I denna avhandling pekar jag på misserkännande av könsvariation och orättvisor som följer av detta som en viktig orättvise- och misserkännandeproblematik. Den övergripande ambitionen är att diskutera en möjlig(görande) etik. Det innebär att den är möjlig att formulera och att intentionen är människors möjliggörande. Målet är att förstå begreppen rättvisa och erkännande i relation till identitet och identitetspolitik, genom en tankefigur som jag har kallat ’att vara som/den en är.’ I syfte att konkretisera den teoretiska diskussionen är den placerad i en trans*kontext. Denna exemplifieras av ett transbiografiskt och ett transpolitiskt kapitel, vilka presenterar identitetserfarenheter och politiska och moraliska ståndpunkter som relateras till dessa. Genom att studera transpolitiken blir det möjligt att identifiera uttryck för moraliska brister vad gäller rättvisa och erkännande, vad Iris Marion Young förstår som ’normativa möjligheter.’ I det transbiografiska materialet framkommer erfarenheter av osynlighet och dess ontologiska konsekvenser som en sådan moralisk brist. Det visar på vikten av synlighet och lyssnande som moraliska nödvändigheter för att möjliggöra könsvarierade identiteter och existenser genom att begreppsliggöra föreställningar om könsvariation. Figuren ’att vara som/den en är’ är tänkt att ge utrymme för en diskussion om vardagliga identitetserfarenheter och dess konsekvenser utan att iscensätta begreppets problematiska epistemologiska och ontologiskt begränsande konsekvenser. Avhandlingen resulterar i ett förslag på en möjlig(görande) etik med öppna och flexibla erkännandeprinciper samt en specificering av dessa så att de kan fungera som en transmöjliggörande etisk vägledning. / In this thesis I point to misrecognition of gender variance and the injustice that follows from this as an important problem of injustice and misrecognition in society. The main ambition is to discuss what a possible and empowering ethics of recognition might mean. The aim is to understand the meaning of the concepts of justice and recognition in relation to identity and identity politics, through a configuration which I call ‘to be as/who you are’. The theoretical ethical discussion is placed within a trans*context in order to orientate the discussion towards a concrete and contextual example. The trans*context is exemplified by a transbiographical and a transpolitical chapter, in order to be able to describe experiences of identities and the politics and moral standpoints that come out of it. Through the politics it is possible to identify moral lacks of justice and recognition, which, according to Iris Marion Young, can be understood as normative possibilities. In the transbiographical material, experiences of invisibility and its ontological consequences emerged. The importance of visibility and listening as moral necessities in order to make trans identities and existences possible through a conceptualization of conceptions and imaginations of gender variance is underlined. The figure ‘to be as/who you are’ is meant to open up and allow for a discussion around everyday experiences and the consequences of the concept of identity without its problematic and limiting consequences. I conclude with a suggestion for an outline of a possible and empowering ethics of recognition with open and flexible principles of recognition, and further a specification of those principles so they can be used as transempowering guidelines.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta studenter som identifierar sig själva som medvetna konsumenter använder politisk konsumtion som strategi för att söka erkännande inför sig själv och andra. Studien tar särskild hjälp av teoretiska begrepp konstruerade av Pierre Bourdieu. Metoden som används för datainsamling är semistrukturerade intervjuer. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar formulerats: Vilka strategier använder åtta studenter för att söka erkännande genom politisk konsumtion? Vilka blir konsekvenserna av dessa strategier och hur skiljer de sig mellan männen och kvinnorna i studien? Tidigare forskning visar att hur mycket av en persons konsumtion som är politisk beror på position och roll i samhället. Framförallt kvinnor och de med akademisk utbildning tenderar att vara de största politiska konsumentgrupperna. Vidare vet vi att Sverige internationellt sett har relativt hög politisk konsumtion. Många upplever att det är svårt att göra rätt inför sig själva och inför samhället i relation till politisk konsumtion. Genom Bourdieus teoretiska perspektiv där både aktören och strukturen fångas in i begreppet habitus har vi undersökt hur åtta studenter i Stockholm hanterar frågor om rätt och fel i relation till politisk konsumtion. Resultat och analys presenteras utifrån följande teman: Att konsumera politiskt; Kunskapskapital; Konstruktionen av ett självreflexivt habitus. De två första temana beskriver strategier för att nå erkännande, det vill säga ackumulera vad Bourdieu kallar symboliskt kapital, det sista temat ämnar till att beskriva aspekter och konsekvenser av respondenternas habitus utifrån dissonans, ambivalens och skam. Slutligen pekar studien på en skillnad i hur män och kvinnor känner kring politisk konsumtion. Denna studie är explorativ och uppmuntrar till vidare studier om såväl studenter som andra samhällsgruppers relation till politisk konsumtion.

