En kvalitativ studie har genomförts med 15 intervjuer där gymnasieungdomar delger sina upplevelser av matematikundervisningen under sin grundskole- och gymnasietid. Syftet var att få ökad kunskap om och fördjupad förståelse av elevers negativa känslor och attityder till skolmatematiken. Resultatet visar att dessa känslor kan yttra sig på många olika sätt och att många olika faktorer, såväl inre som yttre, kan bidra till att elever upplever negativa känslor till matematik. Den faktor som utmärker sig i vår studie är hur viktig relationen till läraren är. Relationen har satt starka spår hos eleverna, både då den varit stark och då den varit bristfällig. Eleverna i studien uppger att då de upplevt att läraren brytt sig om, lyssnat och respekterat dem har deras motivation och lust till ämnet ökat. Då relationen till läraren varit trygg och harmonisk har eleverna även upplevt undervisningen mycket lättare och mer intressant.

Syfte och frågeställningar: Studien har syftat till att få en djupare förståelse kring varför det finns gymnasieelever som har negativa känslor och upplevelser av att bli filmade i ämnet idrott och hälsa. Studien har också ämnat ta reda på hur dessa elever med negativa känslor och upplevelser tycker att filmning i undervisningen bör användas. Studiens frågeställningar var följande: 1) Vilka negativa känslor och upplevelser kan filmandet framhäva hos elever? 2) Vilka faktorer, såväl inre som yttre, kan orsaka elevers negativa känslor och upplevelser av att bli filmade? 3) Vad händer med elevernas beteende enligt dem själva när de filmas i undervisningen? 4) Hur föredrar elever att lärare jobbar med filmning i idrott och hälsa? Metod: För att undersöka syftet och svara på frågeställningarna gjordes en flermetodsstudie bestående av en enkät samt semistrukturerade intervjuer av gymnasieelever. Totalt samlades 134 enkäter in varpå fem intervjuer utfördes. Enkäten analyserades deskriptivt och intervjuerna analyserades genom kodning och tematisering utifrån teorin om reciprok determinism. Resultat: De mest frekvent använda uttrycken för känslor och upplevelser bland de intervjuade eleverna i samband med att de blivit filmade i undervisningen var ”jobbigt”, ”nervös” och ”obekväm”. Inre faktorer handlade om elevernas bristande förmåga och självsäkerhet i den specifika aktiviteten, prestationsbehov samt att fokus tenderade hamna på att de blev filmade och inte uppgiften i lika stor utsträckning. Yttre faktorer bestod av lärarens sätt att arbeta med filmning, hur tydligt syftet med filmningen framgår enligt eleverna samt vilken relation den som filmas har till den som filmar och de som ser filmen. Filmandet verkar också kunna påverka elevernas beteende, bland annat prestation, både positivt och negativt. Det framgick även att eleverna föredrar ett visst inflytande kring hur läraren ska arbeta med filmning. Slutsatser: Det finns elever som upplever det negativt att bli filmade och detta tycks främst vara en följd av en brist på förmåga i den aktivitet inom vilken de filmas. Genom att låta elever ha inflytande över hur filmningen används tycks lärare kunna underlätta filmandet för eleverna. Elever verkar även känna ett behov av att prestera inför kameran vilket kan påverka deras beteende enligt dem själva. Teorin om reciprok determinism har visat sig vara användbar för att få en djupare förståelse för vad som kan ge upphov till negativa känslor och upplevelser hos elever av att bli filmade inom idrott och hälsa. / Aim: The purpose of this study was to get a deeper understanding of why there are upper secondary school students who have negative emotions and experiences of being filmed in physical education. The purpose was also to find out how students with these negative emotions and experiences think that filming should be used in educational purposes. The research questions that guide the investigation are: 1) What negative emotions and experiences can filming bring out in students? 