Denna undersökning är en kandidatuppsats skriven för institutionen socialt arbete på Södertörns högskola. Undersökningen inriktar sig på ämnet sexberoende som idag är ett fenomen som inte används i samma kontext som andra beroenden tillexempel alkoholism. Syftet med denna undersökning var att sätta fenomenet sexberoende i samma kontext som andra missbruk för att tydliggöra att detta beroende bör ingå i samma diskurs.För att kunna sätta detta fenomen i kontext med andra beroenden utförde vi narrativa intervjuer med fyra informanter som idag är i sitt tillfrisknande. Informanternas livsberättelser har varit grunden för att förstå fenomenet sexberoende. Goffmans Stigma, Nakkens Jaget och missbrukaren samt Beckers Utanför- Avvikandets sociologi har använts för att förstå hur fenomenet sexberoende liknar andra beroenden och missbruk. Resultatet visar att fenomenet sexberoende liknar andra beroenden och missbruk då det tvångsmässiga beteendet är av liknande karaktär. Genom att använda fenomenet sexberoende i samma diskurs som andra beroenden minskar stigmatiseringen.

Syftet med denna studie är att i forskningslitteraturen hitta evidensbaserade behandlingsmetoder och terapier för sexmissbruk samt ta reda på hur de fungerar och varför de används. För att öka förståelse och kunskap inom ämnet har tre intervjuer med behandlare för sexmissbruk utförts. Intervjuempirin och forskningen visar sammantaget att det saknas definition på sexmissbruk. Beroendet yttrar sig på olika sätt, varav de vanligaste symptomen är förlust av impulskontroll, svår psykisk påfrestning, försämrat familje- och arbetsliv, skam och otrohet. Skam, uppgivenhet och ekonomiska förutsättningar gör att många undviker att söka hjälp tills beroendet har orsakat krisartad skada och förluster i livet. De som kommer till behandling har ofta blivit avslöjade av en nära anhörig och givits ett ultimatum. Behandling är bristfällig och dyr i Sverige vilket gör att mörkertalet är stort och att många inte söker hjälp överhuvudtaget. Forskningen visar att det finns ett stort utbud av terapier och behandlingsmetoder för sexmissbruk. Dessa behandlingsmetoder har styrkor och svagheter i sin effektivitet för att lindra och bota de problem och utmaningar som beroendet innefattar. Motivation, kontroll, skam, relationsproblem, anknytning och förvrängda tankar utgör kärnan i sexmissbruk och behandlas med varierande resultat utifrån behandlingsmetod och individuella förutsättningar.

Sexmissbruk eller diagnosmissbruk? – En diskursanalys av begreppet sexmissbruk Jakobsson, R.Key words: diagnoses, hypersexuality, medicalization, nymphomania, sexual addiction, sexual behavior, sexual compulsivity, sexual deviation, shame, social construction.Background: Sexual addiction has been given a dominant discoursive power in Sweden which (re)inforces the idea that sexuality is essentially a dangerous and lethal force.Methods: The thesis consists of two sub studies. Firstly, a critical discourse analysis is conducted over scientifical articles of sexual addiction and sexual compulsivity. Secondly, a critical discourse analysis of the concept of sexual addiction in newspapers in Sweden’s largest newspaper, DN, and an evening paper, Aftonbladet. These two sub studies are reflected towards each other to examine the construction and discourses surrounding sexual addiction.Results: The first sub study shows that sexual addiction is a term and concept that lacks empirical data. However, research still speculates that a sex addict can be someone who compulsively consumes any sexual behaviors that deviates from marital sex. The second sub study shows that sexual addiction is a vague concept that could be applied to most people in society; it may include people who masturbate, are unfaithfull, are rapists, perform incest, consume pornography, have difficulties with intimacy and/or have multiple sexual partners.Conclusion: Sexual addiction is a moral concept, which pathologizes people who deviate from erotic normalcy. The media articles presented a vague image of a sex addict that includes a series of sexual behaviors, ranging from masturbation to sex offending. Although research has been conducted for over 30 years, there is no empirical data about what constitutes sexual addiction and what the potential consequences for the individual and society are. In sum, both science and popular discourses presents a potential addiction to diagnoses.Suggested Citation: "Jakobsson. R. (2013): Sexmissbruk eller Diagnosmissbruk? – En Diskursanalys av Begreppet Sexmissbruk. Master Thesis at Malmo University, Sexology.”

The aim of this study is to shed light on the phenomenon of destructive sexual behavior among youth from the perspective of professionals working at nonprofit organizations. To examine this, we used a qualitative method; we interviewed professionals working at nonprofit organizations. To analyze our results we used gender theory and empowerment theory. Our main results are that the professionals view this behavior as deliberate self-harm, such as cutting, as they do it to achieve relief from anxiety. Also, the professionals think that gender norms affect young people with destructive sexual behavior in that it imposes guilt and shame, which inflicts their already low self-esteem and makes them feel inferior. The profes- sionals view this as the common denominator for this group of young people. Therefore it is very important for professionals to help these young people build self-esteem by using empowerment. Hopefully, this study can provide additional knowledge to the field of social work, due to the focus on a relatively new perspective on the phenomenon of deliberate self-harm. It is therefore important for agents in social work to have knowledge and comprehension about how to approach the phenomena and how to view and work with this group of young people.