Syftet med denna studie var att belysa enhetschefernas uppfattning av sitt ledarskap i rollen som enhetschef inom socialt arbete. För att besvara syftet har sju halvstrukturerade intervjuer genomförts med enhetschefer verksamma inom hemtjänsten. Empirin har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys samt ledarskapsteorier, rollteori och tidigare forskning kring ledarskap inom socialt arbete. Vår studie fann att enhetscheferna använder sig av ett anpassat ledarskap för att hantera en kravfylld verksamhet. De har en position som innebär krav och förväntningar från olika håll, de upplever sig ha många arbetsområden vilka präglar deras ledarskap. Informanterna var dock medvetna om sina förutsättningar inom organisationen och hur dessa spelar in sen när de hanterar sin roll. Utbildningen tycks vara en faktor som enligt enhetscheferna krävs för ett bra ledarskap då den bidrar till en trygghet och förståelse för processen. Resultatet indikerar också att enhetscheferna arbetar utefter vad som passar utifrån deras personlighet. / The aim of this study is to highlight the head of sections managers perception of their leadership as section director in social work. To come to these conclusions, seven interviews were conducted with section managers for the home care. Analyses and research were done on the interviews using leadership theories, role theory and previous research on leadership in social work. Our study found that the section managers have a customized leadership in a demanding occupation. Their position involve demands and expectations from different sources. All those interviewed experienced that they have multiple areas of work which characterized their leadership. They described the awareness of their prerequisites in organization and how it affects them in their role. Education is a factor to considered necessary for good leadership because it contributes to security and understanding of the process. The results also indicated that the managers work according to their personality

Civilian control over military organizations is a central aspect of democratic states, but is complicated by an inherent pursuit of freedom and autonomy among military organizations. The relationship between civilian government and the military organization is also affected by external factors, such as, military threats to the state in the form of war or threat of war. The effects of military threats on civil-military relations has, primarily, been demonstrated in states at war or undergoing democratization, and raises the question as to how changes in threats affect the civil-military relations of a democratic state in peace as well as how these changes can be investigated.  This study aims to investigate, from a structural as well as actor perspective, how changes in external threats to Sweden as a well-established democracy at peace affect its civil-military relations. The study combines two theories of civil-military relations to analyse Swedish civil-military relations. By combining an analysis of government policy documents with narrative analysis of media reporting, the narrative of Swedish civil-military relations is compared with the state's perception of its external military threats. From the results of the study it is concluded that lower degrees of threat entail a narrative of disagreement, while increased threats lead to a narrative of increased conformity. Furthermore, narrative analysis of media reporting appears to be an important complement to other methods for the study of civil-military relations.

This thesis examines digital inclusion and how it is governed in today’s politics. The main focus is on the region of Östergötland, the municipality of Norrköping and a project called Digital media bus in Östergötland. To give the reader some understanding about digital inclusion the thesis starts with earlier research on digital inclusion, the role of the library in solving this problem about digital divides and how it has been governed before. Then, some background information about Europe and Swedens digital development, their digital agendas, current legislation in Sweden about digital inclusion and two campaign weeks which aim to increase the digital inclusion in Europe and Sweden. The theoretical framework is based on a theory about different policy instruments and from a governance perspective. The theoretical framework interacts with the empirical material in the analysis. The empirical material is based on interviews with two politicians and three public officials, on different regulatory documents and on the project Digital media bus in Östergötland which has been observed during the year of 2016. The empirical material is presented in the sixth chapter called ”There are needs, so there must be solutions!”. The result is that digital inclusion is a policy which is hard to govern. Today, it seems like there is mostly soft policy instruments and the way to govern is from a governance perspective – which means that there are a lot of networks and dissemination of information. However, a harder way to govern is requested by the informants because it may release necessary resources to solve the problem with digital exclusion. The project Digital media bus in Östergötland used mostly soft policy instruments in their work with getting children more technical skilled and digital curious. The main outcome from the project is that the problem with digital inclusion has got more attention both in the politics and the official administration, but the project has also shown the importance of cooperation. Lastly in my thesis, I discuss my results and propose some further research about digital inclusion.

Studiens syfte är att få en inblick i hur musikämnet på två grundskolor i västra Sverige hanteras. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med en musiklärare och en rektor på respektive skola. Studien utgår ifrån teorier som handlar om skolans kulturella förändring och den politiska styrningen av skolan. Musikämnet i skolan har genomgått en stor förändring under 1900-talet, från att vara starkt knutet till kyrkan och dess nytta, till att på 2000-talet vara ett ämne vars egenvärde betonas. Genom de historiska perspektiven är det möjligt att se och förstå varför musikämnet är utformat som det är idag. I resultatet visas rektorernas och lärarnas syn på hur musikämnet hanteras, vilken status ämnet har och vilka resurser ämnet ges. Där framkommer att musikämnet under senare tid fått ett större egenvärde och att ämnet anses ha relativt hög status. Det framkommer också att ämnet ses som en hjälpande funktion till andra mer teoretiska ämnen. Diskussion förs om vilka förändringar skolan genomgått, på vilka sätt de påverkar musikämnet samt även hur decentraliseringen av skolan och den politiska styrningen påverkar undervisningen. / The purpose of this study is to get an insight into how the subject of music is handled at two different elementary schools in western Sweden. To investigate this, four qualitative interviews with one music teacher and one principal at each school have been implemented. This study is based on theories that involve the school’s cultural change and the political control of the primary school. During the 20th century the subject of music has gone through quite some changes, for example being very associated with the church and to where it stands today with high intrinsic value. With these historical perspectives it is possible to come to an understanding why the subject of music is designed the way it is today. The result of this study shows the principals’ and teachers’ views about how the subject of music is handled, the status of the subject and what resources it is given. As it shows, the subject of music has over the last years been given a greater space and is even believed to have quite high status. It also appears to be known as a helping function to other more theoretical subjects. A discussion about what changes the school has gone through, how the decentralization of the school and the political control and how it affects the teaching and subject of music is held.

