Yes / This paper presents a novel 2D meta-surface wall to increase the isolation between microstrip patch radiators in an antenna array that is operating in the teraherz (THz) band of 139–141 GHz for applications including communications, medical and security screening systems. The metasurface unit-cell comprises conjoined twin ‘Y-shape’ microstrip structures, which are inter-digitally interleaved together to create the meta-surface wall. The proposed meta-surface wall is free of via holes and defected ground-plane hence easing its fabrication. The meta-surface wall is inserted tightly between the radiating elements to reduce surface wave mutual coupling. For best isolation performance the wall is oriented orthogonal to the patch antennas. The antenna array exhibits a gain of 9.0 dBi with high isolation level of less than −63 dB between transmit and receive antennas in the specified THz-band. The proposed technique achieves mutual coupling suppression of more than 10 dB over a much wider frequency bandwidth (2 GHz) than achieved to date. With the proposed technique the edge-to-edge gap between the transmit and receive patch antennas can be reduced to 2.5 mm. Dimensions of the transmit and receive patch antennas are 5 × 5 mm2 with ground-plane size of 9 × 4.25 mm2 when being constructed on a conventional lossy substrate with thickness of 1.6 mm. / H2020-MSCA-ITN-2016 SECRET-722424 and UK Engineering and Physical Sciences Research Council (EPSRC) under grant EP/E022936/1

I detta arbete görs en mindre studie av lärares uppfattning gällande planering och genomförande av NO-undervisning, i samband med arbetet med lokala pedagogiska planer. Intervjuer med lärare i grundskolan har genomförts semistrukturerade. Syftet var att undersöka hur lärare beskriver arbetet kring att upprätta lokala planer och hur de försöker hitta vägar för att stimulera ungdomar i deras intresse för naturvetenskap. De lärare som intervjuats är samtliga kopplade till ett pågående skolutvecklingsprojekt i Östergötland, KNUT-projektet, vilket jag kommit i kontakt med och kunnat använda i mig av i min studie. De intervjuade har varit yrkesverksamma lärare mellan 12 och 25 år. Tidigare studier har bl.a. visat att elever är intresserade av naturvetenskap i sitt vardagliga liv men inte i skolan. Forskning visar att fler och fler väljer bort att vidareutbilda sig inom naturvetenskapliga områden vilket går emot samhällets ökande behov av utbildade personer inom naturvetenskapliga arbeten. För att stimulera till ökat intresse finns studier och forskning att tillgå och några av dessa har jag använt mig av i mitt arbete. Resultatet av min studie indikerar att lärare inte upplever de nya kursplanerna i NO som svåra att läsa och förstå men flera upplever det svårt att veta hur mycket som ska tas upp och på vilken nivå undervisningen ska ligga. Lärarna upplever bedömningen svår och de saknar riktlinjer för den gentemot kursplanerna. Hur lärarna stimulerar eleverna för ökat intresse av NO-ämnena är väldigt olika. Flera lärare vill arbeta mer varierat och framför allt mycket praktiskt. För samtliga lärare genomfördes det få eller inga studiebesök utanför skolan. Diskussion som inlärningsmetod användes av några lärare och då främst mellan lärare och elev vid laborationer eller genomgångar. Denna arbetsmetod var dock ovanlig. Dessa resultat diskuteras gentemot tidigare studier och forskning samt skolverkets styrdokument.

Thesis (M.S.)--Montana State University--Bozeman, 2006. / Typescript. Chairperson, Graduate Committee: James P. Becker. Includes bibliographical references (leaves 84-87).

La presente investigación muestra la aplicación del Last Planner en el proyecto “Mejoramiento y Modificación de la Línea de Carga de Concentrado en el Patio Ferroviario de Sociedad Minera El Brocal”. El LPS se aplicó a las siete semanas que dura el proyecto. Al inicio se elaboró un plan intermedio (lookahead), que fue una ventana de programación con un horizonte de siete semanas en las cuales se identificaron y liberaron restricciones. Después se elaboraron los planes semanales (trabajo posible de hacer). De estos planes semanales se hizo la medición de porcentaje de plan cumplido (PPC), en el que el valor promedio del indicador de desempeño en el proyecto es de 58%, debajo de lo considerado un buen desempeño. Sin embargo, los valores del PPC muestran una tendencia de mejora. / Tesis

