Problemformulering och syfte: Med vår studie vill vi undersöka medierapporteringen från sommarens skogsbränder i Ljusdal 2018 som var de största i Sverige i modern tid. Närmare bestämt vill vi undersöka de lokala mediernas nyhetsrapportering eftersom det just är de lokala redaktionerna som är först på plats och därmed står inför det viktiga men försvårande arbetet att identifiera och rapportera om extrema händelser under stor tidspress. Syftet med vår studie är att undersöka hur krisrapporteringen i de lokala medierna har gestaltats och berättats genom medierapporteringen som var om skogsbränderna i Ljusdal sommaren 2018. Metod och material: Kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av artiklar och inslag från Hela Hälsinglands och P4 Gävleborgs hemsidor. Huvudresultat: Genom den kvantitativa innehållsanalysen har vi kommit fram till att rapporteringen främst fokuserade på arbetet som pågick med att släcka bränderna, de evakuerade och alla frivilliga som på olika sätt hjälpte till. Genom den kvalitativa innehållsanalysen har vi identifierat och analyserat följande fyra teman: Historien om de drabbade, Historien om branden och de kämpande brandmännen, Historien om uppslutningen och Historien om kritiken och organisationen runt branden. Dessa historier löper parallellt med varandra och formar tillsammans den narrativa berättelsen om skogsbränderna i Ljusdal sommaren 2018.

<p>Negotium är ett teknikintensivt företag som, till följd av förändrade marknadskrav och ett behov av att kostnadseffektivisera, idag står inför ett omfattande produktskifte. Skiftet är en del i företagets strategi för att fortsätta vara marknadsledande, men innebär även stora utmaningar. Den nya, gemensamma produkten kräver nya sätt att arbeta; samarbete måste ske över de traditionella enhetsgränserna på ett för Negotium helt nytt sätt.</p><p> </p><p>För att ta reda på vilka möjligheter och hinder som kan tänkas föreligga i utvecklingen av den</p><p>gemensamma produkten har ett narrativt angreppssätt antagits. Narrativ teori bygger på en socialkonstruktivistisk grund och ett antagande om att människan skapar och tolkar sin verklighet genom språket. Genom att studera narrativer, berättelser, som cirkulerar inom Negotium tänker vi oss att skapa en ökad förståelse för varför människor agerar som de gör.</p><p>Uppsatsens syfte är således att; narrativt analysera utsagor om utvecklingen av den gemensamma produkten. Mer specifikt ämnar vi att kartlägga vilka narrativer som cirkulerar bland personer med ledande befattning inom Negotiums enhet Utveckling, samt diskutera vilka konsekvenser som de kan tänkas få för handlingar.</p><p>Vi har presenterat fyra karakteristika hos narrativer vilka är; är en handlings-, en förklarande, en sekventiell samt en identitetsskapande dimension. Narrativ teoribildning säger att narrativer konstruerar organisatorisk identitet, organisationskultur och kan leda till konsekvenser såsom tröghet, förändring och tävling om meningsskapande. Vi har använt oss av de teoretiska verktygen för att identifiera och analysera de narrativer som cirkulerar inom Negotium.</p><p>I resultatet framkom att det finns en gemensam uppfattning om att arbetet med den gemensamma produkten är svårt. Förklaringarna till varför samarbetet är svårt skiljer sig dock åt; motsägande narrativer har identifierats. Vidare framkom en gemensam utsaga om de olika enheterna har olika identiteter, vilket återkommande förklaras genom en historisk narrativ om företagets forna framgångar. Historiskt sett arbetade enheterna isolerat från varandra, vilket upplevdes som enklare jämfört med det tvärfunktionella arbetssätt som idag sker. Det upplevs även som att det är en viss strukturell oklarhet vilket leder till motsägande narrativer om ansvarsfördelning och beslutsbefogenheter. Slutligen framkom att enheterna måste prioritera mellan den enhetsspecifika produkten och den gemensamma produkten.</p><p>De individuella narrativerna som identifierats kategoriserades i tre teman; Förändrade arbetssätt, Framställningar av olika identiteter samt Marknads roll i utvecklingen av den gemensamma produkten. Dessa teman har satts samman till en ny generell narrativ om företaget Negotium, vilken avslutningsvis diskuteras i form av konsekvenser som denna kan ha för Negotium. Vi fann att de antaganden som görs om enheternas olikheter, och att olikheterna är historiskt grundade, kan bidra till att göra organisationen svårföränderlig. Vi har också identifierat motsägande narrativer vilka kan utgöra möjligheter till förändring. Dessa slutsatser hoppas vi kunna ligga till grund för, och inspirera till, framtida studier inom området organisationsförändring och narrativer.</p>

