Samtidigt som svensk forskning visar att individer med utländsk bakgrund blir utsatta för diskriminering och stigmatisering så väljer allt fler ungdomar ur denna grupp att högskoleutbilda sig och visar en benägenhet att välja elitutbildningar. I denna uppsats undersöks om det finns ett samband mellan vetskapen om, eller erfarenheter av, diskriminering och elitutbildningsval. Den metod som används är semi-strukturerade intervjuer med fem kvinnliga och fem manliga juriststudenter med ursprung i Mellanöstern. De teoretiska utgångspunkterna är sociologen Erving Goffmans teori om stigma, sociologen Michèle Lamonts teori om destigmatisering och socialfilosofen Axel Honneths teori om erkännande. Resultatet visar att juriststudenternas föräldrars erfarenheter av diskriminering och egna erfarenheter av exkludering har lett till en hög studieprestation där elitutbildningsvalet kan ses som en anti-diskrimineringsstrategi. Andra anti-diskrimineringsstrategier är att motsätta sig en offermentalitet, och destigmatisering genom att motbevisa stereotyper. Dessa anti-diskrimineringsstrategier kan ses som strategier i en strävan för erkännande, det vill säga en strävan efter att bli jämlikt behandlad genom att bli tillskriven en positiv status.

I uppsatsen undersöks kulturellt och annat symbolisk kapital hos läkarstudenter vid Karolinska Institutet. Det teoretiska ramverket utgörs av Pierre Bourdieu. I studien jämförs läkarstudenternas investeringar i utbildning, mediavanor och andra kulturella aktiviter med fyra andra elitinriktade utbildningsprogram i Stockholmsområdet. Studien har en kvantitativ del med data insamlat genom en postal enkät till högskolestudenter och en kvalitativ del med personliga intervjuer med läkarstudenter på termin fyra på Karolinska Institutet. Studien visar att läkarstudenterna har mycket gemensamt med studenter vid de andra utbildningarna men att det särkskiljer sig i vissa avseenden. Bland annat framkommer att de har ett altruistiskt synsätt som de menar varit avgörande för deras utbildnings- och yrkesval. Att de vill bli läkare, inte bara för att få ett välbetalt, intressant och prestigefyllt arbete utan för att de vill göra gott för andra. / This thesis examines cultural and other symbolic capital amongst medical students in a Bourdian sense. Medical students at Karolinska Institutet, a Swedish medical university, were compared to four other prestige full educational programs in the Stockholm area. Investments in educational capital, media habits and other cultural investments were compered. The data was collected at an earlier stage at Uppsala University using a postal questionnaire. The data was strengthening with interviews with the medical students.  The medical students demonstrated that they had a lot in common with students from the other elitist education programs that was part of the study. However they also had an extra dimension that was not found amongst the other students and that was a sense of an altruistic thought, e.g. that they wanted to “do good” and that was the reason why they wanted to become doctors.