No description available.

<p>Det är viktigt att kommunpolitiker och tjänstemän i kommuner använder sig av de verktyg som finns tillgängliga i kommunen. Det fungerar inte alltid, vilket det finns en rad olika orsaker till. Gröna bokslut är ett dokument som visar trender i samhället, den pekar på hur kommunen lyckas främja en hållbar utveckling på valda områden om. Det är till för att användas som beslutsunderlag vid olika beslut. </p><p>Syftet med fallstudien är att se hur stor kännedomen är om det gröna bokslutet bland kommunpolitiker och tjänstemän, och om de använder sig av boksluten. De frågeställningar som studerades är: </p><p>1. Hur stor kännedom har kommunpolitiker och tjänstemän om de gröna boksluten? </p><p>2. Använder de sig av det gröna bokslutet som beslutsunderlag för att främja den hållbara utvecklingen? </p><p>För den teoretiska anknytningen valdes implementeringsteori. Det man valde att titta på är ramen för olika implementeringsprocesser, exempel på det är nätverksimplementering och top - down - bottom - up användande processer för gröna boksluten. </p><p>Studien utfördes i kommunerna Linköping, Mjölby och Norrköping. Som metod för undersökningen valdes öppna kvalitativ intervjuer. Respondenterna blev sammanlagt nio stycken, två ledamöter i kommunfullmäktige och miljöcheferna för de olika miljökontoren i respektive kommun. Ett frågeunderlag användes vid intervjuerna. I analysen var de frågor som ställdes under intervjuerna utgångspunkten. Det som kom fram i analysen var att alla har kännedom om boksluten, det som skiljer dem åt är i vilken omfattning. Likaså skiljer sig användningen. Bland ledamöterna i kommunfullmäktige är det blandat, vissa använder det mycket medan andra knappt tittar i boksluten. Miljöcheferna använder inte bokslutet, då de anser att de inte har användning för det i sitt arbete. </p><p>Inte att förglömmas är att denna studie är väldigt smal och bara ger en bild utifrån de intervjuade om problematiken. Om studien hade utökats med fler eller med andra respondenter hade kanske ett annat resultat uppnåtts.</p>

Det är viktigt att kommunpolitiker och tjänstemän i kommuner använder sig av de verktyg som finns tillgängliga i kommunen. Det fungerar inte alltid, vilket det finns en rad olika orsaker till. Gröna bokslut är ett dokument som visar trender i samhället, den pekar på hur kommunen lyckas främja en hållbar utveckling på valda områden om. Det är till för att användas som beslutsunderlag vid olika beslut. Syftet med fallstudien är att se hur stor kännedomen är om det gröna bokslutet bland kommunpolitiker och tjänstemän, och om de använder sig av boksluten. De frågeställningar som studerades är: 1. Hur stor kännedom har kommunpolitiker och tjänstemän om de gröna boksluten? 2. Använder de sig av det gröna bokslutet som beslutsunderlag för att främja den hållbara utvecklingen? För den teoretiska anknytningen valdes implementeringsteori. Det man valde att titta på är ramen för olika implementeringsprocesser, exempel på det är nätverksimplementering och top - down - bottom - up användande processer för gröna boksluten. Studien utfördes i kommunerna Linköping, Mjölby och Norrköping. Som metod för undersökningen valdes öppna kvalitativ intervjuer. Respondenterna blev sammanlagt nio stycken, två ledamöter i kommunfullmäktige och miljöcheferna för de olika miljökontoren i respektive kommun. Ett frågeunderlag användes vid intervjuerna. I analysen var de frågor som ställdes under intervjuerna utgångspunkten. Det som kom fram i analysen var att alla har kännedom om boksluten, det som skiljer dem åt är i vilken omfattning. Likaså skiljer sig användningen. Bland ledamöterna i kommunfullmäktige är det blandat, vissa använder det mycket medan andra knappt tittar i boksluten. Miljöcheferna använder inte bokslutet, då de anser att de inte har användning för det i sitt arbete. Inte att förglömmas är att denna studie är väldigt smal och bara ger en bild utifrån de intervjuade om problematiken. Om studien hade utökats med fler eller med andra respondenter hade kanske ett annat resultat uppnåtts.

Le Pérou, extrêmement riche en minerais, connaît depuis les années 2000 une forte croissance économique. Àla question de savoir si sa richesse minérale condamne le Pérou à la malédiction des ressources naturelles, nousrépondons que ce n’est pas le cas à l’heure actuelle, mais nous mettons en évidence une forte dépendance vis-à-visde l’activité minière. La question centrale est celle du développement durable de l’activité minière. La mesure dela dépréciation du capital minier (dcm) est l’indicateur fondamental pour évaluer la situation. Diverses méthodesd’estimation existent, mais notre analyse microéconomique basée sur la règle de Hotelling fournit une valeurd’environ 7 % du pib sur la période 2000–2008, soit le double de l’approximation donnée par la Banque Mondiale.Nous proposons d’intégrer la dcm aux indicateurs macroéconomiques traditionnels, ce qui permet de mettreen évidence la surestimation de la croissance économique. Conformément à la règle de Hartwick, il apparaîtclairement que le développement péruvien n’est pas durable ; les revenus miniers ne compensent pas la dcmet ne sont pas réinvestis en faveur du développement du pays. Il faudrait donc taxer les entreprises minières àhauteur de la dcm, et créer un fonds de ressources naturelles. Nos résultats montrent qu’épargner seulement 8 %de la dcm permettrait d’atteindre un revenu durable pour les générations futures. La création d’un tel fonds deressources naturelles aurait également pour avantage de réduire l’instabilité macroéconomique et de promouvoirune meilleure gouvernabilité. / Since the 2000s, Peru, a country extremely rich in minerals has experienced strong economic growth. WouldPeru be condemned to the resource curse because of its mineral wealth? For now this is not the case; howeverwe point up a strong dependence upon the mining sector. The main question relates to the sustainability of themining industry. The mineral depletion rate is a fundamental indicator to assess the situation. To calculate this,there are many forecasting methods available ; our microeconomic analysis based on the Hotelling rule providesa value of around 7 % of gdp for the period between 2000 and 2008, which represents double the estimation ofthe World Bank.We recommend the mineral depletion be taken into account when calculating traditional macroeconomic indicators;it would highlight the overestimation of economic growth. According to the Hartwick rule, it is clearthat Peruvian development is not sustainable; mining revenues do not offset the mineral depletion and are notreinvested in the development of the country. Therefore, the solution should be to tax mining companies at alevel equivalent to that of depletion and, with the new income, to create a natural resource fund. Saving only8 % of the mineral depletion would suffice to generate sustainable rent for futures generations. In addition, thecreation of a natural resource fund would reduce macroeconomic instability and enforce better governance.