Negotium är ett teknikintensivt företag som, till följd av förändrade marknadskrav och ett behov av att kostnadseffektivisera, idag står inför ett omfattande produktskifte. Skiftet är en del i företagets strategi för att fortsätta vara marknadsledande, men innebär även stora utmaningar. Den nya, gemensamma produkten kräver nya sätt att arbeta; samarbete måste ske över de traditionella enhetsgränserna på ett för Negotium helt nytt sätt.   För att ta reda på vilka möjligheter och hinder som kan tänkas föreligga i utvecklingen av den gemensamma produkten har ett narrativt angreppssätt antagits. Narrativ teori bygger på en socialkonstruktivistisk grund och ett antagande om att människan skapar och tolkar sin verklighet genom språket. Genom att studera narrativer, berättelser, som cirkulerar inom Negotium tänker vi oss att skapa en ökad förståelse för varför människor agerar som de gör. Uppsatsens syfte är således att; narrativt analysera utsagor om utvecklingen av den gemensamma produkten. Mer specifikt ämnar vi att kartlägga vilka narrativer som cirkulerar bland personer med ledande befattning inom Negotiums enhet Utveckling, samt diskutera vilka konsekvenser som de kan tänkas få för handlingar. Vi har presenterat fyra karakteristika hos narrativer vilka är; är en handlings-, en förklarande, en sekventiell samt en identitetsskapande dimension. Narrativ teoribildning säger att narrativer konstruerar organisatorisk identitet, organisationskultur och kan leda till konsekvenser såsom tröghet, förändring och tävling om meningsskapande. Vi har använt oss av de teoretiska verktygen för att identifiera och analysera de narrativer som cirkulerar inom Negotium. I resultatet framkom att det finns en gemensam uppfattning om att arbetet med den gemensamma produkten är svårt. Förklaringarna till varför samarbetet är svårt skiljer sig dock åt; motsägande narrativer har identifierats. Vidare framkom en gemensam utsaga om de olika enheterna har olika identiteter, vilket återkommande förklaras genom en historisk narrativ om företagets forna framgångar. Historiskt sett arbetade enheterna isolerat från varandra, vilket upplevdes som enklare jämfört med det tvärfunktionella arbetssätt som idag sker. Det upplevs även som att det är en viss strukturell oklarhet vilket leder till motsägande narrativer om ansvarsfördelning och beslutsbefogenheter. Slutligen framkom att enheterna måste prioritera mellan den enhetsspecifika produkten och den gemensamma produkten. De individuella narrativerna som identifierats kategoriserades i tre teman; Förändrade arbetssätt, Framställningar av olika identiteter samt Marknads roll i utvecklingen av den gemensamma produkten. Dessa teman har satts samman till en ny generell narrativ om företaget Negotium, vilken avslutningsvis diskuteras i form av konsekvenser som denna kan ha för Negotium. Vi fann att de antaganden som görs om enheternas olikheter, och att olikheterna är historiskt grundade, kan bidra till att göra organisationen svårföränderlig. Vi har också identifierat motsägande narrativer vilka kan utgöra möjligheter till förändring. Dessa slutsatser hoppas vi kunna ligga till grund för, och inspirera till, framtida studier inom området organisationsförändring och narrativer.

Sverige befinner sig idag i ett post-sekulärt predikament, där Svenska kyrkan och staten är formellt separerade, men är fortfarande praktiskt beroende av varandra på en del områden. Detta märks även av på invånarna, bland vilka det finns de utger sig för att vara sekulära, men ändå väljer att bland annat gå på gudstjänster, konfirmera sig i kyrkan, döper sina barn i kyrkan, gifter sig i kyrkan och använder bibliskt inspirerade uttryck. I denna studie har jag valt att intervjua fyra, enligt egna utsagor icke-troende, vuxna svenskar, om deras exponering av kristna sammanhang och bibliska berättelser i barndomen samt ifall de anser att det har påverkat dem som vuxna. Jag valde sedan att göra en narrativ analys av resultatet, för att undersöka om jag kunde finna någon koppling mellan barndomens upplevelser som de berättade samt deras identitet och värderingar som vuxna, som informanterna inte gjorde. Genom studien kan jag påvisa att det finns fall, där kristna sammanhang eller bibliska berättelser som informanterna exponerats för i barndomen, har påverkat deras värderingar och identitet upp i vuxen ålder. Studiens resultat kan inte statistiskt representera ett samhällsfenomen, men ändå visa på en trend, att om sekulära svenskar tar del av kristna sammanhang eller bibliska berättelser som barn kommer detta att påverka dem som vuxna. Jag anser att detta kan vara ett viktigt område att forska vidare på, då barn idag blir påverkade av en rad olika, religiösa inslag, både i sina dagliga möten med andra människor, i skolan och via olika medier.

