<p>Syftet med den här studien var att undersöka utbredningen av psykosomatiska symptom på en svensk gymnasieskola och om möjligheten att koncentrera sig på skolarbetet påverkas av dessa. Syftet var även att undersöka relationen mellan socialt stöd och psykosomatiska symptom. En enkät delades ut på en gymnasieskola med 95 elever i norra Sverige. Frågan gällande psykosomatiska symptom är hämtad från HBSC och innefattar åtta olika besvär. Totalt 93 av ungdomarna svarade på enkäten. Resultatet visade att 79 procent av killarna och 88 procent av tjejerna på skolan upplever något psykosomatiskt symptom minst en gång i veckan. Av de ungdomar med symptom ungefär en gång i månaden eller oftare rapporterade 31 procent av killarna och 62 procent av tjejerna att det påverkar deras möjlighet att koncentrera sig på skolarbetet. Det fanns i studien inga tydliga samband mellan upplevda psykosomatiska symptom och socialt stöd från personer i omgivningen.</p> / <p>The purpose of this study was to examine the prevalence of psychosomatic symptoms of an Swedish high school and if the possibility to concentrate on school work is influenced by them. The aim was also to examine the relationship between social support and psychosomatic symptoms. A questionnaire was distributed at a high school with 95 pupils in northern Sweden. The question concerning psychosomatic symptoms is taken from HBSC and includes eight different symptoms. A total of 93 adolescents responded to the survey. The results showed that 79 percent of the boys and 88 percent of the girls at the school is experiencing at least one psychosomatic symptom at least once a week. 31 percent of the boys and 62 percent of the girls with symptoms about once a month or more often reported that it affects their ability to concentrate on school work. There were in the study, no clear correlation between the perceived psychosomatic symptoms and social support from people in their environment.</p>

<p>Public health is important to many areas of society. It is important to have different goals to focus the work with health promotion in different sectors, one such area is the school. In the society of today there are a lot of public health issues like stress, overweight and physical inactivity. To experience well-being physical activity, sense of coherence (SOC) and the individual experience of stress have important functions. School is an important part of the student’s learning, development and socialisation. The aims of the study were numerous: how many of the upper secondary school students are physically active and if physical activity reduces the experience of stress. Other questions of the study were: if the experience of teaching about stress and physical activity relate to students SOC, physical activity and the experience of stress, and also illuminate the relation between SOC, physical activity and stress. A quantitative questionnaire study was performed among 187 students at three  upper secondary schools in the south of Sweden. The questionnaire was classified into four different categories; stress, physical activity, pedagogy and SOC. The result showed that the students´ SOC related to the students’ experience of stress and prevalence of different symptoms. The students’ physical activity did not relate to the students SOC and experience of stress. The physical activity education showed a trend to relate to increased physical activity and prevalence of stress education was related to increased stress. The socio-cultural perspective imprinted the study that shows that learning takes place not only in school, but also in other social contexts. The school should open up for physical activity and create a bigger interest in good health and SOC and thereby create opportunities for the  future life of the students.</p>

Syftet med den här studien var att undersöka utbredningen av psykosomatiska symptom på en svensk gymnasieskola och om möjligheten att koncentrera sig på skolarbetet påverkas av dessa. Syftet var även att undersöka relationen mellan socialt stöd och psykosomatiska symptom. En enkät delades ut på en gymnasieskola med 95 elever i norra Sverige. Frågan gällande psykosomatiska symptom är hämtad från HBSC och innefattar åtta olika besvär. Totalt 93 av ungdomarna svarade på enkäten. Resultatet visade att 79 procent av killarna och 88 procent av tjejerna på skolan upplever något psykosomatiskt symptom minst en gång i veckan. Av de ungdomar med symptom ungefär en gång i månaden eller oftare rapporterade 31 procent av killarna och 62 procent av tjejerna att det påverkar deras möjlighet att koncentrera sig på skolarbetet. Det fanns i studien inga tydliga samband mellan upplevda psykosomatiska symptom och socialt stöd från personer i omgivningen. / The purpose of this study was to examine the prevalence of psychosomatic symptoms of an Swedish high school and if the possibility to concentrate on school work is influenced by them. The aim was also to examine the relationship between social support and psychosomatic symptoms. A questionnaire was distributed at a high school with 95 pupils in northern Sweden. The question concerning psychosomatic symptoms is taken from HBSC and includes eight different symptoms. A total of 93 adolescents responded to the survey. The results showed that 79 percent of the boys and 88 percent of the girls at the school is experiencing at least one psychosomatic symptom at least once a week. 31 percent of the boys and 62 percent of the girls with symptoms about once a month or more often reported that it affects their ability to concentrate on school work. There were in the study, no clear correlation between the perceived psychosomatic symptoms and social support from people in their environment.

