Around the world many people are affected by war, persecution, rebellion, famine, etc. and are therefore forced to move and start a new life elsewhere under new conditions. The struggle for survival is one of the factors that force children to escape. Being forced into emigration and immigration is evident in people's lives and affect how their identities are constructed. My study is focused on how refugee young people are constructing their identities in the complex context in which they live. The intersectional perspective – maintaining that power relations are created and recreated in interaction with factors such as gender, age, ethnicity and location – is the basis for my study. I have tried to understand how these factors affect refugee youth identity construction. In order to answer my questions and get an idea of whether the refugee youth identity constructions constitute a transition to better opportunities or creating identification problems, I have conducted an ethnographic study in a multicultural school in a suburb in Stockholm. The selected group of study consisted of six refugee young people between 14 and 19 years of age who attend a so-called preparatory class. All of them live with their families and they all have been living in Sweden for less than one year. I have focused on six thematic categories: background, gender, and ethnicity, social network, future and positioning. My choice of perspective on identity constructions is based on the premise that people are constantly looking for social recognition. When meeting other persons they are positioning themselves in different ways, by testing limits and facing the consequences, thereby constructing their identities. Exercise of power and powerlessness are expressed in different ways in their daily lives in which they are seeking their positions in a restricted social network. The result of my study shows that the informants are located in a field of tension between the quest for liberation and identification problems in the paradoxical context that they are in. The dilemma, on the one hand their wish to maintain their ethnic identity and on the other hand to question it, is expressed in their relation to “Swedishness” and the Swedish language. The informants are also using different strategies when they try to construct and maintain their gender identities. Their life chances vary depending on the options available. My informants did actually create an immigrant identity that stands as an antithesis of being Swedish. They all agree that they are striving for self-realization and a brighter future, a future that not least could render them some symbolic capital. But the path towards such goals does not seem to be an easy task. / Ute i världen drabbas många människor av krig, förföljelse, uppror, svält m.m. och tvingas därför att flytta och starta ett nytt liv någon annanstans under nya villkor. Kampen för överlevnad är en av de faktorer som tvingar barn till flykt. Att tvingas till utvandring och invandring sätter spår i människors liv och påverkar hur deras identiteter konstrueras. Min studie tar sin utgångspunkt i hur flyktingungdomar konstruerar sina identiteter i den komplexa kontext som de befinner sig i. Det intersektionella perspektivet – som går ut på att maktrelationer skapas och omskapas i samspelet med faktorer såsom kön, ålder, etnicitet och plats – ligger till grund för min studie. Jag har försökt förstå hur dessa faktorer påverkar flyktingungdomarnas identitetskonstruktioner. För att besvara mina frågeställningar och få en uppfattning om huruvida flyktingungdomars identitets­konstruktioner utgör en övergång till bättre möjligheter eller skapar identifika­tionsproblem har jag genomfört en etnografisk studie i en mångkulturell skola i en av Stockholms förorter. Urvalsgruppen bestod av sex flyktingungdomar mellan 14 och 19 år som går i en så kallad förberedelseklass. Alla bor med sina familjer och alla har vistats i Sverige i mindre än ett år. Jag har utgått från sex tematiska kategorier: bakgrund, kön, etnicitet, nätverk, framtid och positionering. I mitt val av perspektiv på identitetskonstruktioner är utgångspunkten att människor ständigt söker socialt erkännande. I mötet med de andra positionerar de sig på olika sätt genom att testa gränser och möta konsekvenser, därigenom konstruerar de sina identiteter. Maktutövning och maktlöshet uttrycks på olika sätt i deras vardag där de söker sina platser i ett begränsat nätverk. Resultatet visar att informanterna befinner sig i ett spänningsfält mellan å ena sidan strävan efter bättre möjligheter och å andra sidan identifikationsproblem i den paradoxala kontext som de befinner sig i. Dilemmat med att å ena sidan vilja vidmakthålla sin etniska identitet och å andra sidan ifrågasätta den uttrycks i förhållandet till svenskhet och till det svenska språket. Informanterna använder sig också av olika strategier för att iscensätta och upprätthålla sina könsidentiteter. Deras livschanser varierar beroende på vilka möjligheter som erbjuds. Ungdomarna har konstruerat en invandraridentitet som står som motpol till svenskhet. De var alla eniga om att de strävar efter självförverkligande och en ljusare framtid, en framtid som inte minst kan skänka dem symboliskt kapital, men vägen dit tycks inte enkel.