Resultaten av mycket forskning om läraryrket pekar på att förutsättningarna för att arbeta som lärare har förändrats på senare tid och att läraryrket idag är ett helt annat jobb än vad det tidigare varit. En utgångspunkt för denna studie är att detta kan medföra svårigheter för lärare att uttrycka en tydlig yrkesidentitet i dagens samhälle. Syftet med studien är att undersöka vilka offentliga berättelser, eller narrativ som kan hittas i den svenska skolpolitiska debatten och hur dessa kan anses påverka lärarna när det gäller just konstruktionen av en tydlig yrkesidentitet. Detta görs genom att ett antal debattartiklar och ledarsidor analyseras med hjälp av den narrativa identitetsteori som utvecklats av sociologen Margret R. Somers.Studien visar att det finns ett klart dominerande narrativ i det analyserade materialet vilket, även om lärarnas betydelse understryks, fokuserar på att den svenska skolan befinner sig i kris och att lärarna inte har de kunskaper eller möjligheter de behöver för att kunna leva upp till vad samhället förväntar sig av dem. Skulden för detta läggs, i materialet, på lärarutbildningen, kommunaliseringen, friskolereformen och hos lärarna själva. Studien argumenterar för att det förekommer en diskursiv kamp mellan en konservativ, konventionell lärardiskurs vilken betonar kunskapsförmedling och ordning och reda och en professionaliseringsdiskurs som betonar läraryrkets flerdimensionella karaktär. Den förra får stöd i den skolpolitiska debatt som analyserats medan den senare framförallt stöds av skolans styrdokument och det pedagogiska forskarsamhället. Uppsatsen konstaterar, med utgångspunkt i det teoretiska perspektiv som styr analysen, att denna kamp allvarligt försvårar möjligheterna till konstruktion av en tydlig yrkesidentitet för lärarna i den svenska skolan.

Att söka arbete kan vara utmanande och stressfullt, inte minst för nyexaminerade som ska ta sitt första steg ut på arbetsmarknaden. Det är en tid präglad av individuell anpassning, där behovet av att vara anställningsbar är avgörande för att möta arbetsmarknadens krav. Tidigare forskning pekar på att yttre omständigheter som ligger utanför individens kontroll påverkar arbetssökningsprocesser. Utöver detta finns det även påtryckningar och krav på individen att inneha de rätta erfarenheterna, utbildningen samt de önskvärda egenskaperna för att nå framgång. Mot bakgrund av detta syftade studien till att undersöka nyexaminerade individers personliga upplevelser av arbetssökande processer, samt hur de konstruerar karriärsidentiteter utifrån sin syn på anställningsbarhet. För att undersöka syftet användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer med åtta nyexaminerade individer. Ur det insamlade materialet lyftes små berättelser ut som berörde olika upplevelser av respondenternas arbetssökningsprocesser. Berättelserna analyserades med den narrativa ingången i studiet av meningsskapande, karriäridentitet, och positionering. I studiens analys framhävs respondenternas personliga upplevelser av arbetsintervjuer, attityder gentemot utbildning samt olika strategier i arbetssökningsprocessen. Resultatet av analysen visade att respondenterna betonade vikten av att framhäva en professionell sida under anställningsintervjuer och förmågan att kunna lyfta fram sina styrkor. Dessutom visade resultatet att utbildning dels ses som ett medel för att få det önskvärda arbetet, men även som en betydelsefull faktor för personlig utveckling. Vidare upplevde respondenterna arbetsmarknaden som utmanande, något som har  påverkat respondenternas strategier för att söka arbete. Slutsatsen pekar på uppfattningen att nyexaminerade upplever ett individualiserat ansvar att säkra en anställning till följd av en utmanande arbetsmarknad. Genom respondenternas berättelser har det visat sig att konstruktionen av karriäridentitet i mycket görs utifrån vad de anser vara anställningsbara attribut, och således även blir en viktig aspekt i hur de navigerar i processen av att söka arbete.

