The aim of this study is to inquire into the thoughts of students of Swedish for Immi-grants suffering from PTSD as well as other psychosocial disorders and teachers of Swedish for immigrants relating to the importance of the relation of recognition to the creation of self-relation, which is defined by Honneth (2003) as ” the awareness or per-ception a person has of herself considering which abilities she has been dealt” (Honneth 2003:101).My research questions concern the thoughts and perceptions that teachers of SFI and students suffering from PTSD-related issues have concerning the core in and purpose of the SFI-education as well as what they perceive might facilitate and/or obstruct the de-velopment of a positive self-relation.The study is based on Axel Honneth’s theory of recognition and moral violation as well as Pierre Bourdieu’s theory of social fields.The content of the study is based on four interviews with students and seven with teachers which were conducted during the fall of 2016 as well as spring of 2017. The interviews were conducted using Bourdieu’s methodological guidelines for interviews – participating objectification – the purpose of which is to develop data that enables the position of the interviewee to be analyzed without the scholar engaging in objectifying distance.In order for an individual to develop a positive self-relation in which he or she recei-ves the opportunity to develop self confidence, self respect as well as solidarity, a relat-ion of recognition on three levels is required, which according to Honneth is fundamen-tal to individual self-realization. The findings of the study show that the students of SFI-suffering from PTSD-disorder request recognition on all three of said levels, in-cluding the emotional first level, defined by Honneth as care for others for the sake of him or her. The included teachers are neither aware of or prepared for this, but belive that recognition on the remaining two levels, the moral/judicial and the self-worth/social appreciation level respectively, occur during SFI-education. Further, the teachers argue that conflicts occur relating to the teacher's perceptions of the students as responsible adult individuals versus the demands that society have regarding the content of SFI-education together with the requirements of rapid progression and integration into the system put forth by the employment office and/or social services. Said conflict generates an experience of teachers as being impersonal, nonindependent and disrespectful amongst students.The teachers consider relating to and recognizing students in ages, educational degrees and social backgrounds virtually comparable to their own to be considerably easier than relating to students whose are not.

I den svenska förskolan ska barnets förälder ha möjligheter till delaktighet och inflytande. Syftet med studien är att skapa en fördjupad förståelse för föräldrars syn på delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Följande frågeställningar finns: Hur upplever föräldern erkännande i mötet med pedagogerna och hur påverkar det känslan av delaktighet och inflytande i verksamheten? Vilken är pedagogens roll för att föräldern ska uppleva delaktighet och inflytande i verksamheten? Genom semistrukturerade intervjuer har fem föräldrar med barn i förskolan uttryckt sina tankar. Dessa har tolkats och analyserats utifrån Honneths samhällsteoretiska (2003) perspektiv på erkännande i mellanmänskliga relationer. Resultatet visar att samtliga föräldrar i studien vill och behöver erkännas av pedagogen inom två former för erkännande: Rättsligt erkännande och social uppskattning och att dessa påverkar känslan av delaktighet och inflytande i verksamheten.

The stated aim of building the Swedish welfare state ("Folkhemmet") was to develop a modern society that contained equality between social classes. Interestingly, though, class inequalities still exist but have become obscured by an endeavour to reach cultural recognition with a particular focus on multiculturalism. This paper seeks to demonstrate the production and reproduction of class inequalities in Lena Andersson's novel Var det bra så?. Nancy Fraser's theory of redistribution and recognition is used to highlight the complexity and intersection of culture, ethnicity, gender and class. In that context, it is claimed that class inequalities have to be separated from cultural discrimination when the aim is to examine the establishment of social inequalities. Fraser argues that socio-economic segregation has to be seen in the light of economic and cultural inequalities as being two separate phenomena, even though they clearly are interrelated. Var det bra så? is here viewed as a critique of the Swedish welfare state ("Folkhemmet") as a political concept. The novel depicts how the focus on and belief in multiculturalism as central for the development of society has entailed a marginalization and culturalization of class.

No description available.

<p>Studier har visat att arbete och erkännande tillsammans med en skälig lön leder till motivation (Carlsson & Wallenberg, 1999; Eriksson, Sverke, Hellgren & Wallenberg, 2002). Problemet var att värdet av alternativa belöningar inte framkommit. Syftet med denna uppsats (N=62) är att undersöka vilka av prediktorerna lön, förmåner, erkännande, arbete och den fysiska miljön som upplevs vara viktigast för motivationen i arbetslivet samt att undersöka eventuella skillnader mellan kvinnor och män i detta avseende. Data insamlades med en egenkonstruerad enkät som distribuerades bland anställda på Göteborgs universitet. Rangordningen av medelvärden visade att det som var viktigast för motivationen var olika aspekter av arbetet; följt av erkännande, lön, miljö och sist förmåner. T-test för att avgöra könsskillnader visade att kvinnorna ansåg att löneförhöjning, muntlig återkoppling från chef, lärandemöjligheter, tydliga mål, kollegors kommunikationsförmåga, matsal med mikrovågsugn och påkostad inredning var viktigare för motivationen än jämfört med männen.</p>