Tanken med den här studien är att ur ett brukarperspektiv lyfta och problematisera den höga personalomsättning som råder och så har gjort under ett par år på många av landets socialkontor. Studien är kvalitativ och fem intervjuer har gjorts med personer som har erfarenhet av att byta socialsekreterare. Studien belyser vad som anses vara viktigt för en god relation, vad som är gynnsamt för personer i ett förändringsarbete samt hur tid med samma person kan påverka tilliten till den personen. Den specifika målgruppen för studien är personer som har kontakt med socialtjänsten på grund av egen beroendeproblematik. Uppsatsen inleds med en presentation av socialtjänsten som organisation samt med en bakgrund till socialtjänstlagen för att ge läsaren en överblick av den organisation som problemet grundar sig i. Detta följs av ett avsnitt tidigare forskning där fokus ligger på vad som är gynnsamt för att bygga goda relationer och att bygga tillit samt vad som visat sig vara hjälpsamt för att ta sig ur ett beroende. Den ur intervjuer insamlade empirin analyseras sedan med hjälp av Honneths teori om Erkännande samt med Prochaska och Di Clementes teori Stage of changes, även tidigare forskning används som analysverktyg. Resultatet visar att en hög personalomsättning på socialtjänstens kontor ger en bristande kontinuitet för klienterna vilket föga förvånande visade sig inte vara gynnsamt för deras återhämtning. Vidare upplevde respondenterna att många praktiska saker inte fungerar på grund av personalomsättningen, vilket de ansåg vara både stressande och problematiskt. Å andra sidan visade det sig även att de som haft sin socialsekreterare en relativt kort period ändå kunde ha ett stort förtroende för denne.

Studien har undersökt vad som motiverar eliten inom svenskt näringsliv. Syftet med denna uppsats var att beskriva och skapa förståelse för vad som motiverade eliten att prestera och utvecklas. Avsikten var att förstå om det kunde finnas andra orsaker till strävan efter större monetär ersättning än själva behovet av ersättningen. Som grund för studien har teorier använts inom styrning av individer i organisationer tillsammans med teori om makt och status till följd av ekonomisk ställning. Det empiriska materialet bestod av kvalitativa intervjuer med VD:ar på fyra större svenska företag, där fokus låg på vad som motiverade personer på toppositioner inom sin yrkeskategori. En slutsats av studien var att arbetet i sig var den främsta motivationsfaktorn hos intervjupersonerna, följt av ens prestation på arbetet och att få erkännande genom bekräftelse. Att ha makt att påverka det företag intervjupersonerna ledde ansågs även vara motiverande. Däremot att monetär ersättning skulle vara drivande var inget som lyftes fram i studien, men det visade sig ändå vara grundpelaren för att få den ekonomiska eliten att bli motiverade till själva arbetet. För vidare forskning föreslogs en kvantitativ studie för att kunna dra bredare slutsatser, alternativt observera eliten i syfte att studera fenomenet status.