In Sweden, honour-related oppression has received more attention in recent years at the political and academic level but also in social work. Honour-related problems are largely in conflict with the rights and freedoms of children and women, and attempts have been made to alleviate the issue. The purpose of this master thesis is to examine the professionals’ experiences of the challenges of cooperation, support and personal treatment of girls and young women who are exposed to honour-related oppression. The professionals mainly represent the social services and other actors who work with honour-related problems, such ashealth care personnel. Based on a qualitative approach using focus group and individual interviews, the results illustrate the importance of cooperation and knowledge when working with girls and young women who are exposed to honour-related oppression. The study illustrates challenges for cooperation, such as professional confidentiality, and the impact of the COVID-19 pandemic on the professional’s work with the matter. Honour-related oppression can be described as a challenging problem that still needs further recognition in society. The study can contribute to the work of social services and other actors by presenting challenges and opportunities for the work with honour-related oppression

Syftet med studien är att undersöka två lärares erfarenheter av att arbeta med svenskundervisning för elever med ett annat modersmål än svenska i grundsärskolan. Studien är en fallstudie där resultatet bygger på två kvalitativa intervjuer med en speciallärare och en lärare som arbetar i grundsärskolan med elever som har ett annat modersmål än svenska. Intervjuerna analyseras med inspiration av ett intersektionellt perspektiv med fokus på att eleverna tillhör de båda kategorierna elever med ett annat modersmål än svenska och elever med en intellektuell funktionsnedsättning. I diskussionskapitlet ses resultatet sedan i relation till aktuell forskning och annan litteratur om flerspråkighet, svenska som andraspråk och intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet visar att informanterna bedriver svenskundervisning med stort fokus på elevernas individuella förutsättningar och förmågor. Om eleverna läser enligt kursplanen för svenska (SV) eller svenska som andraspråk (SVA) är för informanterna mindre viktigt. Informanterna menar att det kan föra med sig särskilda svårigheter att eleverna har ett annat modersmål än svenska. Till exempel är det extra svårt att utreda eleverna inför en eventuell inskrivning i grundsärskolan. Det är svårt att veta vilka insatser som ska göras för eleven när det är oklart om elevens svårigheter i skolan beror på språket eller på funktionsnedsättningen. Enligt ett intersektionellt perspektiv finns en risk att man glömmer att en elev har fler kategoritillhörigheter. Dessa olika kategoritillhörigheter påverkar varandra och den som tillhör flera minoritetsgrupper riskerar att utsättas för dubbelt förtryck. I forskningen hittas belägg för att elever med funktionsnedsättning och annat modersmål än majoriteten diskrimineras, både i Sverige och internationellt. Studien visar tydligt att mer kunskap behövs när det gäller elever med annat modersmål än svenska i grundsärskolan. Lärare och annan personal i grundsärskolan behöver också mer kunskap om kursplanen i svenska som andraspråk. / The purpose of this study is to investigate two teachers' experiences regarding the subject Swedish with pupils with a different mother tongue than Swedish in compulsory school for pupils with learning disabilities. The study is a case study where the results are based on two qualitative interviews with a special education teacher and a teacher. They both work in the compulsory school for pupils with learning disabilities with pupils who have a different mother tongue than Swedish. The interviews are analyzed inspired by an intersectional perspective with focus on that the pupils both have a different mother tongue than Swedish and an intellectual disability. In the discussion chapter the results are seen in relation to current research and litterature on multilingualism, Swedish as a second language and intellectual disabilities. The result show that the informants conduct Swedish education with a strong focus on students' individual circumstances and abilities. If students study according to the curriculum for Swedish (SV) or Swedish as a second language (SVA) is less important for the teachers. The informants in this study believe that specific difficulties can arise from the fact that the pupils have a different mother tongue than Swedish. For example, it can be especially difficult to assess students for possible enrollment in compulsory school for pupils with learning disabilities. It is difficult to know what support should be given to the student when it is not clear if the student't difficulties in school are due to language or disability. According to an intersectional perspective there is a risk in forgetting that the student belongs to more than one category. These categories affect each other and those who belong to many minority groups are in risk of double oppression. Research shows that pupils with disabilities and a different mother tongue than the majority are discriminated both in Sweden and internationally. The study clearly shows that more knowledge is needed regarding pupils with a different mother tongue than Swedish in compulsory school for pupils with learning disabilities. Teachers and other personnel in compulsory school for pupils with learning disabilities also need more knowledge about the curriculum in Swedish as a second language.

