Efter millennieskiftet har det gjorts mycket få undersökningar om skogarbete. De få forskare som idag velat bedriva studier inom detta fält har haft svårt att få finansiering. Ett sätt att driva studier inom området är att göra examensarbete. Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om hur skogsvårdsarbetarnas arbetsmiljö ser ut dag, vilken typ av personer som jobbar i våra skogar och skogsvårdsföretagen ser ut. Syftet är också att utreda ifall en planteringsbroschyr som Södra gett ut på medarbetarnas hemspråk gett något resultat. Detta examensarbete är ett samarbete mellan Växjö Universitet och Södra skogsägarna ekonomisk förening. Undersökningen har skett dels genom intervjuer av skogsvårdentreprenörer samt genom att dela ut enkäter till dess anställda. Intervjuerna och enkätundersökningarna som genomförts är begränsade till områdena Småland och Blekinge. I resultatdelen beskrivs de intervjuade företagens storlek, utseende och framtidstro. Enligt skogsvårdsmedarbetarnas enkätsvar så har det framkommit att huvuddelen är säsongsanställda (mindre än 6 månader), mer än hälften hade en arbetsvecka på över 45 timmar i veckan, över hälften hade inte genomgått skoglig utbildning och nästan varannan skogsvårdsmedarbetare hade inte jobbat i Sverige tidigare år. Att utreda ifall Södras planteringsbroschyr på medarbetarnas hemspråk har gett något resultat, visar att budskapet i broschyren delvis nått fram.

<p>Efter millennieskiftet har det gjorts mycket få undersökningar om skogarbete. De få forskare som idag velat bedriva studier inom detta fält har haft svårt att få finansiering. Ett sätt att driva studier inom området är att göra examensarbete. Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om hur skogsvårdsarbetarnas arbetsmiljö ser ut dag, vilken typ av personer som jobbar i våra skogar och skogsvårdsföretagen ser ut. Syftet är också att utreda ifall en planteringsbroschyr som Södra gett ut på medarbetarnas hemspråk gett något resultat. Detta examensarbete är ett samarbete mellan Växjö Universitet och Södra skogsägarna ekonomisk förening. Undersökningen har skett dels genom intervjuer av skogsvårdentreprenörer samt genom att dela ut enkäter till dess anställda. Intervjuerna och enkätundersökningarna som genomförts är begränsade till områdena Småland och Blekinge. I resultatdelen beskrivs de intervjuade företagens storlek, utseende och framtidstro. Enligt skogsvårdsmedarbetarnas enkätsvar så har det framkommit att huvuddelen är säsongsanställda (mindre än 6 månader), mer än hälften hade en arbetsvecka på över 45 timmar i veckan, över hälften hade inte genomgått skoglig utbildning och nästan varannan skogsvårdsmedarbetare hade inte jobbat i Sverige tidigare år. Att utreda ifall Södras planteringsbroschyr på medarbetarnas hemspråk har gett något resultat, visar att budskapet i broschyren delvis nått fram.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skogsvård påverkar en skogs biologiska mångfald och estetik. Undersökningen bestod av fältarbete genom kvalitativa observationer av tre olika stadier skog som hölls vecka 47 och 48 år 2016. Fältarbetet delades upp i två observationer, en avsåg den biologiska mångfalden i området och den andra den estetiska upplevelsen av landskapet. Observationerna speglas av min subjektivitet i form av de val som gjorts och de upplevelser som skett utifrån mig. De tre stadier av skog som användes i undersökningen var ett föryngringsavverkat och nyligen markberett område, ett föryngringsavverkat, markberett och planterat område samt ett orört naturreservatsområde. Stora skillnader i den biologiska och estetiska sammansättningen av landskapet fanns och upplevelsen skiljde sig mycket på alla tre stadier. Upplevelsen på alla områden gav insikten om att människan har stor påverkan på skogen och att estetiken har och har haft stor betydelse av skogsvård i historien.