I Halmstads kommun beslutades år 1989 om behovet av en ny deponi, år 2006 togs beslutetom lokaliseringen Kistinge. Under 2011 låg detaljplanen för beslut varpå berörda medborgarestartade en aktionsgrupp i förhoppningen att kunna påverka politikerna att tänka om ochförlägga deponin längre från bebyggt område. Fenomenet medborgargrupp av detta slag ärextra intressant i ett land som Sverige som präglas av hög tillit till statliga institutioner. För attbesvara våra frågeställningar om de tre aktörsgrupperna; medborgare, politiker ochtjänstemäns upplevelse av delaktighet, process och beslutsfattande i ärendet har vi med hjälpav idealtyper, som är utformade från tidigare forskning på området, försökt fånga derasupplevelser av ärendet utifrån ett legitimitetsperspektiv. Vi kom fram till att medborgarna harhaft en låg upplevelse av legitimitet samtidigt som politiker och tjänstemän har haft en högupplevelse av legitimitet i ärendet om deponin i Kistinge. / Halmstad municipality decided in 1989 on the need for a new landfill, in 2006 a decision onthe location Kistinge was made. In 2011 were zoning decision on which citizens started anaction group hoping to influence politicians to rethink and relocate the landfill farther fromthe urban area. The phenomenon civic group of this kind is especially interesting in a countrylike Sweden, characterized by high trust in government institutions. In order to answer ourquestions about the three actor groups'; citizens, politicians and officials’ experiences ofparticipation, process and decision of the case Kistinge we have been using the ideal types,designed from previous research in this area, attempted to capture the three different groups ofactors perceptions of the case from a legitimacy perspective. We concluded that the public hashad a low perception of legitimacy while politicians and officials have had a high perceptionof legitimacy.

<p>Media har en central maktposition i dagens samhälleliga kommunikationsprocess, vilket har fått allt större betydelse i takt med att medborgarnas intresse för partipolitik har minskat. Allt färre medborgare ansluter sig till ett politiskt parti och flertalet medborgare får sin huvudsakliga information genom media. Under de senaste decennierna har kommunerna laborerat med olika lösningar och organisationsmodeller för att effektivisera verksamheten, spara pengar och öka medborgarnas inflytande. Denna utveckling har resulterat i ett ökat behov för politikerna att föra en dialog med medborgarna och få stöd för beslut och prioriteringar. Studien behandlar hur kommunpolitiker hanterar situationen med ett dominerande media, d.v.s. lokaltidningen, som utgör den viktigaste kanalen för att nå ut med information till medborgarna. Studien utgår från nätverksteori, politisk kommunikationsteori och maktteori och visar hur politiker och journalister är strukturerade i ett nätverk och hur nätverket har betydelse för tidningens kommunpolitiska spegling. Studien visar att lokaltidningen sätter villkoren för relationerna mellan politiker och journalister, men också på hur politiker genom mediastrategier kan påverka tidningens maktposition.</p>

<p>Young councillors are currently under-represented in Sweden's municipalities. Young councillors are also stepping down in greater numbers than older members. This paper explores the reasons why young councillors choose to resign from their mission, so to identify possible remedies to the problematic trend of underrepresentation of younger people in local authorities in Sweden.</p><p>This qualitative essay intends, through interviewing politically-active young people who has left their assignment, to study the reasons for resignations from elected posts. To see what could be the reason I have looked at previous studies and theories about opting out but also tried to remain open to identifying new and emerging trends previously undetected in existing surveys.</p><p>The results showed that the political assignment proved to be too time-consuming, with young people choosing to spend their time on career and leisure. Those who resign from political life often express criticism towards the Municipal Council; they consider it tedious and many complain of having little influence. The increasing underrepresentation of younger people in political office and the fact that it is hard to recruit new active members shows that structural changes needs to be made to succeed in attracting new young members to political assignments.</p>