I denna studie som förhåller sig till ett kvalitativt arbetssätt kommer vi att studera hur gärningsmän respektive offer gestaltas i olika kontroversiella våldtäktsfall i Sverige. Genom att använda oss av en kritisk diskursanalys på våra valda fall, ”Rissnevåldtäkten” och ”Stureplansvåldtäkten”, strävar vi efter att kunna analysera språket samt uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur språket kan skapa olika föreställningar gällande hur gärningsmän och våldtäktsoffer framställs. För att uppnå detta kommer vi att använda oss av valda tidningsartiklar hämtade från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Metro och Svenska Dagbladet. Vi finner det intressant att identifiera sociala kategorier som kön, klass och etnicitet för att avläsa hur dessa produceras och reproduceras i artiklarna. De frågeställningar vi använder avser således att förklara hur föreställningar om våldtäktsoffer och gärningsmän framställs samt om det förekommer några sociala kategorier som kan vara avgörande i hur tidningsartiklarna presenterar innehållet. Till en början har vi undersökt hur våldtäktsfallen framställs var för sig för att sedan kunna sätta dem i relation till varandra genom en jämförande analys. Vår övergripande teoretiska utgångspunkt är intersektionalitet, denna teori använder vi för att lyfta fram de sociala kategorierna kön, klass och etnicitet. Resultatet vi tagit fram grundar sig i de sociala kategorier vi belyst med hjälp av det intersektionella perspektivet som vi använt oss av. Gärningsmännen beskrivs med dominanta och aggressiva ordalag medan offren som i båda fallen var kvinnor, beskrivs som passiva och försvarslösa objekt. I båda våldtäktsfallen lades stor vikt vid gärningsmännens bakgrund som gav en stämplande effekt. I ”Stureplansvåldtäkten” var klass (med tillhörande status) en framträdande kategori i framställningen av gärningsmän och offer. De beskrevs bland annat som ”Stureplansprofiler”, ”krogägare” och ”stekiga och rika”, offret beskrevs som ”drinkhora”, ”gänghora”, ”barnskötare” och ”kraftigt berusad”. I ”Rissnevåldtäkten” var framförallt etnicitet framträdande vid beskrivning av gärningsmän och offer. Uttryck som bland annat ”invandrarkillar”, ”svartskallar”, ”gäng” och ”utomeuropeiska” beskrev männen. Offret i samma fall framställdes med uttryck såsom ”svennehora”, ”kraftigt berusad” och ”sönderknullad”. Offren framställs i båda fallen ur en underordnad position i förhållande till gärningsmännen som oftast framställdes som överordnade. Genom en användning av språkliga uttryck genomgående studien har vi kunnat belysa olika maktpositioner och hur dessa konstruerats. Oavsett social kategori bottnar alla uttryck och framställningar i konstruktioner som produceras och reproduceras. / In this study who relates to a qualitative approach we aim to highlight how perpetrators and victims are being portrayed in various articles regarding controversial rape cases in Sweden. Through the use of a critical discourse analysis of our selected cases, ”Rissnevåldtäkten” and ”Stureplansvåldtäkten”, we intend to analyze the language as well as achieve our purpose and answer our questions. The main purpose of the study is to gain a deeper understanding of how language can create different perceptions regarding how perpetrators and victims of rape are being portrayed. To achieve this we will use selected newspaper articles taken from Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Metro and Svenska Dagbladet. We find it interesting to identify social categories such as gender, class and ethnicity to determine how these