Malmökommissionen belyser invandrarkvinnors låga sysselsättningsgrad i Malmöoch lyfter även sysselsättning vara en av de viktigaste faktorerna för att uppnå godhälsa. Föreliggande studie har utfört 15 kvalitativa intervjuer på detarbetsintegrerande sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla trappan. Syftetmed studien är att skapa förståelse för hur det sociala arbetsintegrerande företagetoch kvinnokooperativet Yalla trappans praktik- och studieprogram Y-allas väg tillarbete arbetar för att stärka invandrade kvinnor i Malmö. Syftet är ävenledes attundersöka hur de deltagande kvinnorna upplever verksamheten och således vilkenbetydelse Y-allas väg till arbete har för kvinnorna. Intervjumaterialet haranalyserats med hjälp av de teoretiska begreppen erkännande, sörjbarhet ochempowerment. Den avslutande diskussionen och resultaten lyfter vikten av attYalla trappan är utformad utifrån deltagarnas behov. Diskussionen och resultatenlyfter även relevansen av att vara delaktig i en stärkande gemenskap för att kunnaskapa medvetenhet och förändring. Slutligen problematiserar studien huruvidastyrkan som skapas inom verksamheten även erhålls utanför kollektivet. / The Malmö Commission highlights the low employment rate of immigrant women in Malmö and underlines employment as being one of the most important factors for achieving good health. This study is conducted through 15 qualitative interviews with women involved in the labor-integrating social enterprise and women cooperative Yalla trappan. The aim of the study is to understand how the Yalla trappan trainee- and study program Y-allas väg till arbete works with strengthening immigrant women in Malmö. The purpose is to examine how the participating women experience the participation and thus the significance of the programme Y-allas väg till arbete. The empirical material has been analyzed through the theoretical concepts of recognition, mournfulness and empowerment.The discussion and results concludes the importance of Yalla trappan being designed based on the needs of the participants at the core. The discussion and results highlights the importance of a strengthening community that enables the creation of awareness and change. Concludingly, the study questions how the strength created within the community can be maintained outside of the collective.

Denna studie ämnar undersöka valideringsprocessen för utländska lärare. Den argumenterar för att valideringsprocess genomgår två huvudfaser. Den första fasen är formell validering. I denna fas strävar utländska lärare efter att erhålla formell lärarbehörighet och lärarlegitimation. Den andra fasen är informell validering, här handlar det om att man, som utländsk lärare, i praktikgemenskapen får ett erkännande av sin yrkeskompetens som lärare.   Syftet med denna studie är att genom en litteraturanalys undersöka vilka praktiska insatser som gjorts i Sverige för att integrera utländska lärare i skolan så att de kan fortsätta utöva sitt tidigare yrke samt att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som utländska lärare har rapporterat från deras praktikgemenskap. Undersökningen använder policyforskning och dokumentanalys för att nå sina resultat.  En viktig teoretisk princip som ligger till grund för forskningsramen är idén om sociokulturellt utvecklad kunskap och strategier för skolan. Det primära antagandet är att det finns ett samband mellan sociokulturella begrepp inom utbildning och rapporterade problem med professionell anpassning för utländska lärare.   Denna studie visar att utländska lärare möter flera svårigheter inför deras integration och etablering i det nya skolsystemet i Sverige. Dessa svårigheter kopplas dels till formella krav, som att utländska lärare bör erhålla lärarbehörighet som exakt motsvarar svensk lärarbehörighet. Eftersom det sällan är så tvingas utländska lärare genomgå en kompletterande lärarutbildning i Sverige för att kunna få lärarlegitimation från Skolverket. Dels kopplas svårigheterna också till informella krav som baseras praktikgemenskapens normer, praxis och utvärderingar om lärarens roll och förhållningssätt.   Framför allt antar denna studie att de stora svårigheterna som migrerande lärare upplever delvis är resultatet av skillnader i utbildningskunskap och praxis mellan länder (dvs Sverige och utländska lärares hemländer) de utländska lärarnas obekantskap med det nya systemet. Det är erkänt att vissa frågor också kan orsakas av andra faktorer, till exempel lärarnas personliga och professionella bakgrund samt de institutionella förhållanden som råder i Sverige. Personliga förhållanden som kan bidra till utmaningar för migrerande lärare är otillräcklig kommunikationsförmåga i undervisningsspråket och brist på tidigare lärarerfarenhet. Strukturella och administrativa omständigheter som kan förvärra situationen för migrerande lärare är kvalificeringsprocesser, uppdraget på ”svåra” skolor samt brist på professionellt stöd.

