Den här uppsatsen syftar till att visa hur olika uppfattningar om jämställdhet hos några kommunalt anställda öppnar upp möjligheter till tre olika former av jämställdhetsintegrering som Judith Squires har identifierat. Genom intervjuer besvaras frågan om vilka idéer som finns representerade hos de kommunanställda. Intervjuerna har analyserats med hjälp av innehållsanalys där koder har hämtats från Squires teori om hur argument för jämställdhet också öppnar upp för en viss typ av jämställdhetsintegrering. Syftet är även att undersöka om det uttrycks argument för jämställdhet som öppnar upp för en så kallad transformativ jämställdhetsintegrering, vilket är den enda formen som, enligt Squires, möjliggör en djupare förändring av samhället. Något som den svenska jämställdhetspolitiken faktiskt har som mål. Resultatet visar att det förvisso finns personer som talar om jämställdhet utifrån ett sätt som skulle kunna generera en transformerande jämställdhetsintegrering, men även att den allmänt vedertagna bilden i kommunen snarare inte verkar tala för detta.

Denna uppsats är skriven på uppdrag av en mindre kommun i norra Sverige och behandlar ämnet jämställdhet. Syftet var att undersöka synen på jämställdhet bland kommunfullmäktigeledamöter i denna kommun med frågeställningar som handlade om deras personliga upplevelser, kunskaper och attityder kring jämställdhet samt hur man arbetar i kommunen och hur man vill arbeta i framtiden med jämställdhetsfrågor. I syftet ingick även att vägleda kommunen i deras framtida jämställdhetsarbete. Teoretiska utgångspunkter som fungerade som analytiska verktyg var teorier om motståndmot jämställdhet, organisationsteorier och begreppen kvantitativ och kvalitativ jämställdhet. Kvalitativa intervjuer användes som metod, åtta kommunfullmäktigeledamöter valdes ut med hjälp av både ett målinriktat urval och ett bekvämlighetsurval. Vid analys av det empiriska materialet användes Kvales kategoriseringsmodell. De huvudsakliga resultaten visade att jämställdhet tolkades på många olika sätt och kunskapen var varierad. Lika representation bland könen var det vanligast förekommande svaret på frågan vad jämställdhet är och det var tydligt att maktfrågor osynliggjordes i kommunen

Författare:      Klara Westerlund Titel:              Våldsamt vag. En intervjustudie om maskulinitet och våld i det lokalpolitiska                       samtalet.   Syftet med denna studie är att undersöka lokalpolitikers uppfattningar om våld och se om dessa uppfattningar kan ge några förklaringar till varför det inte bedrivs ett våldspreventivt arbete inom ramen för det kommunala jämställdhetsarbetet. Grundad teori är den kvalitativa och induktiva metod som har använts vid datainsamling och databearbetning i denna studie. Fem lokalpolitiker intervjuades och ur detta intervjumaterial framkom följande tre huvudkategorier: våldsdefinition, våldsprevention och mäns överrepresentation. Resultatet visar att våld är ett brett begrepp där fysiskt våld och psykiskt våld är de två huvudsakliga definitionerna som görs. Däremot framkom inte sexualiserat våld att uppenbart ingå i definitionen av våld. Våldspreventionens tydligaste riktningar är det kommunala arbetet som syftar till att öka tryggheten i den offentliga miljön för invånarna i kommunen. Lika tydlig är avsaknaden av ett riktat våldspreventivt arbete där maskulinitet och dess koppling till våld står i fokus. Allra tydligast blir denna avsaknad då våldsprevention för våld i nära relation avhandlas. Då fokuseras ljuset mot brottsoffren och vikten av ett kommunalt stöd till ideella organisationers insatser. Mäns överrepresentation i brottsstatistiken är den huvudkategori till vilken det gick att urskilja tre kategorier som var för sig utgjorde delförklaringar. Delförklaringarnas centrala teman var: biologi, makt och kultur.  Orsaksförklaringar till mäns överrepresentation i brottsstatistiken kunde härledas till att handla om en komplex social och kulturell process med vissa biologiska inslag. Huvuddragen utgjordes av mäns avsaknad av ansvar för sina egna handlingar, i kombination med en samhällelig struktur som internaliserat och normaliserat mäns våldsutövande. Därtill framkom förklaringar till mäns bruk av våld som ett uttryck för en ojämn maktfördelning mellan könen. Inga direkta svar på varför den aktuella kommunen inte bedriver ett våldspreventivt arbete inom ramen för jämställdhetsarbetet framkom.