are produced and reproduced in the articles. The questions we use are to explain how perceptions of rape victims and perpetrators are being portrayed and if there are social categories that can be crucial in how the newspaper articles present the content. At first we will examine how the two rape cases are portrayed separately and then be able to put them in relation to each other through a comparative analysis. Our overall theoretical perspective will be intersectionality where we focus on highlighting the social categories of gender, class and ethnicity.The result we have developed is based on the social categories we elucidated using the intersectional perspective. The perpetrators are described with dominant and aggressive terms, whereas the victims in both cases were women, described as passive and defenseless objects. In the ”Rissnevåldtäkten” ethnicity was particularly prominent in the descriptions of the perpetrators through expressions such as ”invandrarkillar” (immigrant boys), ”svartskallar” (insulting word referring to foreigners), ”gäng” (gang), ”utomeuropeiska” (referring to people from outside Europe). The victim in the same case was portrayed with expressions such as ”Svennehora” (insulting word for Swedish whore), ”kraftigt berusad” (strongly intoxicated) and ”Sönderknullad” (fucked to pieces). In the ”Stureplansvåldtäkten”, class with associated status, was a prominent category in the presentations of the perpetrators. They were described among other things as ”Stureplansprofiler” (Stureplan profiles), ”krogägare” (restaurant owners) and ”stekig och rik” (referring to a rich lifestyle) while the victim was described as ”gänghora” (in this case whore in a gang), ”barnskötare” (nanny) and ”kraftigt berusad” (strongly intoxicated). The victims are portrayed from a subordinate position in relation to the perpetrators who most often are presented as superior. Through the use of linguistic expressions throughout this study, we have been able to highlight various positions of power and how these are constructed. Irrespective of social category, all expressions and portrayals are based on compositions that are being produced and reproduced.

Being a woman and living with autism spectrum disorder (ASD) involves double difficulties. Women need to put up with gender-normative demands on how women should be and women with ASD also face difficulties when trying to live “as others”, despite their symptoms. In this thesis we aim to, from an intersectional perspective, study how women with ASD handle gender-normative demands in combination with the maintenance of a good self-image and relationships with others. Our study is a qualitative literature study in which the empirics are based on autobiographies written by, or in collaboration with, women with ASD. The results, concerning the difficulties that women with ASD face, go hand in hand with what previous studies show; women with ASD are shown to mask and imitate their surroundings and theirself-image often change when being diagnosed. Our addition to previous studies is the critical approach to how researchers refer to and study women with functional variation. We find a unilateral perspective insufficient and stress that an intersectional perspective is needed to understand the difficulties women with ASD face. Functional variation or gender alone does not give a full perspective. In our study we therefore have an intersectional, multidimensional, perspective and show that the difficulties women with ASD experience are not only related to their diagnosis but also to their gender.

