95% of the productive forest land in Sweden are now being exploited for forestry. The new Forestry Act of 1993 equate the goal of production and the environmental goal which means that the objective for forestry is a sustainable yield, while the biological diversity must be preserved. Recent years results from the inventories of the Board of Forestry show declining trends in how nature conservation aspects taken into consideration at the felling sites.The aim of this study is to investigate what happends with the nature consideration taken at felling sites in the long run. 20 final fellings in the county of Östergötland were re-inventoried 7-9 years after final felling. These felling sites had previously been inventoried before final felling (P0) and one year after final felling (P1) in the inventory Polytax by the Board of Forestry. On 18 of 20 felling sites nature consideration had decreased significantly from P1 inventory to re-inventory. Retention trees had declined the most, 7.9% of the total volume of retention trees was gone. Taking conservation in to consideration at final felling sites by retenetion of trees and habitats with high conservation value is an important step in preserving biodiversity and increasing the chances of survival for the species considered sensitive to forestry. In order to improve the consideration of nature and thereby increase the chances of species survival a functional follow-up of conservation efforts at the felling sites is required.

I denna studie undersöktes det om drönare är ett användbart hjälpmedel vid slutavverkningsuppföljning. Uppföljningar gjorda med drönare jämfördes med traditionella fältinventeringar för att se om resultaten skiljde sig åt. De parametrar som har undersökts i studien är högstubbar, naturvårdsträd och körskador. Studien är genomförd på tjugo olika objekt utspritt i delar av Kronoberg, Jönköping och Kalmar län. Utifrån resultaten bedömdes det möjligt att använda drönaren till slutavverkningsuppföljning.

I samband med slutavverkning uppstår ibland körskador på skogsmarken. Stora Enso Skog har sedan flera år tillbaka problem med allvarliga körskador kopplat till överfarter vid slutavverkning. I den här studien identifierades och analyserades orsakerna till varför de allvarliga körskadorna uppkom vid överfarterna. Studien är en analys av trakter med betygsatta överfarter i Stora Ensos Skogs Grönt bokslut för 2019 och 2020 samt Egenkontroll och Traktdirektiv för trakterna som kompletterades med en fältinventering. Detta möjliggjorde att se samband och utfall mellan planering och avverkningslagens utförande samt faktorer till avvikelser. Studiens resultat visade på brister i hanteringen av överfarter hos både planeringen och avverkningslagen. Resultatet visade även att avverkningslagen anser att överfarterna är underkända i klart lägre utsträckning än Grönt bokslut. Slutsatsen är att de allvarliga körskadorna uppkommer på grund av en kombination av flera olika faktorer.

Skogen brukas allt intensivare och större och tyngre maskiner vid skogliga operationer innebär förhöjd risk för körskador. En körskada kan innebära stora ekonomiska förluster likväl som allvarlig påverkan på miljö och sociala värden. Den skogliga branschen jobbar kontinuerligt för att utveckla nya mer hållbara metoder. Ett sätt är att använda sig av digitala beslutsstöd vid planeringstillfället. Timbertrail är ett sådant som tar hänsyn till en trakts beskaffenhet för att hitta bästa avlägg och basväg. Studien visade på att beslutsstödet i teorin hänvisar till bättre bärighet och minskad risk för körskador. Den kan vara ett bra hjälpmedel vid planering men att den skogliga operationen till sist är beroende av att alla inblandade också tar ett personligt ansvar för att minimera risken för körskador.

Problemen med betesskador på ungskog av tall (Pinus sylvestris) under vintertid är många utifrån flera olika synvinklar. Det finns ett behov av att hitta en balans som är bra för både viltet, skogsbruket, jakten och övriga intressenter. I den här studien har frågan ställts om avverkningsmetoden spelar roll för viltbetet. Kan bränsleanpassad avverkningsmetod bidra till mer foderskapande åtgärder än vid konventionell föryngringsavverkning? En fältdatainsamling utfördes på totalt fyra områden á 2,5 ha, där två var bränsleanpassade och två konventionellt avverkade. All data som samlades in analyserades statistiskt, för att få fram om det fanns någon skillnad mellan avverkningsmetoderna i mängden betat foder, betesfrekvens och andel betade provytor. Även en spillningsinventering utfördes för att se vilken typ av klövvilt som vistats på områdena. Resultatet visar på en högre andel betat foder, högre betesfrekvens, fler spillningshögar och större andel betade provytor vid de bränsleanpassade avverkningarna.