Målet med denna uppsats var att kartlägga hur Socialdemokratiska kommunstyrelseordföranden ser på den dubbla rollen partiföreträdare och kommunens ledare. Detta som en del i ett större område inom statsvetenskapen som handlar om att undersöka beslutsfattande och hur avgörande partilinjen egentligen är. Den teoretiska grunden i uppsatsen utgår ifrån forskning om representationsprinciper gällande beslutsfattande. Utifrån dessa principer blev det tydligt att Socialdemokraterna är ett parti som i stor utsträckning värdesätter partiets åsikt när de tar ett beslut vilket kan leda till att Socialdemokratiska kommunstyrelseordföranden sätter sitt parti före kommunens bästa. Ifall detta skulle ha visat sig vara sant hade det varit ett oroväckande resultat för medborgarna i de olika kommunerna. Studiens resultat visar dock tydligt att så inte är fallet. En klar majoritet av kommunstyrelseordförandena sätter vad som gynnar ens kommun före partiet. Det framgick inte tydligt vad detta berodde på, men en faktor som spelar in är att ju bättre kommunens ekonomi upplevs, desto större är utrymmet att följa sin partis nationella linje.

Utifrån socialdemokratins historiska särställning i svensk politik är de senaste årens nedgång för partiet anmärkningsvärd. I takt med att samhället moderniserats och människors värderingar förändrats har partiets väljarbas minskat kraftigt på alla politiska nivåer. Med bakgrund i en problemställning på makronivå antar denna uppsats ett mikroperspektiv genom att studera socialdemokratins nedgång i Söderhamns kommun. I den gamla bruksorten har en majoritet av valmanskåren röstat på Socialdemokraterna i decennium. På senare år har partiet minskat kraftigt och 2018 förlorade Socialdemokraterna valet i kommunen, för första gången på 97 år. Denna studie ämnar undersöka vad som föranledde denna valförlust. Uppsatsen utgår från femton kvalitativa intervjuer med partipolitiska företrädare från Söderhamn. Intervjupersonerna berättade om Socialdemokraternas och andra partiers politiska strategier, hur väljarsammansättningen förändrats i kommunen samt hur strukturella förändringar, sakfrågor och politiskt ledarskap inverkat på socialdemokratins förlust av makten. Dessa upplevelser resulterade i en samstämmig bild där Socialdemokraternas strategiska oförmåga tillsammans med Centerpartiets driv i oppositionen, politiska ledarskap och ställningstagande i sakfrågor, angavs som motiv bakom Socialdemokraterna maktförlust. Denna studie utgår från ett aktörsorienterat perspektiv och sätter därmed intervjupersonernas subjektiva upplevelser i centrum. Det teoretiska ramverket anknyter till tidigare forskning av bland andra Bäck och Möller, Svensson, Lidström och Hagevi.

En stark politisk självständighet på kommunal nivå i Sverige kan innebära skillnader i målsättningar och förutsättningar för integration under olika mandatperioder och koalitioner. Denna uppsats undersöker integrationspolitikens strategier och vill således undersöka och jämföra hur partiernas årsplaner förhåller sig till det som i forskning definieras som integration. vi vill exemplifiera hur kommunala politiker i den valda kommunen arbetar med sin integrationspolitik, vilka likheter och skillnader finns det mellan olika majoritetsstyren i dess årsplaner? Strävar majoriteterna efter multikulturell politik, segregerad politik eller assimilerings politik? Materialet i studien som har analyserats är Eskilstuna kommuns majoritetspartiers årsplaner som ligger till grund för studien. I dessa årsplaner har vi fokuserat på att ta ut väsentliga delar som kan kopplas till integrationspolitik. Vi har utgått från Hermansson (1984) idékomplex “varat, ”börat” och görat” Begreppens utformning utgör majoriteternas likheter, skillnader och åtgärder för problemet. I vårt fall utgår vi från hur majoriteternas idéer kring integration formuleras. Vi kommer även att utgå från tre dimensioner, där vi vill diskutera hur årsplanerna förhåller sig i verkligheten till dessa dimensioner av integrationspolitik. Grunden för dimensionerna bygger på Carl Dahlströms integrationsmodeller som delas upp i tre komponenter assimilering, mångkulturalism samt segregationEn slutsats vi har kommit fram till i studien är att alla årsplaner ser en verklighetsbild som bygger på ett samhälle som är segregerat. Alla majoriteter är överens om att det finns ojämlikheter och skillnader i samhället som gör att olika individer inte har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter att delta i samhället. Vi ser även att alla partimajoriteter är överens om att man vill minska på dessa skillnader och vidta åtgärder för att detta ska ske. I detta steg börjar årsplanerna skilja sig åt där de strategiska målen och åtgärderna riktar sig åt olika håll.