Belöning och erkännande är två fenomen som sägs öka medarbetares motivationsfaktorer för att nå en ökad arbetstillfredsställelse hos dem. Dessa fenomen är omdiskuterade ämnen i dagens samhälle då organisationer förser sina medarbetare med detta på olika sätt, eller i vissa fall inte alls. Vårt syfte med studien var att undersöka relationen mellan fenomenen belöning och erkännande med medarbetares arbetstillfredsställelse. Vi har genomfört åtta stycken semistrukturerade intervjuer med medarbetare i olika organisationer, i olika åldrar samt vid olika befattningar. I den teoretiska referensramen presenteras relevant och aktuell forskning samt teorier som behandlar arbetstillfredsställelse, motivationsfaktorer, belöning samt erkännande. Vårt syfte för att få fram underlag till denna studie framställdes genom att studera den forskning samt de teorier som framgår i den teoretiska referensramen som genomförts inom detta ämnesområde. Diskussionsavsnittet innehåller de upplevelser och tolkningar som vi erhållit efter att ha analyserat den teoretiska referensramen tillsammans med insamlad empiri i undersökningen. Resultatet av vår studie visar att respondenterna hellre erhöll erkännande än belöning. Vår slutsats av denna studie är att fenomenen belöning och erkännande tolkas ur olika perspektiv. Det är vår upplevelse att detta sker eftersom varje individ är unik och eftersträvar olika typer av belöningar och erkännande. På grund av de individuella omständigheterna innebär ämnesområdet, enligt oss, en enorm komplexitet. Vi vill påpeka att en större studie angående belöning och erkännande skulle vara en fördelaktig aspekt att genomföra. Vi menar attmed fler respondenter och att bland annat undersöka skillnaderna när det kommer till belöning och erkännande i offentlig samt privat sektor hade varit av intresse enligt oss. / Reward and recognition are two phenomena that are said to increase employees' motivational factors in order to achieve increased job satisfaction. These phenomena are controversial topics in today's society as organizations provide their employees with this in different ways, or in some cases not at all. Our purpose with this study was to investigate what significance the phenomena of reward and recognition have to employees' job satisfaction. We have conducted eight semi-structured interviews with employees in different organizations, at different ages and in different positions. The theoretical frame of reference presents relevant and updated research as well as theories that deal with job satisfaction, motivational factors, reward and recognition. Our question in order to obtain a basis for this study has been presented by studying the research and the theories that appear in the theoretical frame of reference that has been carried out in this subject area. The discussion section contains the experiences and interpretations we obtained after analyzing the theoretical frame of reference together with the collected empirical data in the study. The result of our study shows that the respondents rather receive recognition than reward. Our conclusion from this study is that the phenomena of reward and recognition are interpreted from different perspectives. It is our experience that this happens because each individual is unique and also strives for different types of rewards and recognition. This is done to increase the individuals' motivational factors so that they can obtain job satisfaction. Due to the individual circumstances in the chosen area, in our opinion, entails an enormous complexity. We would like to point out that a larger study regarding recognition and reward would be a beneficial aspect to conduct. We mean, that with more respondents and to, for example, examine the differences when it comes to reward and recognition in the public and private sector would have been of interest in our opinion.