I studien granskas övergången till och från förskoleklass utifrån övergångsplaner som finns i en utvald kommun. Syftet med studien är att få svar på om pedagogerna i förskoleklass anser att övergångsplaner och information som delas med dem inför ett nytt läsår är till hjälp för dem i deras fortsatta arbete med en ny elevgrupp, samt hur elever i behov av särskilt stöd synliggörs i övergången. Den teori som används är ramfaktorteorin. Studien genomförs även för att se sambandet mellan formulerings- realiserings- och transformeringsarenan. Metoder för att besvara frågeställningarna är; webbaserad enkät som skickats ut till samtliga förskoleklasspedagoger i studerad kommun, insamling och granskning av skriftliga övergångsplaner, observationer på en enhet samt intervjuer. Resultatet visar att det finns en enhetlighet i övergångsplanerna i kommunen till viss del, men att pedagoger har förslag på förbättringsområden i övergångsarbetet. Den enhet som observerats är den enhet som tydligast visar att formuleringsarenan och realiseringsarenan inte hänger ihop, och genom intervju med biträdande rektor på enheten framkommer det att det beror på organisatoriska omständigheter det senaste året. I övergångsplanerna för alla enheter finns det med en punkt som rör barn i behov av särskilt stöd och hur de barnen ska synliggöras via olika möten innan skolstarten. Däremot framkommer det i enkätsvar att det tenderar vara fler barn som är i behov av särskilt stöd efter skolstart än vad som flaggats för i överlämningen. Det kan kopplas till ett relationellt förhållningssätt och väl fungerande metoder i det vardagliga arbetet på förskolan – då behovet inte blir lika tydligt. Överlag har skolorna som granskats bra och fungerande rutiner och dokument för överlämningen och informationsflödet som efterfrågas i studien.

No description available.

<p>This thesis is about the implementation of individual plans in the municipal mental health sector. Persons with need for long-term and coordinated services are entitled to have an individual plan. The objectives of an individual plan are to see that the service provides user participation, individual adaptation, comprehension and coordination. The purpose of this thesis is to see if an individual plan really contributes to reaching these objectives.</p><p>It is possible to see individual plans as a tool based on the ideology of New Public Management (NPM). As such, their basis is rational-instrumental logic. Mental health is, however, a sector recognized for different knowledge bases, indefinite relations between cause and result, and users with vague and complex needs. The reason for choosing this field of investigation is to see what happens when a sector recognized for ambiguity meets products designed upon a rational-instrumental logic.</p><p>The study shows that it is difficult to achieve user participation and individual adaptations. The reason for this is first of all insignificant resources in the municipal sector. The service providers are mostly positive to user participation and user involvement. This is, however, difficult to achieve as long as the users do not understand the reason for an individual plan and they lack concrete goals for their lives. The prospect of making a comprehensive and coordinated service is only to a small extent dependent on individual plans. Instead it seems as if factors like how the municipality is organized, professional boundaries and insight into rehabilitation ideology and cooperation, account for how comprehensive and coordinated the service becomes. The individual plan should be administered by a service provider with overall responsibility to follow up the work (a coordinator). My results show that this coordinator usually has a very important role in assisting the users in getting the service they need. Often the plan is followed by a team meeting where the different service providers together meet the user. For some of the users, these meetings are an arena where they can influence decisions about the service.</p>