<p>Idag anses inte sexmissbruk helt självklart vara ett missbruk. Vare sig Socialstyrelsen eller Statens Folkhälsoinstitut arbetar med frågor angående sexmissbruk. Diskussionen som förs idag sker i media och privata bloggar och handlar om huruvida sex kan vara ett missbruk eller om det enbart handlar om självkontroll. Vad som är tydligt i diskussionerna är centraliseringen kring själva sexet, där konsekvenser och bakomliggande orsaker glöms bort. Denna enögda sida av debatten visar tydligt på en okunskap, inte bara från majoritetssamhället utan även bland de som arbetar på de olika instanser som kommer i kontakt med sexmissbrukare. Trots en kraftig ökning i de olika självhjälpsgrupperna är den professionella hjälpen som går att få begränsad till endast ett behandlingshem och en privatklinik i Sverige. Forskning om sexmissbruk kommer till största del från USA medans det i Sverige ligger på en diskussionsnivå om huruvida sexmissbruk finns eller inte. Syftet med studien var att genom intervjuer med tre personer uppmärksamma deras upplevelser av att ha ett missbruk som inte är erkänt och socialt accepterat som ett missbruk. Intervjupersonerna har berättat om sitt sexmissbruk och hur det har påverkat deras liv under olika skeenden. De har även reflekterat över hur diskussionen om sexmissbruk ser ut idag och vad de tror att ett erkännande skulle få för betydelse. Alla intervjupersoner uttrycker en upplevelse av utanförskap. Ett utanförskap som de tror kan vara grundat i att just sex är ett så laddat ämne. Vad som också framkommit i studien är att upplevelsen av att ha ett sexmissbruk kan liknas med de känslor som finns i andra missbruk. Alla respondenter uttrycker även att de skulle kunna ha vilket missbruk som helst och att det endast handlar om olika symtom på ett dåligt mående. Vad som verkligen skiljer sexmissbruk, från till exempel substansmissbruk, är hjälpinsatserna.</p>

Studier har visat att arbete och erkännande tillsammans med en skälig lön leder till motivation (Carlsson &amp; Wallenberg, 1999; Eriksson, Sverke, Hellgren &amp; Wallenberg, 2002). Problemet var att värdet av alternativa belöningar inte framkommit. Syftet med denna uppsats (N=62) är att undersöka vilka av prediktorerna lön, förmåner, erkännande, arbete och den fysiska miljön som upplevs vara viktigast för motivationen i arbetslivet samt att undersöka eventuella skillnader mellan kvinnor och män i detta avseende. Data insamlades med en egenkonstruerad enkät som distribuerades bland anställda på Göteborgs universitet. Rangordningen av medelvärden visade att det som var viktigast för motivationen var olika aspekter av arbetet; följt av erkännande, lön, miljö och sist förmåner. T-test för att avgöra könsskillnader visade att kvinnorna ansåg att löneförhöjning, muntlig återkoppling från chef, lärandemöjligheter, tydliga mål, kollegors kommunikationsförmåga, matsal med mikrovågsugn och påkostad inredning var viktigare för motivationen än jämfört med männen.

Many different types of qualification requirement and other forms of regulations of professions exist in the Member States of the European Union. A common qualification requirement for access to a profession or use of a professional title is the possession of a diploma, certificate or other evidence of formal qualifications that proves that the person in questions has the education and experience necessary. The aim of the thesis is to examine what legal strategies the Community has developed to counteract the obstacle against free movement of workers and self-employed persons that national qualifications of this types gives rise to. The analysis is performed using an integration perspective and with its basis in the tensions between European Community law and national law that arise as Community law’s demands for free movement and equal treatment conflict with the interest of the Member States to set their own professional qualifications in accordance with national values and traditions. Central to the examination are the directives on recognition of professional qualifications adopted by the Council and the European Parliament and the European Court of Justice’s case-law on the subject. A central tasks is to analyse the contents of Community law and to study those rules from a development perspective.

Idag anses inte sexmissbruk helt självklart vara ett missbruk. Vare sig Socialstyrelsen eller Statens Folkhälsoinstitut arbetar med frågor angående sexmissbruk. Diskussionen som förs idag sker i media och privata bloggar och handlar om huruvida sex kan vara ett missbruk eller om det enbart handlar om självkontroll. Vad som är tydligt i diskussionerna är centraliseringen kring själva sexet, där konsekvenser och bakomliggande orsaker glöms bort. Denna enögda sida av debatten visar tydligt på en okunskap, inte bara från majoritetssamhället utan även bland de som arbetar på de olika instanser som kommer i kontakt med sexmissbrukare. Trots en kraftig ökning i de olika självhjälpsgrupperna är den professionella hjälpen som går att få begränsad till endast ett behandlingshem och en privatklinik i Sverige. Forskning om sexmissbruk kommer till största del från USA medans det i Sverige ligger på en diskussionsnivå om huruvida sexmissbruk finns eller inte. Syftet med studien var att genom intervjuer med tre personer uppmärksamma deras upplevelser av att ha ett missbruk som inte är erkänt och socialt accepterat som ett missbruk. Intervjupersonerna har berättat om sitt sexmissbruk och hur det har påverkat deras liv under olika skeenden. De har även reflekterat över hur diskussionen om sexmissbruk ser ut idag och vad de tror att ett erkännande skulle få för betydelse. Alla intervjupersoner uttrycker en upplevelse av utanförskap. Ett utanförskap som de tror kan vara grundat i att just sex är ett så laddat ämne. Vad som också framkommit i studien är att upplevelsen av att ha ett sexmissbruk kan liknas med de känslor som finns i andra missbruk. Alla respondenter uttrycker även att de skulle kunna ha vilket missbruk som helst och att det endast handlar om olika symtom på ett dåligt mående. Vad som verkligen skiljer sexmissbruk, från till exempel substansmissbruk, är hjälpinsatserna.