Public health is important to many areas of society. It is important to have different goals to focus the work with health promotion in different sectors, one such area is the school. In the society of today there are a lot of public health issues like stress, overweight and physical inactivity. To experience well-being physical activity, sense of coherence (SOC) and the individual experience of stress have important functions. School is an important part of the student’s learning, development and socialisation. The aims of the study were numerous: how many of the upper secondary school students are physically active and if physical activity reduces the experience of stress. Other questions of the study were: if the experience of teaching about stress and physical activity relate to students SOC, physical activity and the experience of stress, and also illuminate the relation between SOC, physical activity and stress. A quantitative questionnaire study was performed among 187 students at three  upper secondary schools in the south of Sweden. The questionnaire was classified into four different categories; stress, physical activity, pedagogy and SOC. The result showed that the students´ SOC related to the students’ experience of stress and prevalence of different symptoms. The students’ physical activity did not relate to the students SOC and experience of stress. The physical activity education showed a trend to relate to increased physical activity and prevalence of stress education was related to increased stress. The socio-cultural perspective imprinted the study that shows that learning takes place not only in school, but also in other social contexts. The school should open up for physical activity and create a bigger interest in good health and SOC and thereby create opportunities for the  future life of the students.

Djurassisterad pedagogik har flera tänkbara tillämpningsområden i skolan. Djur har visat sig inverka positivt på den sociala miljön i skolan. Djur har en positiv effekt på elevernas koncentrationsförmåga, motivation och problemlösningsförmåga. Det har också visat sig att inlärningen gynnas, barn som får lära sig att läsa för en hund lär sig snabbare. Djur är också effektiva hjälpmedel då barn utvecklar sin empati, särskilt för pojkars empatiutveckling. Hundar är vanligast i den djurassisterade pedagogiken, men även hästar kan fylla viktiga funktioner. Hästar är sociala, har lätt för att knyta an till människor och inkludera oss i sin flockstruktur. Eftersom hästar är så lyhörda för människors sinnesstämning så innebär umgänge med hästar att man måste lära sig självbehärskning. Umgänge med hästar bidrar till att ge ungdomar ökat självförtroende, större social kompetens och minskade depressionssymptom. I ett stall blir det också naturligt att interagera med andra personer då det finns vissa saker som man inte kan göra på egen hand. Detta gör att stallet blir en miljö där man tränar på samarbete och hjälpsamhet gentemot andra. I umgänge med hästar får man också lära sig att ta mycket ansvar, samt fatta viktiga och avgörande beslut. Genom detta blir ungdomarna också trygga i sin förmåga att påverka och bidra, vilket i sig stärker självkänslan. Tonårsflickorna Nora och Laila som intervjuats i den här studien har båda hållit på med hästar sedan barnsben. Trots att flickorna är överens om att det jobbigaste med hästintresset är att det tar så mycket tid älskar de sina hästar och sin livsstil, trots att deras sociala liv och övriga fritid blir begränsade. De har funnit former för hur de kan kombinera skolarbete och häst under perioder då det är mycket att göra i skolan. Båda flickorna visar bland annat prov på ansvarskänsla och planeringsförmåga.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka positiva och negativa känslors inverkan på gymnasieungdomars sociala-, äventyrliga-, hälsomässiga- och etiska riskbeteenden. Syftet var även att undersöka könsskillnader i gymnasieungdomars positiva och negativa känslor samt riskbeteenden. Deltagarna gick på gymnasieskolor i Örebro län och var 18-21 år. Totalt medverkade 240 personer i studien. För att mäta riskbeteenden och känslor användes en enkät som bestod av två skalor. Resultatet visade att positiva och negativa känslor kombinerat förklarade 5 % av variansen i gymnasieungdomars riskbeteenden. Positiva respektive negativa känslor predicerade två typer av riskbeteenden vardera. Resultatet visade att killar sannolikt tar mer risker än tjejer i tre av fyra risktyper. Det fanns ingen könsskillnad i känslor. Sammanfattningsvis visade resultatet att känslor påverkar gymnasieungdomars riskbeteenden. / The purpose of this study was to examine whether positive and negative emotions affected high school students social, recreational, ethical and health risk behaviors. The goal was also to investigate gender differences in specific risk behaviors and positive and negative emotions. The participants were high school students in Örebro County, between 18 and 21 years old. In total there were 240 participants. To measure emotions and risk behaviors, we used a questionnaire consisting of two scales. The results showed that emotions explained 5 % of the variance in high school students risk behaviors. Positive and negative emotions predicted two types of risk behaviors each. The results showed that boys were more likely to take risks than girls in three out of four types of risks. There were no gender differences in emotions. In summary, the results showed that emotions play a role in high school students risk behaviors.

