Sædén, Christofer (2019). Känslor och matematik - Ökad medvetenhet och en möjlighet att stärka elevers självbild. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMin förhoppning är att denna studie ska åskådliggöra några högstadieelevers upplevelser, känslor och erfarenheter av matematikundervisning i skolan. Resultatet skulle kunna bidra till en ökad förståelse och medvetenhet hos de pedagoger som dagligen undervisar elever i grundskolan. En medvetenhet för de känslor som eventuellt aktiveras, hos elever, av beslut som pedagoger fattar i samband med matematikundervisning. En ökad medvetenhet hos pedagoger skulle kunna ge dem fler möjligheter att hjälpa eleverna att bli medvetna om sina känslor och sitt eget lärande.Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att öka förståelsen för hur några högstadieelevers känslor och attityder till matematikundervisningen i grundskolan gestaltar sig och om de har förändrats under de år som eleverna gått i skolan. Arbetet skulle kunna ligga till grund för diskussioner på arbetsplatsen om hur pedagoger kan bemöta elevers känslor och oro.•Hur ser eleverna på sina känslor inför skolans matematik?•Under vilka förhållanden och i vilka lärsituationer under skolgången har eleverna upplevt dessa känslor?•Hur har eleverna hanterat olika situationer och hur har de påverkat dem?•Vilka förändringar i lärmiljön skulle, enligt eleverna, kunna bidra till minskad oro och förbättrad prestation?TeoriResultaten i denna studie är analyserade med utgångspunkt i Reinhard Pekruns Control-Value Theory. Control-Value Theory (CVT) erbjuder en förklaringsmodell till hur elevens känslor interagerar med det värde hen ser i de uppgifter som ska göras och den kontroll som eleven upplever sig ha i undervisningssituationen. Hur eleven upplever kontroll och värde kombinerat med de känslor som uppstår påverkar i sin tur elevens prestation.MetodStudiens genomförande inspirerades av en fenomenologisk ansats. Halvstrukturerade narrativa intervjuer genomfördes med sju elever från årskurs åtta och nio. Resultaten bearbetades tematiskt för att få en så bred bild som möjligt av elevernas upplevelser av matematikundervisning. ResultatResultatet av studien visar att självbilden påverkas av hur eleven upplever att hen lyckas eller inte lyckas med matematiken i skolan. Den kontroll eleven känner att den har över sin situation och det värde eleven ser i undervisningen kan också påverka elevens känslor och uppskattning för ämnet. Undervisningsmetod och hur eleven uppfattar relationen till läraren är också faktorer som kan påverka elevens uppskattning och uppfattning om matematikundervisningen. Negativa känslor och matematikoro kan vara faktorer som hindrar eleven från full tillgång till sitt arbetsminne. Specialpedagogiska implikationerAtt medvetandegöra och diskutera elevers värderingar och känslor, kopplade till matematik i skolan, skulle kunna hjälpa lärare att göra kloka val. Undervisning på rätt nivå, samarbete, kommunikation och variation i undervisningen är några faktorer som skulle kunna få elever att omvärdera sina känslor och frigöra sig från negativa tankar. Tankar som inte bara kan hindra arbetsminnet från att fungera fullt ut utan också bidrar till en sämre självbild.

En kvalitativ studie har genomförts med 15 intervjuer där gymnasieungdomar delger sina upplevelser av matematikundervisningen under sin grundskole- och gymnasietid. Syftet var att få ökad kunskap om och fördjupad förståelse av elevers negativa känslor och attityder till skolmatematiken. Resultatet visar att dessa känslor kan yttra sig på många olika sätt och att många olika faktorer, såväl inre som yttre, kan bidra till att elever upplever negativa känslor till matematik. Den faktor som utmärker sig i vår studie är hur viktig relationen till läraren är. Relationen har satt starka spår hos eleverna, både då den varit stark och då den varit bristfällig. Eleverna i studien uppger att då de upplevt att läraren brytt sig om, lyssnat och respekterat dem har deras motivation och lust till ämnet ökat. Då relationen till läraren varit trygg och harmonisk har eleverna även upplevt undervisningen mycket lättare och mer intressant.

Den här studien utgår från livsberättelser baserad på såväl narrativ teori som metod där fyra vuxna personer som säger sig ha upplevt matematikångest har blivit intervjuade. Syftet med studien är att identifiera specifika episoder i matematiksammanhang som kan kopplas till matematikångest men även känslor som är knutna till dessa episoder samt om det förekommer likheter mellan de olika intervjupersonernas upplevelser. Resultatet visar att det finns en rad gemensamma drag i livsberättelserna som till exempel liknande känslor men även situationer. Möjliga orsaker som beskrivs i litteraturbakgrunden återfinns även i intervjupersonernas livsberättelser. Det som främst framkommit är att läraren och arbetssättet har en betydande roll för hur eleven påverkas av matematiken i skolan men även hur detta har påverkat framtida livsval. Livsberättelser är en intressant metod eftersom man i rollen som intervjuare kommer intervjupersonen nära och berättelsen upplevs därmed som genuin och ärlig. Utifrån analysen av resultatet är det viktigt att läraren är medveten om att dennes arbetssätt och bemötande kan påverka elevens upplevelse av matematik såväl negativt som positivt. Blir upplevelsen för negativ kan den i värsta fall leda till att eleven utvecklar matematikångest.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om matematikångest utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv genom att intervjua speciallärare, specialpedagoger och lärare som alla arbetar inom det pedagogiska fältet där matematikångest uppträder. Studien är inspirerad av en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. I resultatet framkommer en begreppsförvirring kring hur olika respondenterna förklarar begreppet matematikångest och vad de omfattar i dess beskrivning. Speciallärarna, specialpedagogerna och lärarna som medverkar i denna studie bidrar med erfarenheter kring de elever de har mött och på vilket sätt de har arbetat med det stöd och hjälpande insatser för att hindra eller förebygga att matematikångest uppstår. Viktiga faktorer som påtalas i vårt arbete är lärarens undervisning, lärmiljön och elevens individuella förutsättningar så som arbetsminnet och föräldrarnas attityd till ämnet. Forskningen lyfter framgångsrika metoder som kan minska matematikångest för de elever som redan utvecklat detta hinder. Sammanfattningsvis visar vår studie att de hinder som skapar matematikångest hos elever är komplext och vikten av att den specialpedagogiska kompetensen ökar på skolorna för att stödja men även förebygga matematikångest hos elever.