The Swedish series magazine 91:an has been around since the 1950’s. Before the series had its own magazine it was published in other journals, thus making it one of the oldest still active series published in Sweden. The series' old age makes it possible to follow the characters’ development over time. However this paper will only discuss 91:an magazines from the 1980’s to today, due to style changes which resulted in the series often becoming longer, that in turn led to the characters becoming more multifaceted. This change makes it easier to compare the characters throughout the chosen period of time.  The main plot takes place in the fictional Klackamo regiment. The regiment is a male dominated arena with many different hierarchical relationships between the conscripts, the officers and some other frequently recurring characters. The analysis will examine those relationships. The source material is analyzed through narrative theory and intersectionality.    25 magazines, 5 from every decade from the 80’s until today are chosen at random. The primary results reveal that some things such as the magazine’s usage of popular cultural references and time indicators have increased since the turn of the millennium. Since the series actively takes distance from depicting present events to keep the reader in the 91:an universe, an increased amount of popular cultural references and time indicators could remove the reader from the 91:an universe and consequently taking the reader closer to reality. Other things have remained the same such as how the magazine approaches gender norms in relationships and how the men in the series often express emotions through anger and violence.  The purpose of this essay is to point out some of the stereotypes and norms regarding men that are depicted in the series and identify if and how they have been affected during the time 1980 - 2023.

Det konstant växande behovet av konsulttjänster kräver samtidigt en bättre förståelse för det som konstituerar kund- och konsultrelationen. Denna studie syftar således till att undersöka konsulters identitetskonstruktioner genom att studera deras berättelser om erfarenhetsutbyte. Studien bidrar även till fördjupad förståelse för viktiga komponenter som är grundläggande för ett lyckat erfarenhetsutbyte. Sex semistrukturerade onlineintervjuer tillämpades för att inhämta datamaterialet. Empirin analyserades med narrativ teori och en tematisk narrativ analys. Resultatet visade att konsulterna, trots samma yrkesroll och fokusområde, skapar mening och förståelse av dem själva på helt unika sätt. Genom deras berättelser framhävs olika identitetsanspråk vilket i sin tur ledde till konstruktionen av tre konsultidentiteter: den allvetande, den ensamma och den tidsbegränsade. De slutsatser som kan dras är att konsulterna skapar specifika identiteter när de berättar om sig själva, dels för att förstå sitt eget handlande men också för att placera in sig själva i vissa sociala positioner i den sociala kontexten. Dessutom belyser studien att berättelser och narrativ bör riktas större uppmärksamhet om organisationer vill lära känna sina medlemmar bättre och ytterligare förädla sina processer och praktiker. Avslutningsvis bidrar studiens resultat till den redan befintliga litteraturen gällande erfarenhetsutbyte, kund- och konsultrelationen samt konsulters identitetskonstruktioner.

Syftet med denna kvalitativa studie är att med en narrativ metod få fram vilka teman som förekommer i pedagogers berättelse om utomhuspedagogik, vilka variationer som finns och barnperspektivets plats i narrativen. Tidigare forskning belyser främst fördelarna med utomhuspedagogik för barnens lärande och utveckling, men denna studie ämnar tillföra något nytt till forskningen om utomhuspedagogik. Med narrativ teori, metod och analys, tillsammans med begreppet barnperspektiv, har fyra intervjuer delats in i olika teman. Resultatet visar att det förekommer variationer i pedagogers narrativ kring arbetssätt, filosofier, förhållningssätt och undervisning. Utöver detta saknas ofta barnperspektivet i de olika narrativ som förekommer.

The main purpose of this Master’s thesis is to explore university librarians’ thoughts about the future. The analytical focus is thus on the librarians’ representations of the future. The theoretical framework used is narrative theory with a social constructionist viewpoint. Narrative theory is based on the premise that storytelling is an important part in the social and cultural context in which people are. By studying narratives one can get a glimpse of how people perceive their world, how they create meaning. A basic assumption of the thesis is that by studying the linguistic expressions used to create future the underlying ideas come forward. In order to realize the purpose of the thesis interviews were conducted with three university librarians who work as subject librarians. The interview material was analyzed both as a whole based on its content and on the basis of its linguistic form. The major finding is that the most frequent perception of time is as linear and variable, a view which is linked to the idea of progress. It seems important to be in favour of development to appear credible in relation to colleagues, partners and others within and outside the university. When librarians depict competing professional groups, for example lecturers, as they do not comply with these changes, it can be seen as a strategy to improve the status of their own profession.