2) What factors, both inner and outer, can cause students to have negative emotions and experiences of being filmed? 3) What happens to students’ behavior according to themselves when being filmed during class? 4) How do students prefer the teacher to work with filming in physical education? Method: To address the research questions a mixed method research design has been used which contains a survey and semi-structured interviews of upper secondary school students. In total, 134 surveys where collected whereafter five interviews were executed. The surveys were analyzed descriptively and the interviews were analyzed through coding and thematisation based on the theory of reciprocal determinism. Results: The expressions for emotions and experiences that were used most frequently by the students in combination with them being filmed, were ”hard”, ”nervous” and ”uncomfortable”. Inner factors consisted of the students’ lack of capability and self-confidence in the specific activity, the pressure to perform and a main focus on filming rather than the task itself. Outer factors consisted of the way the teacher works with filming, how clear the purpose of filming is and the relation between the one that is being filmed and the people who are watching the film. The filming also seems to be able to affect behavior, including performance, both positively and negatively. It also appeared that the students prefer a certain influence on how the teacher should work with filming. Conclusions: There are students that have negative emotions and experiences and these seem to mainly be a consequence of students’ lack of ability within the specific activity that is being filmed. There also seems to exist a pressure to perform well in front of classmates and teachers. By allowing students to influence how filming is used, teachers seem to facilitate filming for the students. Students also seem to feel pressured to perform well in front of the camera, which according to themselves can affect their behavior. The theory of reciprocal determinism has proved to be useful for gaining a deeper understanding of what can cause negative emotions and experiences among students when being filmed in physical education.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka positiva och negativa känslors inverkan på gymnasieungdomars sociala-, äventyrliga-, hälsomässiga- och etiska riskbeteenden. Syftet var även att undersöka könsskillnader i gymnasieungdomars positiva och negativa känslor samt riskbeteenden. Deltagarna gick på gymnasieskolor i Örebro län och var 18-21 år. Totalt medverkade 240 personer i studien. För att mäta riskbeteenden och känslor användes en enkät som bestod av två skalor. Resultatet visade att positiva och negativa känslor kombinerat förklarade 5 % av variansen i gymnasieungdomars riskbeteenden. Positiva respektive negativa känslor predicerade två typer av riskbeteenden vardera. Resultatet visade att killar sannolikt tar mer risker än tjejer i tre av fyra risktyper. Det fanns ingen könsskillnad i känslor. Sammanfattningsvis visade resultatet att känslor påverkar gymnasieungdomars riskbeteenden. / The purpose of this study was to examine whether positive and negative emotions affected high school students social, recreational, ethical and health risk behaviors. The goal was also to investigate gender differences in specific risk behaviors and positive and negative emotions. The participants were high school students in Örebro County, between 18 and 21 years old. In total there were 240 participants. To measure emotions and risk behaviors, we used a questionnaire consisting of two scales. The results showed that emotions explained 5 % of the variance in high school students risk behaviors. Positive and negative emotions predicted two types of risk behaviors each. The results showed that boys were more likely to take risks than girls in three out of four types of risks. There were no gender differences in emotions. In summary, the results showed that emotions play a role in high school students risk behaviors.