The majority of Swedish boys and girls have good psychosomatic health. Despite that the risk of mental health problems such as nervousness, feeling low and sleeping difficulties has increased steadily in recent decades. Moreover, previous surveys on health and well-being indicate that boys and girls of foreign extraction in Sweden are at increased risk of ill health compared to boys and girls of Swedish background.   The main aim of this thesis was to analyse health and social determinants among boys and girls of foreign extraction in Sweden. The factors explored in papers I–IV include parental background, family affluence and gender and their associations with subjective health complaints, psychosomatic problems or health risk behaviours. Other included risk factors for ill health were involvement in bullying, low participation and discrimination at school. This thesis takes an intersectional perspective, with ambitions to be able to emphasize the interplay between different power relations (i.e. gender, social class and parental background).   Two sets of cross-sectional data were used. Three papers were based on the Swedish part of the World Health Organization’s Health Behaviour in School-Aged Children. The sample consisted of 11,972 children (boys n = 6054; girls n = 5918) in grades five, seven and nine from the measurement years 1997/98, 2001/02 and 2005/06. The response rate varied between 85 and 90%. About one fifth of the included children were of foreign extraction. For the fourth paper regional data from Northern Sweden were used. Boys (n = 729) and girls (n = 798) in grades six to nine answered a questionnaire in 2011 and the response rate was 80%. About 14% of the included children were of foreign extraction. Statistical methods used were chi-square test, correlation analyses, logistic regression analyses, cluster analyses and test of mediating factor.   The results showed that girls of foreign background were at increased risk of subjective health complaints (SHC) and boys of mixed background were at increased risk of psychosomatic problems (PSP). Increased risk of allocation to the cluster profile of multiple risk behaviour was shown in boys and girls of mixed background, in girls of foreign background and in girls of low family affluence. Increased risk of allocation to the cluster profile of inadequate tooth brushing was shown in boys and girls of foreign background and in girls of low family affluence. General risk factors for increased risk of ill health for boys and girls in Sweden were: any form of bullying involvement, low family affluence, low participation and discrimination at school, of which the latter also was a mediating factor for ill health. Living with a single parent was a risk factor for ill health among girls.   The results can function as a basis for developing health promotion programmes at schools that focus on social consequences of foreign extraction, family affluence, participation as well as health risk behaviours and gender. / Majoriteten av flickorna och pojkarna i Sverige har en god psykosomatisk hälsa. Trots det har risken för psykiska hälsosymptom såsom nervositet, att känna sig nere och sömnsvårigheter ökat successivt de senaste årtiondena. Dessutom indikerar tidigare forskning angående hälsa och välmående att flickor och pojkar med utländsk härkomst har ökad risk för ohälsa jämfört med flickor och pojkar med svensk härkomst.   Denna avhandlings huvudsyfte var att analysera hälsa och sociala bestämningsfaktorer bland flickor och pojkar i Sverige, med fokus på föräldrabakgrund. Artiklarnas (I–IV) syften inkluderar föräldrahärkomst, familjens materiella tillgångar och genus samt dess samband med subjektiva hälsobesvär, psykosomatiska problem eller hälsoriskbeteenden. Andra riskfaktorer för ohälsa som inkluderades var inblandning i mobbning, lågt deltagande och förekomst av diskriminering på skolan. Denna avhandling beaktar ett intersektionellt perspektiv med ambitionen att kunna tydliggöra samspelet mellan olika maktordningar (dvs. genus, social klass och föräldrabakgrund).   Två dataset från tvärsnittsstudier har använts. I de tre första artiklarna användes World Health Organization – Health Behaviour in School-Aged Children, som i Sverige heter Svenska skolbarns hälsovanor. Studiepopulationen bestod av 11 972 barn (flickor n = 5918; pojkar n = 6054) i årskurserna fem, sju och nio undersöknings år 1997/98, 2001/02 och 2005/06. Svarsfrekvensen var mellan 85 och 90 %. Ungefär en femtedel av barnen som deltog hade utländsk härkomst. I den fjärde artikeln användes regional data från norra Sverige. Flickor (n = 798) och pojkar (n = 729) i årskurserna sex till nio deltog i studien år 2011, svarsfrekvensen var 80 %. Omkring 14 % av barnen hade utländsk härkomst. De statistiska metoder som användes var sambandstest (chi-två), test av linjära samband så kallade korrelationsanalyser, logistisk regressionsanalys, klusteranalys och test av medierande faktor.   