Syftet med denna kvalitativa studie var att öka kunskapen om pedagogers och vårdnadshavares egna förståelser för samarbetet mellan hem och förskola. Inom förståelse letar vi specifikt efter roller, läroplanens närvaro, problemidentifiering samt föreslagna lösningar i informanternas resonemang. Datainsamlingen gjordes i form av digitala enkäter vars rådata sedan kodades med hjälp av innehållsanalys. Vi reflekterar sen över den resulterande empirin med hjälp av makt- och diskursteori. Vi kommer fram till att även om samverkan upplevs som undermålig så finns det ett driv både från pedagoger och vårdnadshavare att gemensamt förbättra den.

Studiens syfte är att undersöka och analysera hur hot och våld på särskilda boenden inom äldreomsorgen kan identifieras och hanteras av enhetschefer, samt vilken utbildning om våld i nära relation som kan erbjudas vårdpersonal. I studien har vi använt semistrukturerad intervjumetod då vi intervjuat fyra enhetschefer inom samma kommun i norra delen av Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys och resultatet presenterades under sju teman. Resultatet av vår studie visade att hot och våld var förekommande på särskilda boenden, det rörde sig om våldsamt och hotfullt agerande från både vårdpersonal och vårdtagare. Då vårdpersonal agerade våldsamt handlade det till största del om psykiskt våld, medan då vårdtagare agerade våldsamt handlade det främst om fysiskt våld. För att hantera uppkomsten av sådana situationer var det vanligaste tillvägagångssättet att öka kunskap om demenssjukdom och kognitiv nedsättning. Vidare visade studiens resultat att det rådde tydliga maktförhållanden mellan vårdpersonal och vårdtagare som speglades i det dagliga arbetet. Resultatet har även visat på att hot och våld på särskilda boenden kunde normaliseras till följd av skilda uppfattningar om innebörden av en hotfull eller våldsam situation.  Studiens slutsatser är att demenssjukdom och kognitiv nedsättning bland vårdtagare hade en stor betydelse vad gällde förekomsten och identifieringen av hot-och våldssituationer, tillvägagångssätt för hantering av sådana situationer, normalisering av hot och våld samt en stor betydelse vad gällde påverkan på maktförhållanden och kunskapsmöjligheter bland både vårdpersonal och vårdtagare. Vidare är en slutsats att våld i nära relation förekom på särskilda boenden, trots att det hot och våld som inträffade inte identifierades som det fenomenet av informanterna. Därav erbjöds vårdpersonal ingen utbildning gällande våld i nära relation.

Denna kvalitativa studie syftade till att synliggöra förskollärares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande vid den pedagogiska måltiden. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där åtta yrkesverksamma förskollärare deltog. Studien avgränsades i två delstudier med utgångspunkt i undersökningens gemensamma syfte men anlade fokus på yngre respektive äldre barn. I delstudie A genomfördes semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar med yngre barn och delstudie B med förskollärare som arbetar med äldre barn. Detta för att ta reda på om förskollärare uttrycker sig olika om barns delaktighet och inflytande beroende av ålder. Med hjälp av tematisk analysmetod kategoriserades förskollärarnas svar utifrån en induktiv ansats vilket genererade teman som slutligen analyserades med utgångspunkt i Michel Foucaults teoretiska ramverk med tillhörande begrepp kring makt och maktrelationer. Studiens resultat visade att förskollärarna har en gemensam förståelse för barns delaktighet och inflytande. Pedagogens roll uppfattades vara viktig i förhållande till barns delaktighet och inflytande. Centralt i förskollärarnas utsagor var vikten av att de utformade en verksamhet utifrån barnens intressen och behov genom att pedagogen är lyhörd och organiserar för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Resultatet påvisade även betydelsen av att pedagogen är medveten om sitt förhållningssätt och att hens förståelse för begreppen delaktighet och inflytande får konsekvenser för barnens möjlighet till detta i praktiken. I relation till den pedagogiska måltiden visade resultatet att det finns organisatoriska förutsättningar som enligt några kunde begränsa barns delaktighet och inflytande så som tidspress, stora barngrupper och personalbrist. Andra förskollärare lyfte möjligheter genom att, utifrån de förutsättningar man har, välja att prioritera måltiden i relation till övriga rutiner och aktiviteter.