Bakgrund: Testmaterialet Bedömning av Subtila Språkstörningar (BeSS) togs fram för att bedöma subtila språkliga svårigheter hos bland annat personer med neurodegenerativa sjukdomar. Testet har sedan använts bland annat i dyslexiutredningar då subtila språkliga svårigheter kan förekomma även vid dyslexi.  BeSS saknar dock referensmaterial för flera åldersgrupper vilket behövs för att logopeder ska kunna göra tillförlitliga bedömningar med materialet.   Mål: Att låta gymnasieungdomar genomgå BeSS och sammanställa ett referensmaterial. Att se om det föreligger några prestationsskillnader mellan deltesten och könsskillnader.   Metod: I studien deltog 28 gymnasieungdomar, 16 flickor och 12 pojkar, vilka testades enskilt med BeSS. Deltagarna fick inte ha några kända språkliga svårigheter eller läs-/skrivsvårigheter. Övriga krav var att deltagarna gått i svensk skolklass och fått svensk undervisning på svenska under minst 8 år.   Resultat: Det totala medelvärdet för testgruppen (alla deltesten sammanräknade) var 172 poäng av 210 möjliga med standardavvikelsen 14,5. I studien presenteras även medelvärde och standardavvikelse för var och ett av deltesten: Repetition av långa meningar M=20,8 (SD 4,6), Meningskonstruktion M=27,3 (SD 2,3), Inferens M=25,5 (SD 3,5), Förståelse av logikogrammatiska meningar M=25,2 (SD 3,4), Tvetydigheter M=22,1 (SD 5,0), Förståelse av metaforer M=25,5 (SD 3,9) och Definitioner av ord M=25,6 (SD 3,2). Det förelåg inga könsskillnader.   Slutsats: Denna studie har resultat för 28 gymnasieungdomar vilket är början till ett referensmaterial som behövs för att BeSS fortsatt ska kunna användas kliniskt i logopedisk verksamhet. Deltesten Repetition av långa meningar och Meningskonstruktion blev de deltest där gymnasieungdomarna presterade lägst respektive högst poäng. Det förelåg inga signifikanta könsskillnader. / Background: The test material BeSS was developed to assess subtle language difficulties in people with neurodegenerative diseases. The test has also been used in dyslexia evaluations since subtle language difficulties also can occur with dyslexia. The material lacks reference material for several age groups which is needed to give safer assessments with the material.   Aim: To collect reference material for the BeSS test for high school students. To see if there is differences in performance between the test sections and if there is a gender difference.   Method: The study had 28 participants, 16 girls and 12 boys, who were tested individually with BeSS. The participants did not have any known language difficulties or reading/writing problems and they were required to have attended a Swedish class with Swedish education in Swedish for at least 8 years.   Results: For each of the test sections means and standard deviations are presented. For the individual test sections the students performed as follows: Repetition of long sentences mean 20.8 (SD 4.6), Sentence construction 27.3 (SD 2.3), Inference 25.5 (SD 3.5), Understanding of grammatically logical sentences 25.2 (SD 3.4), Ambiguities 22.1 (SD 5.0), Understanding of metaphors 25.5 (SD 3.9) and Definitions of words 25.6 (SD 3.2). There was not a significant gender difference.   Conclusions: This study presents results for 28 students which is the beginning of a reference material that is needed for the continued use of the test in clinical speech and language pathology work. In the test sections Repetition of long sentences and Sentence construction the students performed the lowest and the highest scores. There was not a significant gender difference.

Syftet med studien var att undersöka om gymnasieungdomars upplevda stress prediceras av personlighetsegenskaper, val av programinriktning och känsla av sammanhang (KASAM). För att uppnå studiens syfte har frågeställningen Skiljer sig gymnasieungdomars upplevelse av stress beroende på KASAM, personlighetsegenskaper och programinriktning? varit utgångspunkt. Vår första hypotes för att besvara den var att det finns en skillnad mellan programinriktning och graden av stress. Den andra hypotesen var att KASAM och personlighetsegenskaper predicerar stress hos gymnasieungdomar. För att kunna besvara hypotesen delades ett enkätformulär ut till 298 gymnasieungdomar på två skolor, varav 97 var män, 210 var kvinnor och 1 var icke binär. Analys genom en envägs-ANOVA visar på en generellt hög stressnivå, dock finns ingen statistisk signifikant skillnad mellan programinriktningarna. Vidare regressionsanalys visar ett statistiskt signifikant samband där hög KASAM predicerar lägre upplevd stress (p &lt; .001) hos gymnasieungdomarna. Sammanfattningsvis predicerar KASAM stress, medan programinriktning och personlighetsegenskaper inte gör det. / The purpose of this study was to investigate if high school students perceived stress is predicted by personality traits, high school programme, or perceived sense of coherence (SOC). To achieve the purpose of the study the question “Does high school students' experience of stress depend on SOC, personality traits or programme?” has been used as a starting point. The first hypothesis was that the degree of stress is dependent by programme. The second hypothesis was that SOC and personality traits predict stress for high school students. In order to answer the hypothesis, a questionnaire was distributed to 298 high school students, of which 97 were men, 210 were women and 1 was non-binary. The one way-ANOVA analysis of the results shows a general high level of stress, but there is no statistical significant difference between the high school programmes. Further regression analysis shows a statistically significant difference in relationship between SOC and stress. High SOC predicts lower perceived stress (p &lt; .001) among high school students. In summary, SOC predicts stress but programme and personality traits don´t.