The topic of this study is the relationship between municipal politicians and library managers. By tradition this relationship has been guided by the arm’s length principle which has given the managers ample autonomy. Recent events from 2018 and onward suggest that this relationship is changing. The aim of this study has been to determine the current relationship between local politicians and library managers as perceived by the library managers. Questions posed are: How do library managers perceive their administrative role? How does that administrative role relate to political control? Are these perceptions influenced by the political orientation of the ruling municipal politician, and if so how? The theoretical starting-point is the typological model developed by the american political scientist James Svara. Semistructured interviews with library managers were conducted, and the results show that while the managers perceive their administrative role as subordinated to the municipal politicians their attitude towards political control is that libraries should hold a high degree of autonomy. The conclusion is that there is a gap between the perceived administrative role and the actual administrative role. The library administrators perceive that a relationship between municipal politicians and library managers should be guided by the arm’s length principle and use various arguments and strategies to emphasize this in the day-to-day working relationship with the municipal politicians.

Syftet med denna studie är att undersöka svenska folkbiblioteks relation till lokalpolitiken. Genom att närstudera fyra bibliotekschefer från lika många kommuner så kan vi analysera hur cheferna upplever relationen till lokalpolitiken. Vårt empiriska material har analyserats med hjälp av Margaret Archers teori om den inre konversationen och Petra Svenssons användning av begreppet situerat agentskap. Våra forskningsfrågor är hur bibliotekscheferna upplever politikernas inblandning i bibliotekets arbete och hur detta kan analyseras utifrån Margaret Archers teori om den inre konversationen och teorin om det situerade agentskapet. I vår analys framkommer att bibliotekscheferna behöver reflektera över sitt uppdrag för att hantera svåra frågor och relationen till de lokala politikerna. Dessutom framkommer att de flesta bibliotekschefer anser sig ha en god relation till politikerna, men att det förekommer att politiker vill blanda sig i på ett sätt som upplevs som att gå över gränsen för armlängds avstånd. Studien visar på en relation som innefattar en del spänningar och där det ibland kan finnas olika syn på biblioteksverksamhet och olika värderingar. Studien visar också att bibliotekscheferna känner en oro inför Sverigedemokraternas framgångar och deras syn på bibliotek.

<p>Det är viktigt att kommunpolitiker och tjänstemän i kommuner använder sig av de verktyg som finns tillgängliga i kommunen. Det fungerar inte alltid, vilket det finns en rad olika orsaker till. Gröna bokslut är ett dokument som visar trender i samhället, den pekar på hur kommunen lyckas främja en hållbar utveckling på valda områden om. Det är till för att användas som beslutsunderlag vid olika beslut. </p><p>Syftet med fallstudien är att se hur stor kännedomen är om det gröna bokslutet bland kommunpolitiker och tjänstemän, och om de använder sig av boksluten. De frågeställningar som studerades är: </p><p>1. Hur stor kännedom har kommunpolitiker och tjänstemän om de gröna boksluten? </p><p>2. Använder de sig av det gröna bokslutet som beslutsunderlag för att främja den hållbara utvecklingen? </p><p>För den teoretiska anknytningen valdes implementeringsteori. Det man valde att titta på är ramen för olika implementeringsprocesser, exempel på det är nätverksimplementering och top - down - bottom - up användande processer för gröna boksluten. </p><p>Studien utfördes i kommunerna Linköping, Mjölby och Norrköping. Som metod för undersökningen valdes öppna kvalitativ intervjuer. Respondenterna blev sammanlagt nio stycken, två ledamöter i kommunfullmäktige och miljöcheferna för de olika miljökontoren i respektive kommun. Ett frågeunderlag användes vid intervjuerna. I analysen var de frågor som ställdes under intervjuerna utgångspunkten. Det som kom fram i analysen var att alla har kännedom om boksluten, det som skiljer dem åt är i vilken omfattning. Likaså skiljer sig användningen. Bland ledamöterna i kommunfullmäktige är det blandat, vissa använder det mycket medan andra knappt tittar i boksluten. Miljöcheferna använder inte bokslutet, då de anser att de inte har användning för det i sitt arbete. </p><p>Inte att förglömmas är att denna studie är väldigt smal och bara ger en bild utifrån de intervjuade om problematiken. Om studien hade utökats med fler eller med andra respondenter hade kanske ett annat resultat uppnåtts.</p>

