AbstractTitel: Utomhuspedagogik – En studie om hur pedagoger och föräldrar väljer utomhusförskola. Författarna till denna fallstudie är Maria Fleron – Persson och Louise Johansson. Vi är blivande lärare i förskola (Fö) och grundskolans tidigare år (Gt). Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger och föräldrar väljer en utomhusförskola. Vi vill undersöka om föräldrar - och pedagogers bakgrund och livsstil kan ha betydelse för deras val av arbetsplats kontra föräldrars val av förskola åt sina barn. Vi vill även synliggöra vilka för - och nackdelar föräldrar och pedagoger upplever inom utomhusverksamheten som speglar deras smak och livsstil. Med hjälp av enkäter som pedagoger och föräldrar svarat på har vi fått fram ett resultat i vår undersökning. Som ett komplement till enkäter har vi även haft ett diskussionssamtal tillsammans med pedagoger på förskolan. Som teoretisk utgångspunkt har vi valt Pierre Bourdieus begrepp habitus, kulturellt kapital, smak och stil. De slutsatser som vi gör i vår studie är att samtliga föräldrar som vi undersökt är positiva till utomhuspedagogik. Även pedagogerna på förskolan är positiva till utomhuspedagogik för barnen skull. Men trots detta har alla pedagoger också många negativa synpunkter. Anledningen är att förskolan har omorganiserats och blivit en hälsofrämjande utomhusförskola, något som en del pedagoger inte är positiva till. Vi kan se att pedagogers och föräldrars livsstil och bakgrund har betydelse i deras val av utomhusförskola. Poängen ligger i att de övervägande föräldrar som valt utomhusförskola har med sig ett habitus med influenser och erfarenheter av utomhusverksamhet från sin uppväxt. Detta gäller även de pedagoger som sökt sig till förskolan efter att den blivit en utomhusförskola. Nyckelord: Utomhuspedagogik, föräldrar, pedagoger, bakgrund, habitus, förskola.

Syftet med min studie är att bilda kunskap kring hur barns matematiska aktiviteter kan synliggöras när de leker vid en stockställning i en utomhusförskola. Studien grundar sig på följande frågeställningar; När framträder matematiska aktiviteter i barns lek? Hur visar barn sina matematiska aktiviteter?

Fryczynska, Izabela, Persson, Sara (2008). Klass och etnicitet på utomhusförskola. En studie utifrån föräldrarnas bakgrund. [Class and ethnicity in an outdoor preschool. A study on the basis of the parents' background]. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Detta examensarbete behandlar sociala klass- och etnicitetsförhållanden på en utomhus-förskola utifrån föräldrarnas bakgrund i en medelstor stadsdel i Malmö. Vilka föräldrar väljer en etablerad utomhusförskola åt sina barn? Våra frågeställningar lyder: Hur ser den sociala klassfördelningen ut bland föräldrar på en utomhusförskola?Hur ser den etniska fördelningen ut bland föräldrar på en utomhusförskola?Vi har i vår studie framförallt utgått från sociologen Pierre Bourdieus teori kring begreppen habitus, kapital samt hans fältteori i vilken dessa begrepp ingår. Med hjälp av dessa begrepp har vi försökt förstå och förklara varför människor gör vissa val framför andra. Till vår undersökning valde vi en etablerad utomhusförskola i Malmö på vilken vi gjorde en totalundersökning av alla föräldrar via ett enkätutskick. Våra slutsatser är att det i första hand är föräldrar med en svensk bakgrund, god ekonomi och högskole-utbildning som väljer att placera sina barn på utomhusförskolan Kotten och Granen.

Syftet med vår studie är att utröna vilka vinster det finns med utomhuspedagogik och även arbetssättets eventuella brister. Genom vår studie vill vi få reda på vad pedagogerna på sammanlagt fyra utomhusavdelningar anser om utomhuspedagogik. Vi vill även få syn på hur de medverkande barnen upplever att vistas på utomhusförskola. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka vinster och brister i det utomhuspedagogiska arbetssättet kan vi genom vår studie urskilja? Hur påverkar utomhuspedagogik barnets hälsa? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets kunskapsutveckling? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets sociala utveckling? Kan utomhuspedagogik tillgodose alla barn, vad visar vår studie? Hur kan utomhuspedagogik vara ett steg på vägen mot hållbar utveckling? Hur upplever de medverkande barnen att vistas på utomhusförskola? I vår undersökning har vi valt att använda oss av kvalitativa metoder. Vi har intervjuat sammanlagt åtta pedagoger och samtalat med tio barn. Vi har dessutom genomfört en mailintervju med Anders Szczepanski, verksam vid Centrum för Miljö- och Utomhuspedagogik, Linköpings Universitet. Vårt resultat visar att profileringen utomhusförskola inte automatiskt innebär utomhuspedagogik. Vår studie visar på både vinster och brister med utomhusförskoleverksamhet och vi har dragit slutsatsen att det finns många vinster med utomhuspedagogik och att ett inomhus- och utomhusperspektiv ständigt bör stå i samverkan.