Syftet med denna studie är att uppnå ny kunskap om professionellas berättelser om metoder som används i motivations- och behandlingsarbetet med personer som har ett sexmissbruk, utmaningar och hantering av dessa utmaningar i motivations- och behandlingsarbetet samt relationer och bemötande som viktiga dimensioner. Studiens metodologiska utgångspunkt var hermeneutik med semistrukturerade intervjuer där åtta professionella har intervjuats. Resultatet analyseras utifrån Von Wrights (2000) teori om de punktuella och relationella perspektiven samt tidigare forskning om det undersökta fenomenet. Professionella berättar om behandlingsmetoder som har, enligt manualbeskrivning, en kognitiv bas. Klienternas motivation till förändring beskrivs vara en viktig dimension i arbetet. De professionellas utmaningar i motivations- och behandlingsarbetet som uppmärksammas i berättelser är att vara professionell i alla lägen, att inte ta med sig arbetet hem, arbeta efter realistiska mål och vara klar i sin egen sexualitet. För att hantera detta återges professionella arbeta utefter realistiska mål, samtalar med kollegor, har ett empatiskt förhållningssätt och låter inte arbetet präglas av personliga värderingar. Analysen visar på två viktiga dimensioner i motivations- och behandlingsarbetet. Dessa är relation och bemötande. De professionella beskriver ett inkluderande förhållningssätt där de arbetar tillsammans med klienterna för att få dem delaktiga i behandlingsprocessen. De professionella berättar att de arbetar med att bekräfta klienterna, förstärka deras självbild och bygga upp en liksidig relation. De professionella beskriver även att de bemöter klienterna med acceptans, utan förmaningar och påpekanden. Detta för att klienterna ska åstadkomma en god relation till sig själva och kunna möjliggöra det socialpedagogiska erkännandet.

Att befinna sig i den så kallade tredje åldern, mellan avslutat yrkesliv och innan beroende av stöd i vardagen, är att vara i en tid som utmärks av att vara aktiv och där möjligheter till självuppfyllelse finns. Den här uppsatsens syfte var att undersöka hur pandemin påverkade personer i tredje åldern och hur de hanterade olika risker och önskningar gentemot bilden av sig själva som del av en särskild riskgrupp. Det undersöktes även hur dessa personer förhöll sig till att tillhöra en grupp som lyftes fram som riskgrupp baserat på sin ålder, där särskilda rekommendationer gavs av myndigheterna. Frågeställningarna fokuserade på hur dessa personer förhållit sig till risker i vardagen, pandemins fokus på äldre och upplevelsen av särskilda rekommendationer. Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av sju djupintervjuer. Respondenterna var mellan 70–82 år och hade alla slutat arbeta i försörjningssyfte. Baserat på tidigare forskning har två teoretiska ingångar använts - Anthony Giddens teorier om risk och tillit samt Axel Honneths erkännandeteori. Resultatet visade att pandemin gick att betrakta som ny och särskild situation, vilket lett till att vardagen fått omformas och fyllas med ibland ny mening men också nya former för att upprätthålla meningsfullhet. Att bibehålla självständighet framstod som en viktig drivkraft bakom olika beslut som togs i vardagen i förhållande till riskhantering och skapande av nya rutiner. Hanterandet av en ny vardag, med förändrade villkor och en ny uppfattning om ens ålder präglades av ett aktivt hanterande för att dels väga olika risker mot varandra i pandemin och balansera detta mot behovet av erkännande. På olika sätt framträdde de egna förmågorna som en viktig aspekt i hur personerna i intervjuerna bedömde sin egen situation i pandemin och de egna möjligheterna till anpassning och skapande av en ny vardag. Detta resultat diskuteras i slutet i relation till tidigare forskning och metodologiska och teoretiska val. Uppsatsen utmynnar i en diskussion där resultaten om hur de komplexa relationer mellan självständighet och begränsningar som hanterades i pandemin kan förstås.