Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur elevernas erfarenheter av populärkultur tar sig uttryck inom skolans ram samt vilka attityder detta möts av från läraren.Materialet är insamlat främst genom observationer av en klass i skolår fyra. Observationerna genomfördes under en vecka, i samtliga moment av elevernas skoldag, och kompletterades med att läraren och fyra elever intervjuades.Elevernas populärkulturella erfarenhet tog sig en mängd olika uttryck. Dessa yttryck användes huvudsakligen i syften som hade med socialisation, identitetsskapande och omvärldsorientering att göra. Lärarens attityd visade sig till stor del stämma överens med skolans traditionella kultursyn, där man anser sig företräda en majoritetskultur som bör överföras till eleverna och där populärkultur rankas lågt.De övergripande slutsatserna av undersökningen är att det finns en diskrepans mellan skolans och elevernas kultur och att skolan har behov av att vidga sin kultursyn för att konstruktivt kunna bidra till den kulturella utvecklingen.

Caroline Frost. Populärkulturens plats i skolan. En studie om hur populärkultur används och kommer till uttryck i undervisning. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö HögskolaSyftet med min studie har varit att ta reda på hur elevers populärkultur uttrycks, hur den bemöts av läraren samt hur populärkulturen används i undervisningen. Insamlingen av materialet skedde under två veckor i en årskurs 2. Observationer och informella samtal med eleverna gjordes första veckan. Intervjuerna med samtliga 20 elever i klassen och deras lärare hölls den andra veckan.Populärkulturen kan ha en stor betydelse för barn och unga i deras identitetsskapande. Skolkulturen har genom tiderna gjort sig känd för att motarbeta populärkulturen med åsikten om att den tillhör en lägre klassad kultur, lågkultur eller fulkultur. Men i takt med att medierna upptar mer av samhället och blir betydelsefullare, måste skolan omfamna denna kunskap för att fortsättningsvis vara fostrare av samhällsmedborgare.Barnens populärkultur var ständigt närvarande och tog sig olika uttryck beroende på situationerna, men användes främst för identitetsskapandet, gruppgemenskapen och för att finna sig själva i samhället och världen. Läraren tog avstånd från populärkulturen, nervärderade den och visade inget större intresse. Det finns en skolkultur som är djupt förankrad i det historiska där traditionella kunskaper värderas och ny kultur och teknik ifrågasätts som en kunskapskälla. Med tanke på att skolan ansvarar för fostran av morgondagens samhällsmedborgare kanske skolan bör göra sig av med gamla traditioner och våga möta eleverna och deras behov.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka en grupp pedagogers förhållningssätt tilloch värdering av en undervisning med populärkulturella inslag. Vi ville ta reda på om och isådana fall hur sådana inslag berikar undervisningen. För att söka svar på detta lät vigenomföra en studie där vi skickade ut enkäter och höll intervjuer med ett antalyrkesverksamma pedagoger. Resultatet av vår undersökning visade på en avvikelse mellanpedagogernas hållning till och praktiska utövning av undervisning med populärkulturellaförtecken. Undersökningen åskådliggjorde också lyckade exempel på hur populärkulturenkan inkorporeras i undervisningen och därmed gynna utveckling och arbetsgång för såvälelev som lärare.

Studiens syfte är att få en inblick i hur musikämnet på två grundskolor i västra Sverige hanteras. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med en musiklärare och en rektor på respektive skola. Studien utgår ifrån teorier som handlar om skolans kulturella förändring och den politiska styrningen av skolan. Musikämnet i skolan har genomgått en stor förändring under 1900-talet, från att vara starkt knutet till kyrkan och dess nytta, till att på 2000-talet vara ett ämne vars egenvärde betonas. Genom de historiska perspektiven är det möjligt att se och förstå varför musikämnet är utformat som det är idag. I resultatet visas rektorernas och lärarnas syn på hur musikämnet hanteras, vilken status ämnet har och vilka resurser ämnet ges. Där framkommer att musikämnet under senare tid fått ett större egenvärde och att ämnet anses ha relativt hög status. Det framkommer också att ämnet ses som en hjälpande funktion till andra mer teoretiska ämnen. Diskussion förs om vilka förändringar skolan genomgått, på vilka sätt de påverkar musikämnet samt även hur decentraliseringen av skolan och den politiska styrningen påverkar undervisningen. / The purpose of this study is to get an insight into how the subject of music is handled at two different elementary schools in western Sweden. To investigate this, four qualitative interviews with one music teacher and one principal at each school have been implemented. This study is based on theories that involve the school’s cultural change and the political control of the primary school. During the 20th century the subject of music has gone through quite some changes, for example being very associated with the church and to where it stands today with high intrinsic value. With these historical perspectives it is possible to come to an understanding why the subject of music is designed the way it is today. The result of this study shows the principals’ and teachers’ views about how the subject of music is handled, the status of the subject and what resources it is given. As it shows, the subject of music has over the last years been given a greater space and is even believed to have quite high status. It also appears to be known as a helping function to other more theoretical subjects. A discussion about what changes the school has gone through, how the decentralization of the school and the political control and how it affects the teaching and subject of music is held.