APA har föreslagit den nya diagnostiska kategorin, hypersexuell störning, för att effektivisera forskning kring individer med normativa men omåttliga sexuella beteenden associerade med lidande. Pilotstudiens syfte var att undersöka om symptomnivå mätt med Hypersexual Disorder Screening Inventory (HDSI), var relaterat till upplevelsen av livskvalitet, psykiskt lidande och nedstämdhet samt förekomst av negativa konsekvenser. Syftet var även att utforska HDSI’s samstämmiga validitet. Deltagarna, vilka rekryterades genom annons, besvärades av omåttliga sexuella beteenden. Inga skillnader förelåg mellan grupperna som jämfördes avseende livskvalitet och upplevda konsekvenser, men gruppen som uppfyllde diagnoskriterierna (n=35) rapporterade ett större psykiskt lidande, mer oro för konsekvenser och en tendens till mer nedstämdhet än den subkliniska gruppen (n=24). Resultatet indikerade att högre symptomnivå enligt HDSI var förenat med sämre psykiskt mående. Formuläret visade tillfredställande samstämmig validitet. Båda grupperna rapporterade livskvalitet och psykiskt lidande på klinisk nivå samt förhöjd nedstämdhet, vilket stödjer diagnosens relevans, men fyndet ledde även till funderingar kring om formulärets bedömningsinstruktioner är för stränga.

Sexmissbruk eller diagnosmissbruk? – En diskursanalys av begreppet sexmissbruk Jakobsson, R.Key words: diagnoses, hypersexuality, medicalization, nymphomania, sexual addiction, sexual behavior, sexual compulsivity, sexual deviation, shame, social construction.Background: Sexual addiction has been given a dominant discoursive power in Sweden which (re)inforces the idea that sexuality is essentially a dangerous and lethal force.Methods: The thesis consists of two sub studies. Firstly, a critical discourse analysis is conducted over scientifical articles of sexual addiction and sexual compulsivity. Secondly, a critical discourse analysis of the concept of sexual addiction in newspapers in Sweden’s largest newspaper, DN, and an evening paper, Aftonbladet. These two sub studies are reflected towards each other to examine the construction and discourses surrounding sexual addiction.Results: The first sub study shows that sexual addiction is a term and concept that lacks empirical data. However, research still speculates that a sex addict can be someone who compulsively consumes any sexual behaviors that deviates from marital sex. The second sub study shows that sexual addiction is a vague concept that could be applied to most people in society; it may include people who masturbate, are unfaithfull, are rapists, perform incest, consume pornography, have difficulties with intimacy and/or have multiple sexual partners.Conclusion: Sexual addiction is a moral concept, which pathologizes people who deviate from erotic normalcy. The media articles presented a vague image of a sex addict that includes a series of sexual behaviors, ranging from masturbation to sex offending. Although research has been conducted for over 30 years, there is no empirical data about what constitutes sexual addiction and what the potential consequences for the individual and society are. In sum, both science and popular discourses presents a potential addiction to diagnoses.Suggested Citation: "Jakobsson. R. (2013): Sexmissbruk eller Diagnosmissbruk? – En Diskursanalys av Begreppet Sexmissbruk. Master Thesis at Malmo University, Sexology.”