Resultaten visade att flickor med utländsk bakgrund hade ökad risk för subjektiva hälsobesvär (SHC) och pojkar av mixbakgrund hade ökad risk för psykosomatiska problem (PSP). Ökad risk för att hamna i klusterprofilen multipelt hälsoriskbeteende hade flickor och pojkar med mixbakgrund, flickor med utländsk bakgrund samt flickor i familjer med låg nivå av materiella tillgångar. Ökad risk för att hamna i klusterprofilen bristande tandborstning hade flickor och pojkar med utländsk bakgrund och flickor i familjer med låg nivå av materiella tillgångar. Generella riskfaktorer för ohälsa bland flickor och pojkar i Sverige var: alla former av inblandning i mobbning, låg nivå av materiella tillgångar i familjen, lågt deltagande och förekomst av diskriminering på skolan, vilken den senare även var en medierande faktor för ohälsa. Att leva med en ensamstående förälder var en riskfaktor för ohälsa bland flickor.   Avhandlingens resultat kan ligga till grund för utformande av hälsofrämjande interventioner inom elevhälsan, till exempel interventioner som fokuserar på sociala konsekvenser av utländsk härkomst, familjens materiella tillgångar, deltagande och diskriminering samt hälsoriskbeteenden och genus.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat de senaste åren. Detta ställer organisationer inför nya utmaningar då det gäller att rekrytera och kunna tillgodogöra sig den kompetens som den nytillkomna befolkningen besitter. Sveriges riksdag vill främja mångfalden på svenska arbetsplatser och har lagstadgat att organisationer aktivt måste arbeta med mångfaldsarbete. Till följd av att direktiv saknats har rekryteringsförfarandet präglats av att chefer tenderar att rekrytera individer som liknar dem själva, vilket resulterar i homogena gruppkonstellationer. Denna företeelse benämns som homosocial reproduktion. Vikten av en mångfaldsplan är därav väsentlig för att organisationens mångfaldsarbete skall vara genomgående i hela organisationen. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera chefers uppfattning om hur rekrytering sker utifrån organisationens mångfaldsplan Metod: Då syftet med studien är att beskriva och analysera enskilda individers upplevelser har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Sju individuella semistrukturerade intervjuer har genomförts i relation till vår teoretiska referensram. Slutsatser: Studiens resultat visar tydligt på chefers bristande engagemang för att läsa mångfaldsplanen. Vidare har föreliggande studie visat att cheferna upplever att mångfaldsplanen inte går att applicera på de lokala kontoren, vilket resulterar i att HR:s informationsspridning fallerar. Studien har därav visat att mångfaldsplanen inte påverkat chefers rekryteringsförfarande. Föreliggande studie har visat att chefer rekryterar enligt personliga preferenser och har diversifierade gruppsammansättningar i form av varierande kön, ålder, arbetslivserfarenhet och akademisk bakgrund. Föreliggande studie har visat att etnicitet inte involveras i chefernas definition av mångfald vilket kan tyda på etnisk underordning. / Background: Immigration to Sweden has increased in recent years requiring organizations to utilize the newly arrived population. The Swedish Parliament wishes to promote diversity in Swedish workplaces and has laid down a law stating that organizations must actively work on diversity. Due to the absence of a directive, the recruitment procedure has been characterized by managers tending to recruit individuals similar to themselves, which has resulted in homogeneous group configurations. This phenomenon is called homosocial reproduction. The importance of a diversity policy is therefore essential for diversity to be continuous throughout the organization. Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze the manager's perception of how recruitment is based on the organization's diversity policy. Method: Since the purpose of the study is to describe and analyze individual experiences, a qualitative survey method has been used. Seven individual semi- structured interviews have been conducted in relation to our theoretical reference framework. Conclusion: The results of the study emphasize the manager's lack of commitment to reading the diversity policy. Furthermore, the present study has shown that managers perceive that the diversity policy cannot be applied at local offices, resulting in HR failing to disseminate the information. The study has also shown that the diversity policy did not affect the manager's recruitment process. The present study has shown that managers recruit according to personal preferences and have diversified group compositions in the form of varying gender, age, work experience and academic background. The present study has shown that ethnicity is not involved in the manager's definition of diversity, which may indicate ethnic subordination.

