• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6
  • Tagged with
  • 6
  • 4
  • 4
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Skydd för skogsnäringen i samband med fastighetsbildning

Fransson, Suzanne, Gustafsson, Sara, Nord, Jenny January 2006 (has links)
<p>Arbetet avser att redogöra för innebörden av de speciella skyddsbestämmelserna för jord- och skogsbruk. Bestämmelserna finns i Fastighetsbildningslagen 3 kapitlet och används nären fastighetsbildningsåtgärd berör en jord- eller skogsbruksfastighet. Uppsplittring av skogsmark i för små fastigheter kan anses medföra negativa effekter förskogen. Små skogsfastigheter har liten ekonomisk betydelse för ägaren som oftast inte kan bedriva skogsbruket effektivt. Även möjligheterna att välja alternativa områden föravverkning försämras för små fastigheter, vilket gör det svårare att avstå från avverkning i områden med höga naturvärden. Eftersom relativt små fastigheter får bildas enligt FBL 3kap 1 § finns speciella skyddsbestämmelser för jord- och skogsbruksfastigheter. FBL 3 kap 5 § innebär att varje ny- eller ombildad fastighet ska kunna ge ett godtagbart ekonomisktutbyte för att anses vara lämpad för sitt ändamål. Vanligtvis används ett avkastningskrav på 50-100 skogskubikmeter.</p><p>Nästa skyddsbestämmelse för skogsbruket är FBL 3 kap 7 §. Syftet med bestämmelsen är att tillgodose det allmänna intresset av att skydda skogsnäringen. Paragrafen innebär attskogsbruksmark inte får delas in på ett sådant sätt att möjligheten att ekonomiskt nyttja skogen undergår försämring av betydelse. Dessutom finns ett förbud mot skadlig delningav en sådan fastighet. Normalt används ett avkastningskrav på 200-250 skogskubikmeter. I vissa fall är det tillåtet att låta viss skogsmark, max 10 ha, ingå i en bostadsfastighet. Dettakan vara fallet då skogen saknar betydelse för det aktiva skogsbruket eller då marken planeras att läggas om till annan markanvändning t ex betesmark. Det är också tillåtet attöverföra viss skogsmark i syfte att använda marken för uttag av husbehovsved. Överföring av produktiv skogsmark bör däremot undvikas, ett fristående skogsskifte bör inte helleringå i en bostadsfastighet.</p><p>Enligt undersökningen som gjordes tillämpas inte bestämmelserna olika i olika regioner. Myndigheterna verkar ofta komma fram till samma resultat, däremot varierar motiven förfastighetsbildningens tillåtlighet. Vidare visar undersökningen att stor vikt läggs vid syftet med fastighetsbildningsåtgärden och att myndigheterna sällan tillåter lägre avkastning ändet av lantmäteriverket rekommenderade avkastningskravet på 200-250 skogskubikmeter.</p>
2

Skydd för skogsnäringen i samband med fastighetsbildning

Fransson, Suzanne, Gustafsson, Sara, Nord, Jenny January 2006 (has links)
Arbetet avser att redogöra för innebörden av de speciella skyddsbestämmelserna för jord- och skogsbruk. Bestämmelserna finns i Fastighetsbildningslagen 3 kapitlet och används nären fastighetsbildningsåtgärd berör en jord- eller skogsbruksfastighet. Uppsplittring av skogsmark i för små fastigheter kan anses medföra negativa effekter förskogen. Små skogsfastigheter har liten ekonomisk betydelse för ägaren som oftast inte kan bedriva skogsbruket effektivt. Även möjligheterna att välja alternativa områden föravverkning försämras för små fastigheter, vilket gör det svårare att avstå från avverkning i områden med höga naturvärden. Eftersom relativt små fastigheter får bildas enligt FBL 3kap 1 § finns speciella skyddsbestämmelser för jord- och skogsbruksfastigheter. FBL 3 kap 5 § innebär att varje ny- eller ombildad fastighet ska kunna ge ett godtagbart ekonomisktutbyte för att anses vara lämpad för sitt ändamål. Vanligtvis används ett avkastningskrav på 50-100 skogskubikmeter. Nästa skyddsbestämmelse för skogsbruket är FBL 3 kap 7 §. Syftet med bestämmelsen är att tillgodose det allmänna intresset av att skydda skogsnäringen. Paragrafen innebär attskogsbruksmark inte får delas in på ett sådant sätt att möjligheten att ekonomiskt nyttja skogen undergår försämring av betydelse. Dessutom finns ett förbud mot skadlig delningav en sådan fastighet. Normalt används ett avkastningskrav på 200-250 skogskubikmeter. I vissa fall är det tillåtet att låta viss skogsmark, max 10 ha, ingå i en bostadsfastighet. Dettakan vara fallet då skogen saknar betydelse för det aktiva skogsbruket eller då marken planeras att läggas om till annan markanvändning t ex betesmark. Det är också tillåtet attöverföra viss skogsmark i syfte att använda marken för uttag av husbehovsved. Överföring av produktiv skogsmark bör däremot undvikas, ett fristående skogsskifte bör inte helleringå i en bostadsfastighet. Enligt undersökningen som gjordes tillämpas inte bestämmelserna olika i olika regioner. Myndigheterna verkar ofta komma fram till samma resultat, däremot varierar motiven förfastighetsbildningens tillåtlighet. Vidare visar undersökningen att stor vikt läggs vid syftet med fastighetsbildningsåtgärden och att myndigheterna sällan tillåter lägre avkastning ändet av lantmäteriverket rekommenderade avkastningskravet på 200-250 skogskubikmeter.
3

Skogsbruksplan : ett verktyg för att nå en skogsägares mål?

Kromnow, Jonas January 2010 (has links)
No description available.
4

Skogsbruksplan-ett verktyg för att nå en skogsägares mål?

Kromnow, Jonas January 2010 (has links)
No description available.
5

Jämförelse av bonitering enligt övre höjd och ståndortsegenskaper i yngre tallskog

Miekk-oja, Olli January 2010 (has links)
<p>I studien jämfördes bonitering med ståndortsegenskaper och övre höjd i en yngre tallskog i Mellansverige. I jämförelse mellan olika provytor på likvärdig mark och efter olika skötselåtgärder gav de två boniteringsmetoderna samma bonitet, trots variation i antal typarter och olika resultat vad gäller markvegetationstyp. Resultaten kan möjligen vara lokalt representativa men behöver ett större material för att kunna generaliseras på kommunnivå eller större.</p>
6

Jämförelse av bonitering enligt övre höjd och ståndortsegenskaper i yngre tallskog

Miekk-oja, Olli January 2010 (has links)
I studien jämfördes bonitering med ståndortsegenskaper och övre höjd i en yngre tallskog i Mellansverige. I jämförelse mellan olika provytor på likvärdig mark och efter olika skötselåtgärder gav de två boniteringsmetoderna samma bonitet, trots variation i antal typarter och olika resultat vad gäller markvegetationstyp. Resultaten kan möjligen vara lokalt representativa men behöver ett större material för att kunna generaliseras på kommunnivå eller större.

Page generated in 0.0904 seconds