In this study, I will examine the participation among local politicians and their engagement considering that they are elected by the people in the municipality, and if there are any differences between being elected as town council or municipal board member. This study will look into why they are engaged in local politics and what their expectations were now that they can look back upon a couple of years being elected and how their participation has evolved since.

Uppsatsen Var är ungdomarna har till syfte att undersöka hur ungdomar och personer som arbetar med ungdomsverksamhet själva förstår och förklarar ungdomars deltagande i ungdomsverksamhet. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är respektabilitet och identitet med utgångspunkt i ett kulturanalytiskt perspektiv. Materialet består av enkäten Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, intervjuer med sju vuxna och sexton ungdomar samt av observationer utförda på två fritidsgårdar och en kulturverkstad. Ungdomarna menar att de inte har tid för aktiviteter inriktade på estetisk kultur. Det framkommer även att lokaltrafiken är problematisk och att kommunen behöver arbeta mer med sin marknadsföring av aktiviteterna. Resultatet av studien inbegriper förslag på förbättringar som kommunen kan genomföra för att öka deltagandet, exempelvis att flytta ut aktiviteterna i byarna, ha flexiblare verksamheter som uppmuntrar till spontant deltagande och att se över kollektivtrafiken. Slutsatsen är att genom dessa förändringar kan deltagandet öka då ungdomarna i studien visar intresse för att hitta fler fritidsaktiviteter. För att producera mer specifika lösningar krävs en utökad studie där fler ungdomar intervjuas och kommunens tjänstemän får komma till tals. / <p>Författaren vill rikta ett stort tack till samtliga informanter. </p>

In 2016 the former gorvernment decided to increase the wage for specificly skilled teachers in order to deal with decreasing results and to strengthen the attractivety of the profession. This paper examines the relation between the political ruling in municipalitys in sweden and the ways these implemented the reform, called teachers pay rise. Some local governments chosed differentiated model while others provided a unitary amount to all teacher who fulfilled the criteria. The results from regressionanalysis show that the relation between the variables are more noticable in local governments who rules with a majority than others. both liberal and socialistic goverments was guided by their political ideology. Furthermore the results indicate that local politicians are influenced by their ideology when implementing the reform. Liberal governed municipalities more frequently provided larger variation in wage rise than socialistic municipalities. The implications of the results are interessting since the status of the Swedish model can be questioned and if school policies should be a political arena for local politicians.

The main purpose of this Master thesis is to illuminate the understanding of local politicians regarding the public libraries and the librarians. We argue that the local politicians´ opinions regarding public libraries and librarians influence the way they act and react in their roles as politicians.In order to achieve the aim of this thesis we focused on following questions:What are the opinions of the politicians:- regarding themselves in relation to the public library?- concerning public libraries in general and its functions especially in the municipalities of their own?- concerning the librarians and their work in a public function?What are the conclusions to be drawn regarding the politicians´ interest and commitment to public libraries in the politic daily-life of the municipalities? Our empiric material consists of qualitative interviews with six politicians elected in two municipalities in the interior of Västerbotten, a northern sparsely populated district. In order to distinguish the various opinions that emerge from the material, we apply a phenomenographic approach. The analysis result we present in three conceivable categories in order to express the different opinions.In general our study points at a positive and favourable attitude to the public library, and all the respondents assume that the municipality ought to offer this service. In spite of these facts the local politicians show a low commitment to the library service they have the responsibility to decide on. / Uppsatsnivå: D