Att uppleva stress är en del av livet. Det är ett tillstånd där balansen mellan resurser och belastningar rubbas. Ett tillstånd som egentligen inte är farligt utan har hjälpt oss människor att överleva genom att aktivera kroppen vid fara i många miljoner år. Idag utgörs farorna av helt andra saker än rovdjur. Det kan vara alltifrån en deadline till att hämta på förskolan. Det finns inga quick-fix mot stress utan vi måste lära oss metoder för att hantera stressen. En av de viktigaste metoderna vi har är behovet av att prata. Inledningsvis gjorde jag en undersökning för att ta reda på vad stress är, vilka som är i riskzonen och vilka metoder som finns för att hantera stress. Kontakt med Aleksander Perski, stressforskare, ledde till samtal med Giorgio Grossi, stressforskare och psykoterapeut på Stressmottagningen, och Linn Almlöf, psykolog på Stressmottagningen i Stockholm. Vidare togs kontakt med Försäkringskassan för att höra om deras syn på problemet med stress och ta del av statistik. Utifrån detta gjordes ett probe-kit med verktyg för arbete och hemmet, både att använda själv och tillsammans med andra. Två kvinnor i riskzonen, enligt Försäkringskassans rapporter, testade kitet under två veckors tid. Verktyget “Hur mår jag” - en uppgift för hela familjen att få reflektera över sin dag individuellt och sedan samtala om den, utmärkte sig hos båda kvinnornas familjer och valdes därför att vidareutvecklas. Användartester och workshops gjordes därefter med kvinnorna och deras familjer, samt med två nya familjer som endast bestod av vuxen och barn. Resultatet blev designförslaget Yoy - Känslobarometern. Ett verktyg som synliggör mående och känslor i hemmet, som i sin tur öppnar upp för reflektion och samtal. Genom att reflektera över vår dag kan vi med Yoy visa för andra hur vi mår och vad vi känner. Designförslaget strävar efter att förmedla mående i form av en mängd kulor som träs på en stapel. Detta synliggör för andra familjemedlemmar hur vi mår. Kulorna signalerar också känslor - i form av att kulorna har olika färger eller taktilitet. Varje stapel som kulorna träs på är unik för varje familjemedlem. Att sedan tillsammans samtala om sin reflektion om känslor och mående, skapar gemenskap och trygghet. Vi människor stärks mentalt av att berätta för någon vi känner förtroende för. Även att lyssna på andra och dela erfarenheter stärker känslan av att ‘vi har varandra’. I användarstudier har Yoy visat sig få familjer att börja prata mer och djupare om hur varje medlem mår och känner. Det har fått familjemedlemmarna att vara mer uppmärksamma på varandra och även våga visa känslor. Till Yoy - Känslobarometern hör också en lampa som gestaltar hur hela familjen mår. Lampan har armar som representerar varje familjemedlem. På armen finns en kula som placeras i relation till måendet på armen. Kulornas placering på de olika armarna ger lampan olika uttryck och en överblick över hur familjen mår. / Experiencing stress is a part of life. It is a state where imbalance occurs between resources and demands. A condition that is not dangerous but has helped us humans survive by activating the body at acute danger for millions of years. Today the acute dangers are completely different from predators. It can be a deadline to pick up at preschool. There is no quick-fix for stress, but we need to learn methods in order to handle stress. One of the most important methods for humans is talking to each other. Initially I did a research to find out what stress is, who are at risk and what methods there is to handle stress. I contacted Aleksander Perski, psychologist and researcher within stress, which led to a meeting with Giorgio Grossi, psychotherapist and researcher within stress at Stressmottagningen in Stockholm, and Linn Almlöf, psychologist at Stressmottagningen. Contact were also made with the Social Insurance Agency, to find  out their view on stress and to take part of statistics. Based on the research, a probe-kit was made with tools and methods to use at work and at home, both to use for themselves and together with others. Two women at risk, according to reports from the Swedish Social Insurance Fund, tested the kit for two weeks. The tool ”How do I feel” - a method to do with the ones who you live with, to reflect on your day individually and then talk about it – was noticed by both of the women’s families and therefore chosen for further development. After this, user tests and workshops were made with one of the women and her family, as well as with two new families that consisted of adult and children and also two adults. The result was the design proposal Yoy – the barometer of emotions.  A tool to use at home that invites reflection and conversations on our feelings and moods. By reflecting on our day, we can use Yoy  to show others how and what we feel. The design proposal strives to convey mood by placing beads on a stack. This visualizes – both to ourselves but also to family members - how we feel. The beads also convey feelings in a way that the beads have different colors and tactility. Each stack where the beads are being placed, is unique to each family member. To talk about our feelings and moods together creates a sense of unity and safety. We humans are strengthened mentally by speaking to someone we trust. Also, listening to others and sharing experiences strengthens the feeling of ‘we have each other.’ In user studies, Yoy has started to create a deeper conversation about how each family member feels. It has made them pay more attention to each other and also dare to show feelings. To Yoy - the barometer of emotions  there is also a lamp that portrays the family’s feelings. Each arm around the lamp represents a member of the family. The beads on the arms are being placed depending on the mood. Thereby the lamp changes expression and gives an overview of the family’s status.