Syftet med den här studien var att göra en kvantitativ datainsamling för att kartlägga om det fanns ett samband mellan användning av sociala medier, spel- och studietimmar och stress hos gymnasieungdomar i årskurs 3. Mätinstrumenten som användes var Social Media Addiction Scale (SMAS) och Perceived Stress Scale (PSS) samt två frågor om elevernas spel-och studietimmar.       Resultatet visade att det inte fanns några korrelationer som gav stöd för hypoteserna förutom när det gällde kvinnor, men eftersom de var underrepresenterade var det inte en stark sådan. Enligt resultaten för samband mellan stress, medieanvändning, studietimmar och speltimmar för kvinnor och män fanns det ett medelstarkt positivt samband mellan medieanvändning och studietimmar (r=.556), vilket innebar att ju större användning av sociala medier kvinnorna hade desto fler studietimmar hade de.       Lämplig framtida forskning skulle kunna vara kvantitativa longitudinella studier för att få en bredare analys. Som komplement skulle en kvalitativ intervjustudie kunna användas för djupare analyser inom området. / The aim of this study was to make a quantitative data collection to investigate the relationship between social media usage, time spent gaming, time spent studying and stress of upper secondary school students in grade 3. Two survey methods which were used in the study were Social Media Addiction Scale (SMAS) and Perceived Stress Scale (PSS) and two questions concerning time spent gaming and time spent on homework.       The result showed no significant correlations to support the hypotheses except for women but as they were underrepresented the correlation was insignificant. According to the results as for the relationship between social media usage, time spent gaming, time spent studying and stress of upper secondary school students for men and women a medium strong positive correlation (r=.556) between social media usage and time spent on homework was found in the study which implies that the more social media usage for women, the more time spent studying. Future research should consider quantitative longitudinal studies for broader analyses. Qualitative studies with interviews would help achieving a deeper analysis in the field.

Bakgrund: Många studier har påvisat negativa effekter på allmän och oral hälsa vid tobaksbruk. Ungdomars tobaksdebut sker vanligtvis mellan 13 och 16 års ålder. Kunskapsskillnader bland ungdomar geografisk har påvisats i andra länder, få studier har gjorts i Sverige. Rådgivning från tandvårdspersonal om hur tobak påverkar oral hälsa ökar antalet personer som slutar röka och snusa. Syfte: Att undersöka om kunskapsskilllnad fanns hos svenska gymnasieungdomar i årskurs två gällande hur tobak påverkar oral hälsa beroende på om de går i skola i tätort respektive landsbygd. Metod: En kvantativ ansats genomfördes med en webbaserad enkät med slutna frågor. Två olika gymnasieskolor med 110 ungdomar i årskurs två deltog. Resultat: Gymnasieungdomar hade generellt goda kunskaper om hur tobak påverkar oral hälsa. Alla frågor sammantaget visade inga signifikanta skillnader mellan gymnsaieskolorna. Enskilda frågor visaade låg kunskap gällande vattenpipans effekter på oral hälsa i båda gymnasieskolorna. Slutsatts: Unddervisning från tandvården om vattenpipnas effekter på oral hälsa bör implementeras i skolundervisningen. Fler studier i det här ämnet bör genomföras för att kartlägga kunskapsskillnader. / Background: Studies have shown negative effects on general and oral health in tobacco use. Adolescents tobacco onset usually occurs between the ages of 14 and 16. Differences in knowledge among adolescents geographically have been conducted in Sweden. Advice from dental staff regarding how tobacco affects oral health increases the number of the people quitting smoking and snuff. Aim: To investigate whether there were differences in knowledge among Swedish High School students in year two regarding how tobacco affects oral health depending on whether they go to school in urban or rural areas. Method: A quantitative approach was conducted through a web-based survey with closed questions. Two different Senior High Schools with 110 adolescents studying year two participated. Results: High School students have good knowledge of how tobacco affects oral health. Individual questions showed low knowledge regarding the effects of the hookah on oral health in both Senior High Schools. Conclusion: Education from dentistry about the effects of the hookah on oral health should be implemented in school education. More studies in this subject should be conducted to map differences in knowledge.