This present master thesis focuses on the sociological phenomenon of violence affecting Aboriginal women in Canada, specifically what may be apprehended through an intersectional perspective on violence Aware that the silence surrounding this phenomenon is just as violent as the situation itself, this thesis proposes tools for understanding and reading that allow everyone to better understand the ins and outs of the manifestation of this violence. This analysis explores how the invisibility of these women in society takes shape, how it is expressed, and what it reveals about the Quebec and Canadian society. It was decided to address our problem through the written press media and the production of mediatic and journalistic discourses, which often reveal a particular ideology and themselves reflect a society in general. Using a corpus of 200 articles with different themes, and in light of certain concepts related to discourse analysis, the results of our data will allow us to discuss the influence of these mediatic and journalistic discourses, and better understand the government issues, particularly Aboriginal ones, facing the country today. We will thus see how media power can play a significant role in society and how indigenous women are increa singly becoming part of an empowerment movement, enabling them to deconstruct the social barriers in which they have long been partitioned. / Le présent mémoire s’intéresse au phénomène sociologique de violence dont sont victimes les femmes autochtones du Canada, plus précisément ce que l’on peut appréhender par le truchement d’une perspective intersectionnelle sur la violence. Reconnaissant d’emblée que le silence entourant ce phénomène est tout aussi violent que la situation en elle même, ce mémoire propose des outils de compréhension et de lecture permettant à chacun de mieux cerner les tenants et les aboutissants de la manifestation de cette violence. Cette analyse explore la façon dont l’invisibilité de ces femmes dans la société prend forme, de quelle manière elle s’exprime, ainsi que ce qu’elle révèle de la société québécoise et canadienne. Il a été décidé d’aborder notre problème en utilisant les médias de presse écrite et de la production des discours journalistiques et médiatiques, souvent révélateurs d’une idéologie particulière et eux mêmes le reflet d’une société en général. À l’aide d’un corpus regroupant 200 articles aux thématiques différentes, et à la lumière de certains concepts portant sur l’analyse de discours, les résultats de nos données nous permettent de discuter de l’influence de ces discours journalistiques et médiatiques et de mieux comprendre les enjeux gouvernementaux, notamment autochtones, auxquels le pays fait aujourd’hui face. Nous voyons ainsi comment le pouvoir médiatique peut jouer un rôle conséquent auprès de la société et de quelle manière les femmes autochtones s’inscrivent de plus en plus dans un mouvement d’empowerment leur permettant au fur et à mesure de déconstruire les barrières sociales dans lesquelles elles ont longtemps été cloisonnées.

The aim of the paper was to identify tendencies in the type of descriptions, categories, and identities that the doctors at the mental hospital Stockholm’s hospital gave to the mentally ill patients. The time period was chosen for a few specific reasons, one being Bror Gadelius, then chief physician at the mental hospital and his ambitions for a humanistic care of the mentally ill. The other reason is that this period has been forgotten in Swedish history of mental health care as it fell between the 18th and 19th century ‘surveillance and control’, and on the other hand a period of electrical treatments, lobotomies,and sterilisations to ‘treat’ mental illness and fix society during 1930-1950. In the paper, two theories are used to be able to discern tendencies and different attitudes from the doctors in the patient records. The first is the intersectional perspective with some main categories such as Gender, Class, Body, and Sexuality, but also smaller categories that I discovered during the research. These are somewhat abstract yet self-explanatory: Curable/Incurable, meaning whether the attitude in the records suggests that there was any chance for the patient to get well. Talking/Not talking, where the patient's ability or unwillingness to talk to the doctor changes how the patient is described, and finally Docile/Resistant, which means that the patient is described according to how they behave in accordance with the norms of the mental hospital. The second theory is about objective medicine, which developed with the natural sciences, and the need to be scientifically accurate and to be able to define what disease is, what it looks like and its dimensions. However, when objective medicine developed, it was based on a subjective basis, and therefore being ill meant being 'ugly' and not conforming to societal norms. The two theories work well together because they both highlight historically changing meanings within patients' categories and given identities. Although these are two major theories, the paper is still a micro-historical study, I wanted to get up close to the source material and thoroughly examine the different ways in which patients could be described in the mental hospital. And I believe that it is possible, even with a small study of ten patient records, to provide some nuances of how the doctors viewed the mentally ill patients in the early 20th century.