Introduktion: Valet av gymnasieskola, vilken skola och program en elev väljer att studera vid, är ett val alla i årskurs nio i Sverige måste ta. Ett av dessa val är om eleven ska studera vid en kommunal eller fristående skola. Idag verkar inte skillnaderna vara så stora som de var i början av 90-talet, så finns det ens några skillnader mellan en kommunal och en fristående gymnasieskola idag? Givetvis finns det många faktorer i skolans värld som går att jämföra, men vi har valt att fokusera på ekonomistyrning och ledarskap. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och öka förståelsen för vilka skillnader det finns inom ekonomistyrning och ledarskap på gymnasieskolor med olika huvudmän, samt att se om det finns något samband mellan ekonomistyrningen och ledarskapet. Metod: Vi använder oss av en deduktiv ansats i uppsatsen eftersom vi har utgått ifrån kända teorier och ett antal hypoteser som vi testat mot den insamlade empirin. Teorierna ledde till de observationer och resultat vi fått fram i studien. Vi har också använt oss av flermetodsforskning, huvudsakligen är detta en kvalitativ studie men den kompletteras av en kvantitativ metod. Studien utformas som en fallstudie och vi undersöker fyra fall. Insamling av data till denna studie gjordes genom intervjuer och enkäter. Slutsats: Gällande de fall vi har undersökt kan vi se att det inte finns några större skillnader mellan kommunala och fristående gymnasieskolor inom ekonomistyrning och ledarskap. Den största skillnaden är den politiska styrningen, annars kopplas variationerna mer till den enskilda individen och inte till huvudmän. Slutsatserna som vi har dragit i denna uppsats kan inte generaliseras eftersom studien gjordes på så få fall. En större och djupare studie behövs för att kunna generalisera resultaten.

The title of this thesis is “The preconditions of the acquisition guarantee- hard to design working political reforms”. The acquisition guarantee (förvärvsgaranti) is a form of credit guarantee issued by the Swedish government to credit institutes that give out housing loans to debtors with poor credit history. The reform hasn´t been used in any substantial extent. The purpose of the study is to investigate whether you could identify any problems with the preconditions that the governmental agency BKN was given to implement the acquisition guarantee, and if so describe which these problems are. Two questions are answered: 1.      What preconditions for a working implementation of the guarantee, in the form of rules, objectives and directives was offered by the government in their steering of BKN? 2.      How did the structural preconditions for a working implementation of the guarantee look like? By doing a text analysis of central documents I find that the lack of outcome could to some extent be related to weaknesses in how the reform was formulated. The goals and means are somewhat vaguely expressed and the reform is suffering of a lack of incentives or sanctions that induce the recipients to comply. The structural preconditions are from my theoretical perspective harder to criticize.

Syftet med studien är att beskriva och problematisera mellanchefers roll inom politiskt styrda organisationer. Med utgångspunkt i krav, resurs, stöd och arbetsrelaterad stress gav vi oss ut för att svara på följande frågeställningar: Hur upplever de intervjuade mellancheferna sin roll i den politiskt styrda organisationen utifrån de krav som ställs på dem och de resurser de har till sitt förfogande? Hur upplever deltagarna sin psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, resurs och finner de stöd i verksamheten? Hur anser intervjupersonerna att den politiska styrningen påverkar deras roll? För att besvara dessa frågeställningar gjordes åtta semistrukturerade intervjuer med mellanchefer verksamma inom politiskt styrda organisationer. Tidigare forskning om mellanchefer framställer en ansträngd situation som präglas av hög arbetsbelastning och begränsat handlingsutrymme. Intresset för att studera mellanchefer väcktes genom denna framställningen av rollen. Det teoretiska ramverket för forskningsstudien innefattar JD-R modellen och två teoretiska begrepp vilka är Politisk styrning och Systemteoretisk hantering av arbetsrelaterad stress. Studiens resultat visar att mellanchefsrollen är en komplex roll som inte alltid är lätt att verka i. Den organisatoriska strukturen, med bland annat långa beslutsvägar, leder till att tidsbrist kan uppstå. Resultatet visar även att deltagande mellanchefer upplever bristande stöd från ledning. Därtill kan vi även se att mellancheferna upplever kraven som rimliga, med förutsättning att de är välformulerade och tydligt beskrivna. / The purpose of the study is to describe and problematize middle managers roles within politically controlled organizations. Based on the concepts of politically controlled organizations, according to demands, resources, support and job related stress, we arranged interviews to receive answers on the following questions: How does the interviewed middle manager experience their role within the politically controlled organizations, according to the demands they have on them and the resources they have at theirs disposal? How does the participator view their psychosocial work environment, according to the demands and resources? Can they find support within the organization? How does the person being interviewed consider the impact of their profession? We interviewed eight middle managers to answer our questions above. Previous research about middle managers describe the role as based on high workload with limited latitude. The interest of researching the subject concerning middle managers came through this description of the role. The theoretical models that are in use to settle the study is the JD-R model and two theoretical concepts; political control and system theoretical handling of work- related stress. The result of this study present that the role of middle managers is complex, and is certainly not always easy to act upon. The structure within the organization leads to time restrictions, and the path to decision making is far. It even shows that the contested middle managers experience insufficient support from the management. Therefore, what we can see as well, is that the middle managers believe that the demands are fair, through the presumption that they are described clearly.