Around the world many people are affected by war, persecution, rebellion, famine, etc. and are therefore forced to move and start a new life elsewhere under new conditions. The struggle for survival is one of the factors that force children to escape. Being forced into emigration and immigration is evident in people's lives and affect how their identities are constructed. My study is focused on how refugee young people are constructing their identities in the complex context in which they live. The intersectional perspective – maintaining that power relations are created and recreated in interaction with factors such as gender, age, ethnicity and location – is the basis for my study. I have tried to understand how these factors affect refugee youth identity construction. In order to answer my questions and get an idea of whether the refugee youth identity constructions constitute a transition to better opportunities or creating identification problems, I have conducted an ethnographic study in a multicultural school in a suburb in Stockholm. The selected group of study consisted of six refugee young people between 14 and 19 years of age who attend a so-called preparatory class. All of them live with their families and they all have been living in Sweden for less than one year. I have focused on six thematic categories: background, gender, and ethnicity, social network, future and positioning. My choice of perspective on identity constructions is based on the premise that people are constantly looking for social recognition. When meeting other persons they are positioning themselves in different ways, by testing limits and facing the consequences, thereby constructing their identities. Exercise of power and powerlessness are expressed in different ways in their daily lives in which they are seeking their positions in a restricted social network. The result of my study shows that the informants are located in a field of tension between the quest for liberation and identification problems in the paradoxical context that they are in. The dilemma, on the one hand their wish to maintain their ethnic identity and on the other hand to question it, is expressed in their relation to “Swedishness” and the Swedish language. The informants are also using different strategies when they try to construct and maintain their gender identities. Their life chances vary depending on the options available. My informants did actually create an immigrant identity that stands as an antithesis of being Swedish. They all agree that they are striving for self-realization and a brighter future, a future that not least could render them some symbolic capital. But the path towards such goals does not seem to be an easy task. / Ute i världen drabbas många människor av krig, förföljelse, uppror, svält m.m. och tvingas därför att flytta och starta ett nytt liv någon annanstans under nya villkor. Kampen för överlevnad är en av de faktorer som tvingar barn till flykt. Att tvingas till utvandring och invandring sätter spår i människors liv och påverkar hur deras identiteter konstrueras. Min studie tar sin utgångspunkt i hur flyktingungdomar konstruerar sina identiteter i den komplexa kontext som de befinner sig i. Det intersektionella perspektivet – som går ut på att maktrelationer skapas och omskapas i samspelet med faktorer såsom kön, ålder, etnicitet och plats – ligger till grund för min studie. Jag har försökt förstå hur dessa faktorer påverkar flyktingungdomarnas identitetskonstruktioner. För att besvara mina frågeställningar och få en uppfattning om huruvida flyktingungdomars identitets­konstruktioner utgör en övergång till bättre möjligheter eller skapar identifika­tionsproblem har jag genomfört en etnografisk studie i en mångkulturell skola i en av Stockholms förorter. Urvalsgruppen bestod av sex flyktingungdomar mellan 14 och 19 år som går i en så kallad förberedelseklass. Alla bor med sina familjer och alla har vistats i Sverige i mindre än ett år. Jag har utgått från sex tematiska kategorier: bakgrund, kön, etnicitet, nätverk, framtid och positionering. I mitt val av perspektiv på identitetskonstruktioner är utgångspunkten att människor ständigt söker socialt erkännande. I mötet med de andra positionerar de sig på olika sätt genom att testa gränser och möta konsekvenser, därigenom konstruerar de sina identiteter. Maktutövning och maktlöshet uttrycks på olika sätt i deras vardag där de söker sina platser i ett begränsat nätverk. Resultatet visar att informanterna befinner sig i ett spänningsfält mellan å ena sidan strävan efter bättre möjligheter och å andra sidan identifikationsproblem i den paradoxala kontext som de befinner sig i. Dilemmat med att å ena sidan vilja vidmakthålla sin etniska identitet och å andra sidan ifrågasätta den uttrycks i förhållandet till svenskhet och till det svenska språket. Informanterna använder sig också av olika strategier för att iscensätta och upprätthålla sina könsidentiteter. Deras livschanser varierar beroende på vilka möjligheter som erbjuds. Ungdomarna har konstruerat en invandraridentitet som står som motpol till svenskhet. De var alla eniga om att de strävar efter självförverkligande och en ljusare framtid, en framtid som inte minst kan skänka dem symboliskt kapital, men vägen dit tycks inte enkel.