<p>Den 21 juli 2001 trädde Europaparlamentets och rådets direktiv, om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, i kraft. Syftet med direktivet var att säkerhetsställa en hög nivå på miljöskydd, genom att utföra miljöbedömningar på vissa planer och program som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. När ny lagstiftning ska implementeras brukar det vanligtvis uppkomma implementeringsproblem och det var något som jag misstänkte skulle uppkomma även i detta fall. Syftet med uppsatsen är därför att ta reda på hur arbetet har fortlöpt med att implementera de nya bestämmelserna som har haft sin upprinnelse från EU:s direktiv. Informationsflödet kring de nya bestämmelserna har också studerats. För att uppfylla syftet utfördes en intervjuundersökning med tre tjänstemän på olika administrativa nivåer för att ta reda på deras uppfattning om problem respektive styrkor med de nya bestämmelserna som härrört från EU:s direktiv, samt hur de tyckte att informationsflödet kring de nya bestämmelserna hade fungerat. Två analyser utfördes sedan i uppsatsen: en jämförande analys där svar från min intervjustudie sattes i förhållande till fem ståndpunkter som jag valt ut från regeringens proposition Miljöbedömningar av planer och program 2003/04:116, samt en analys där tre nyckelbegrepp inom implementeringsteorin har satts i förhållande till intervjuresultaten. Vissa av ståndpunkterna i regeringens proposition visade sig vara väl optimistiska, i alla fall i förhållande till intervjusvaren. En del implementeringsproblem verkar också vara ofrånkomliga, framförallt var respondenterna missnöjda med hur informationsflödet kring de nya bestämmelserna hade fungerat. De nya bestämmelserna kan säkerligen bidra till en mer hållbar utveckling men jag tror att det kommer att ta tid innan bra rutiner för att arbeta med dem har hittats.</p>

Globally, species are being eradicated at an accelerated rate, up to 1000 times faster than the rate of natural species loss. This is primarily due to the reduction and degradation of species habitats. As biodiversity decreases, ecosystems risk losing significant ecological processes and functions, such as natural water purification. As a response to this pressing environmental problem, the international community has set a goal of halting the loss of biological diversity by 2020. The objective of this thesis is to analyze the current legal protection for biological diversity in forests and demonstrate how the goal of halting the loss of biodiversity can be implemented through law.   In order to identify where legal measures might fall short of their goal or protecting biodiversity, the point of departure for this study has been to identify certain ecological structures of forest ecosystems that can be said to be of major importance for the conservation of biological diversity. The chosen structures represent not only levels on a spatial scale, but also reflect the need for separate regulatory techniques, if protection of biological diversity is to be formulated appropriately. One important legal issue addressed in this dissertation is how the legal protection of these ecological structures can be strengthened in relation to property rights. Furthermore, management of natural resources must address the complexity and uncertainties of ecosystems. How the legal system can meet such uncertainties, while ensuring legal certainty, is one of the topics addressed in this thesis. Adaptive management has been said to be a necessary tool for handling the complex and dynamic nature of ecosystems in the absence of complete knowledge or understanding of their functioning. Such management is also essential to handle the conflict of preserving biological diversity while meeting increasing demands on forest resources. By introducing legal requirements for adaptive environmental planning, I believe, the sustainable use of forest resources can more likely be ensured.

Den 21 juli 2001 trädde Europaparlamentets och rådets direktiv, om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, i kraft. Syftet med direktivet var att säkerhetsställa en hög nivå på miljöskydd, genom att utföra miljöbedömningar på vissa planer och program som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. När ny lagstiftning ska implementeras brukar det vanligtvis uppkomma implementeringsproblem och det var något som jag misstänkte skulle uppkomma även i detta fall. Syftet med uppsatsen är därför att ta reda på hur arbetet har fortlöpt med att implementera de nya bestämmelserna som har haft sin upprinnelse från EU:s direktiv. Informationsflödet kring de nya bestämmelserna har också studerats. För att uppfylla syftet utfördes en intervjuundersökning med tre tjänstemän på olika administrativa nivåer för att ta reda på deras uppfattning om problem respektive styrkor med de nya bestämmelserna som härrört från EU:s direktiv, samt hur de tyckte att informationsflödet kring de nya bestämmelserna hade fungerat. Två analyser utfördes sedan i uppsatsen: en jämförande analys där svar från min intervjustudie sattes i förhållande till fem ståndpunkter som jag valt ut från regeringens proposition Miljöbedömningar av planer och program 2003/04:116, samt en analys där tre nyckelbegrepp inom implementeringsteorin har satts i förhållande till intervjuresultaten. Vissa av ståndpunkterna i regeringens proposition visade sig vara väl optimistiska, i alla fall i förhållande till intervjusvaren. En del implementeringsproblem verkar också vara ofrånkomliga, framförallt var respondenterna missnöjda med hur informationsflödet kring de nya bestämmelserna hade fungerat. De nya bestämmelserna kan säkerligen bidra till en mer hållbar utveckling men jag tror att det kommer att ta tid innan bra rutiner för att arbeta med dem har hittats.