Det är viktigt att kommunpolitiker och tjänstemän i kommuner använder sig av de verktyg som finns tillgängliga i kommunen. Det fungerar inte alltid, vilket det finns en rad olika orsaker till. Gröna bokslut är ett dokument som visar trender i samhället, den pekar på hur kommunen lyckas främja en hållbar utveckling på valda områden om. Det är till för att användas som beslutsunderlag vid olika beslut. Syftet med fallstudien är att se hur stor kännedomen är om det gröna bokslutet bland kommunpolitiker och tjänstemän, och om de använder sig av boksluten. De frågeställningar som studerades är: 1. Hur stor kännedom har kommunpolitiker och tjänstemän om de gröna boksluten? 2. Använder de sig av det gröna bokslutet som beslutsunderlag för att främja den hållbara utvecklingen? För den teoretiska anknytningen valdes implementeringsteori. Det man valde att titta på är ramen för olika implementeringsprocesser, exempel på det är nätverksimplementering och top - down - bottom - up användande processer för gröna boksluten. Studien utfördes i kommunerna Linköping, Mjölby och Norrköping. Som metod för undersökningen valdes öppna kvalitativ intervjuer. Respondenterna blev sammanlagt nio stycken, två ledamöter i kommunfullmäktige och miljöcheferna för de olika miljökontoren i respektive kommun. Ett frågeunderlag användes vid intervjuerna. I analysen var de frågor som ställdes under intervjuerna utgångspunkten. Det som kom fram i analysen var att alla har kännedom om boksluten, det som skiljer dem åt är i vilken omfattning. Likaså skiljer sig användningen. Bland ledamöterna i kommunfullmäktige är det blandat, vissa använder det mycket medan andra knappt tittar i boksluten. Miljöcheferna använder inte bokslutet, då de anser att de inte har användning för det i sitt arbete. Inte att förglömmas är att denna studie är väldigt smal och bara ger en bild utifrån de intervjuade om problematiken. Om studien hade utökats med fler eller med andra respondenter hade kanske ett annat resultat uppnåtts.

Media har en central maktposition i dagens samhälleliga kommunikationsprocess, vilket har fått allt större betydelse i takt med att medborgarnas intresse för partipolitik har minskat. Allt färre medborgare ansluter sig till ett politiskt parti och flertalet medborgare får sin huvudsakliga information genom media. Under de senaste decennierna har kommunerna laborerat med olika lösningar och organisationsmodeller för att effektivisera verksamheten, spara pengar och öka medborgarnas inflytande. Denna utveckling har resulterat i ett ökat behov för politikerna att föra en dialog med medborgarna och få stöd för beslut och prioriteringar. Studien behandlar hur kommunpolitiker hanterar situationen med ett dominerande media, d.v.s. lokaltidningen, som utgör den viktigaste kanalen för att nå ut med information till medborgarna. Studien utgår från nätverksteori, politisk kommunikationsteori och maktteori och visar hur politiker och journalister är strukturerade i ett nätverk och hur nätverket har betydelse för tidningens kommunpolitiska spegling. Studien visar att lokaltidningen sätter villkoren för relationerna mellan politiker och journalister, men också på hur politiker genom mediastrategier kan påverka tidningens maktposition.

Young councillors are currently under-represented in Sweden's municipalities. Young councillors are also stepping down in greater numbers than older members. This paper explores the reasons why young councillors choose to resign from their mission, so to identify possible remedies to the problematic trend of underrepresentation of younger people in local authorities in Sweden. This qualitative essay intends, through interviewing politically-active young people who has left their assignment, to study the reasons for resignations from elected posts. To see what could be the reason I have looked at previous studies and theories about opting out but also tried to remain open to identifying new and emerging trends previously undetected in existing surveys. The results showed that the political assignment proved to be too time-consuming, with young people choosing to spend their time on career and leisure. Those who resign from political life often express criticism towards the Municipal Council; they consider it tedious and many complain of having little influence. The increasing underrepresentation of younger people in political office and the fact that it is hard to recruit new active members shows that structural changes needs to be made to succeed in attracting new young members to political assignments.