Arbetet vilar på en kvalitativ metod där studiens syfte är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till begränsningar i den fria leken.  Vi har utfört intervjuer med olika pedagoger i förskolans verksamhet för att få en större inblick på vad som kan begränsa barnens fria lek och hur pedagogerna förhåller sig till de begränsningar som uppstår. Vi använder oss av Sociokulturell teori samt Foucaults maktteori. Syftet med denna studie är att undersöka innebörden av pedagogers förhållningssätt till begränsningar i den fria leken inom förskolan. Syftet är vidare att undersöka vilka dessa begränsningar är och vad de innebär för den fria leken samt på vems initiativ begränsningarna uppstår, enligt pedagogerna.   Resultatet visar att pedagogerna uppmuntrar barnen till deras fria lek men att det finns både medvetna samt omedvetna begränsningar som påverkar den fria leken. Begränsningar som skapas på grund av barns säkerhet, förskolans miljö, rutiner, aktiviteter samt samhällets normer. Resultatet visar även att pedagogerna anser att den fria leken är av stor vikt för barnen och att den bör vara fri från vuxnas styrning men att det inte alltid är möjligt att uppnå. Krigslekar är ett ämne där de intervjuade pedagogerna lyfte fram flera perspektiv men den gemensamma nämnaren är att det kan vara svårt som pedagog att veta när och om de ska ingripa i leken.

The purpose of this study is to investigate how the child perspective is considered, interpreted and applied in the investigation process within financial aid. Using the qualitative method as a tool, the investigation has been carried out in the form of semi-structured interviews with six financial assistance officers in order to answer the purpose of the study. The empirical material is analyzed in the study based on various theoretical starting points such as power theory and bureaucracy as well as the meaning of the children's perspective. Due to the limited contact with children, the results show that the children's perspective becomes more difficult to implement when handling cases. The result also shows that there is a problem with the implementation of the child perspective as the unit is adult-centered and thus only collects information from what is provided by the parents. In the results of the study, it also appears that aid workers interpret the child's perspective and the child's best interests differently, but that they nevertheless share the same motivation behind their varying interpretations. The result can therefore show that there are shortcomings in the adult-centered unit when considering the best interests of the child, as underlying problems such as power and room for action contribute to difficulties.

Although Sweden has a long tradition of compulsory school attendance, there are children that do not attend. Previous research confirms that there are many concepts used to describe school absenteeism. Considered that categorization involves an aspect of power that adds attributes to these children based on stereotypic conceptions of the category, this fact seems problematic. By analyzing field related articles, the aim of this study is to reveal linguistic constructions of school absenteeism by means of discourse analysis. Consequences of discourses will be analyzed through previous research about categorization and Foucault’s theory of power. The main results of the study display several approaches to describe school absenteeism, of which we compiled five different discourses. They are presented as the bureaucratic perspective, the disciplinary perspective, the adaptation perspective, the social environment perspective and the family perspective. Each discourse describes a comprehension of deviance and normality, which affects the opportunities of wellbeing amongst children and forms the prerequisite of professional interventions. Providing help to children defined as deviants due to school absenteeism implicates exposure of pastoral power. The study concludes the need for a sensitive language utilization amongst school welfare officers.