Syftet med denna kvalitativa studie är att med en narrativ metod få fram vilka teman som förekommer i pedagogers berättelse om utomhuspedagogik, vilka variationer som finns och barnperspektivets plats i narrativen. Tidigare forskning belyser främst fördelarna med utomhuspedagogik för barnens lärande och utveckling, men denna studie ämnar tillföra något nytt till forskningen om utomhuspedagogik. Med narrativ teori, metod och analys, tillsammans med begreppet barnperspektiv, har fyra intervjuer delats in i olika teman. Resultatet visar att det förekommer variationer i pedagogers narrativ kring arbetssätt, filosofier, förhållningssätt och undervisning. Utöver detta saknas ofta barnperspektivet i de olika narrativ som förekommer.

Inriktningen på arbetet är att diskutera vad miljön spelar för roll och vad pedagogerna har för betydelse för barns inlärning och utveckling. För att besvara frågan hur pedagogerna arbetar har observation varit den huvudsakliga metoden. Genom intervjuer med pedagogerna på förskolorna har deras syn på barns inlärning och hur de själva arbetar för att främja barnens inlärning kommit fram.Det har studerats hur två förskolor med olika inriktning arbetar för att främja barns inlärning, en utomhusförskola och en traditionell förskola. Utifrån observationer och intervjuer med pedagogerna har det kommit fram skillnader mellan de båda förskolorna men också likheter. Miljön och arbetsinriktningen varierar mellan förskolorna, men pedagogernas arbetssätt liknar varandra oavsett i vilken miljö verksamheten befinner sig i. Bland annat anser samtliga pedagoger på de båda förskolorna att deras uppgift är att verka som en medforskare. Däremot visade observationerna på de båda förskolorna att pedagogernas interaktion med barnen inte var som medforskare utan att pedagogerna var passiva under observationstillfällena.Trotts att miljön och förskolornas utformning samt inriktning skiljer sig åt visar observationerna att det är pedagogernas arbete som spelar roll för barnens utveckling. Hur målen i läroplanen uppnås blir på detta sätt upp till hur pedagogerna väljer att planera verksamheten. Även vad för sorts material som förskolorna erbjuder barnen och hur pedagogerna väljer att arbeta med de olika materialen skiljer förskolorna åt. Utomhusförskolan arbetar huvudsakligen med naturmaterial och har lite färdiga material, till exempel pussel. Den traditionella förskolan har mer färdiga material som barnen kan använda, men pedagogerna på förskolan menar att det är viktigt att använda både naturmaterial och färdigt material. / The focus of this work is to discuss what role the environment plays for and what the educators have the impact on children's learning and development. To answer the question how educators work has been observing the main method. Through interviews with educators in preschools have their views on children's learning and how they are working to promote children's learning emerged. It was studied how two nursery schools with different orientations are working to promote children's learning, an outdoor nursery school and a traditional preschool. Based on observations and interviews with teachers have revealed differences between the two pre-schools but also similarities. The environment and work orientation varies from pre-schools, but teachers' work are similar regardless of the environment in which business is in. Among other things, believes all teachers in the two preschools that their job is to act as a co-researchers. In contrast, observations on the two pre-schools that teachers' interactions with children were not as co-researchers, but the teachers were passive during the observation sessions. Attributed to the environment and preschool design and orientation are different observations show that it is teachers' work that is important in child development. How the objectives of the curriculum will be achieved in this way up to how teachers choose to plan activities. Also what kind of materials that preschools offer children and how teachers choose to work with the different materials is different preschools for. Outdoor Preschool works primarily with natural materials and have some ready-made materials such as puzzles. The traditional pre-schools have more finished materials that children can use, but teachers at the preschool says that it is important to use both natural materials and finished materials.

No description available.