Spelifiering definieras som användningen av speldesignelement inom icke-spelsammanhang. Detta är ett koncept vars popularitet har ökat och fortsätter att öka. På senare år har spelifiering tillämpats inom utbildning men även andra områden som: marknadsföring, politik och interaktiva system. Studier har visat märkbar inverkan av spelifiering på användares beteende men trots detta finns det en brist på tillämpningar och forskning av spelifiering på informationssystem och undervisning. Avsikten med denna studie är att redogöra för vilka känslor studenter upplever när de använder sin primära lärplattform samt hur en spelifierad lärplattform skulle påverka studenters känslor och därmed deras studieupplevelse. Detta utförs genom en kvalitativ forskningsansats som baseras på semistrukturerade intervjuer med fem studenter vilket innehar en aktiv utbildning vid Högskolan i Borås. I samband med de semistrukturerade intervjuerna presenterades en interaktiv IT-artefakt i form av en prototyp där spelelement har tillämpats på studenternas primära lärplattform. Prototypen användes för att informanterna skulle kunna få en djupare förståelse kring vad spelifiering innebär och hur det skulle kunna se ut i praktiken tillämpat vid lärplattformen. Slutsatserna som presenteras tyder på att studenters studieupplevelse förbättras till viss del då det framkommer mer positiva känslor i samband med användningen av den spelifierade lärplattformen. Detta till skillnad från vad det gjorde i samband med användningen av den primära lärplattformen där spelifiering inte var tillämpat. De positiva känslor som uppstod bland studenterna var främst en ökad motivation, ett förbättrat självförtroende och en ökad gemenskap. Vissa delar av den spelifierade lärplattformen har framkallat negativa känslor såsom stress och prestationsångest. Slutsatserna tyder även på vad man som utvecklare behöver ta i åtanke för att undvika stress och prestationsångest bland studenterna. Vi finner i övrigt att slutsatserna är väsentliga för utvecklare till följd att lyckas med en praktisk tillämpning av spelifiering på en lärplattform där studenternas studieupplevelse ligger i huvudfokus. / Gamification is defined as the use of game design elements in non-gaming context. This is a concept whose popularity has increased and continues to increase. In recent years, gamification has been applied in education but also other areas such as: marketing, politics and interactive systems. Studies have shown a noticeable impact of gamification on user behavior, but despite this, there is a lack of applications and research of gamification applied on information systems and teaching. The purpose of this study is to describe what feelings students experience when using their primary learning management system and how a gamified learning management system would affect students' feelings and thus their study experience. This is done through a qualitative research assignment that is based on semi structured interviews with five students, which holds an active education at the University of Borås. In connection with the semi structured interviews, an interactive IT artefact was presented in the form of a prototype where game elements have been applied to the students' primary learning management system. The prototype was used to enable the informants to gain a deeper understanding of what gamification involves and what it could look like in practice applied to the learning management system. The conclusions presented indicate that students' study experience is improved to some extent as there are more positive feelings in connection with the use of the gamified learning management system. This is unlike what it did in connection with the use of the primary learning management system where gamification was not applied. The positive emotions that arose among the students were primarily an increase of motivation, improved self-esteem and an increased community. Some parts of the gamified learning management system have caused negative feelings such as stress and performance anxiety. The conclusions also indicate what developers need to keep in mind in order to avoid stress and performance anxiety among the students. We also find that the conclusions are essential for developers to succeed in the practical application of gamification on a learning management system where the students' study experience is the main focus.