In 2018, Revisorsinspektionen (RI) revised the requirements to become an authorized auditor. The new requirement aims to make the education more efficient and to make the auditor profession more attractive. RI considered the previous auditor education both too long and too complicated compared to other high-education professions and sometimes it could take ten years to become an authorized auditor. The reform aims to make it possible for more people to become an auditor because now you only need a bachelor’s degree. The length of the education is now reduced and the bachelor’s degree does not need to be in business administration. The future auditor thus needs less education than today's auditors and not the same demands in business administration. What, in fact, do the RIs stakeholders think of the new requirements to become an authorized auditor? In 2017, RI published a memorandum with proposals for the new requirements and mentioned44 stakeholders who was affected of the revise and gave them a chance to express their opinions. Until 8th of March 2018, 25 organisations had comment on RI revision. The purpose of the study is to examine the stakeholders’ views about the revision of the requirements to become an authorized auditor. By categorize the organisations into stakeholder groups and then analyze every answer, this study contributes with knowledge about which stakeholders’ who had the most influence in the revision. The Comment letters received on RIs memorandum have been categorized by the following stakeholder groups: Authorities, Universities, Accounting firm and Trade association. The results shows that there is different opinions depending on the interest of the organizations and the stakeholder group with least influence were universities. Furthermore the study shows that the universities did not have any influence in the revision and the stakeholders with most influence were the audit firms and authorities. The essay is hereinafter written in Swedish. / Revisorsinspektionen (RI) ändrade 2018 på de formella kraven för att bli auktoriserad revisor. De nya bestämmelserna syftar framförallt allt till att effektivisera utbildningen och göra revisorsyrket mer attraktivt. RI anser att den tidigare revisorsutbildningen var både för lång och komplicerad jämfört med andra kvalificerade akademiska yrken och att det kan ta upp till tio år att bli auktoriserad revisor. Reformen gör det möjligt för fler att bli revisorer eftersom det i nuläget räcker med en valfri kandidatexamen från högskola eller universitetsutbildningens längd reduceras samtidigt som kravet på akademisk examen inom företagsekonomi tas bort. Framtidens revisorer behöver alltså mindre akademisk utbildning än dagens revisorer för att bli auktoriserad och behöver dessutom inte vara ekonomer. Vad har egentligen Revisorsinspektionens intressenter för synpunkter och ställningstagande till de nya reglerna för att bli auktoriserad revisor? RI skickade 2017 ut en promemoria till 44 olika remissinstanser där åsikter och svarefterfrågades på myndighetens framtagna förslag. Av dessa var det till slut 25 instanser som valde att inkomma med remissvar. Syftet med studien är att undersöka intressenters ställningstaganden till de nya utbildningskraven för att bli auktoriserad revisor genom att granska och sammanställa de remissvar som inkom till RI. Dessa intressenter har delats in i olika intressentgrupper utifrån en egen modifierad intressentmodell. Studien har bidragit med att skildra intressenternas ställningstaganden till Ris utbildningsreform. Resultatet visar att det totalt sett var ungefär lika många som tillstyrker som avstyrker förslaget, men inom intressentgrupperna var det mer enhetliga ställningstaganden och det är framförallt lärosätena som är kritiska till reformen. I studiens analys och slutsatser presenteras ett antal mönster bland intressenternas ställningstaganden. Dessutom redogörs för möjliga underliggande orsaker och motiv tillintressenternas ställningstaganden.

This study examines how racism and police brutality are illustrated in The hate U give and Dear Martin, which are two bestselling novels that emphasize the importance of resistance, and willingness to fight back against abuse of power and the oppression of African Americans in the US. Through the use of critical discourse analysis, power structures and race relations in the US are analyzed by means of postcolonial and power theory as well as by means of narrative theory. Moreover, the textual elements that are of importance to the analysis are the study of characters, motives and themes, specifically how the characters are affected by harmful stereotypes and forced into silence by the legal system in an attempt to justify police brutality. The analysis presented here indicates a colonial discourse, where the power structures in America are designed to work against African Americans. The characters’ actions and reactions to police brutality and oppression are therefore of importance in my study to depict how the novels creates a meaning for resistance and for finding a way for “the other” to be heard. My conclusion is that the characters’ voices are their weapons against police brutality, abuse of power, and oppression. To fight with one’s voice is to prove the stereotype, “thug”, wrong about African Americans, a stereotype that is often used by the police and the media to justify police brutality.

Media har en central maktposition i dagens samhälleliga kommunikationsprocess, vilket har fått allt större betydelse i takt med att medborgarnas intresse för partipolitik har minskat. Allt färre medborgare ansluter sig till ett politiskt parti och flertalet medborgare får sin huvudsakliga information genom media. Under de senaste decennierna har kommunerna laborerat med olika lösningar och organisationsmodeller för att effektivisera verksamheten, spara pengar och öka medborgarnas inflytande. Denna utveckling har resulterat i ett ökat behov för politikerna att föra en dialog med medborgarna och få stöd för beslut och prioriteringar. Studien behandlar hur kommunpolitiker hanterar situationen med ett dominerande media, d.v.s. lokaltidningen, som utgör den viktigaste kanalen för att nå ut med information till medborgarna. Studien utgår från nätverksteori, politisk kommunikationsteori och maktteori och visar hur politiker och journalister är strukturerade i ett nätverk och hur nätverket har betydelse för tidningens kommunpolitiska spegling. Studien visar att lokaltidningen sätter villkoren för relationerna mellan politiker och journalister, men också på hur politiker genom mediastrategier kan påverka tidningens maktposition.