Rollen som skolchef i Sverige idag innebär ett ansvar för att alla styrdokument förutbildningen följs. Det finns dock inga lagstadgade erfarenhetskrav för skolchefer.Huvudmannen för utbildningsorganisationen bestämmer vilka erfarenheter och kunskapersom skolchefen behöver. Denna studie fokuserar på yrkeslivsberättelser från tre skolcheferinom en förskoleorganisation som alla har pedagogisk bakgrund. Studiens syfte är attundersöka skolchefers berättelser om deras yrkesresa från pedagog till skolchef samt attanalysera de yrkesidentiteter som framträder. Studien tillämpar en livsberättelseansats ochanvänder sig av en narrativ teorigrund. Genom tematisk narrativ analys presenterar studien deenskilda yrkeslivsberättelserna i sin helhet. Därefter följer en jämförande analys av likheteroch skillnader mellan berättelserna utifrån teoretiska begrepp. Studiens resultat och analysger, i form av berättelser, en bild av skolchefernas yrkesresor från pedagoger till skolcheferoch de individuella yrkesidentiteter som framträder. Utifrån studiens gemensamma analys sesskillnader i vad som är mest framträdande för skolcheferna utifrån subidentiteter och vad sommotiverar dem. De gemensamma likheterna utifrån yrkesidentiteterna visar på att samtligarespondenter såg fördelar med sin pedagogiska bakgrund i sin roll som skolchef samt att deansåg att deras sociala relationer var viktiga för deras möjligheter att utvecklas. Dessutomfann studien att skolcheferna framträder som individer med stort driv. / The role of school superintendent (Swedish: Skolchef) entails the responsibility of assuring that all educational regulations are observed. There are however no specific requirements for the school superindentents background. The head of the educational organisation decides what previous experience the school superintendent should have. This study focuses on the work life stories of three school superintendents in a private preschool organisation, all with pedagogical backgrounds. The purpose of the study is to explore the superintendents’ stories about the journey from educationist to superintendent, and to analyse the professional identities that emerge. The study employs a life story method and uses narrative theory as its theoretical framework. Through thematic narrative analysis the study first presents each work life story as a whole. Then follows a comparative analysis of similarities and differences between the stories through theoretical concepts. The results and analysis of the study illustrates the work life journey of the respondents, from educationist to school superintendents, and the professional identities that emerge. The joint comparative analysis found the differences between the school superintendents included their sub-identities as well as their sources of motivation. Regarding similarities, the study found that all three respondents saw their pedagogical backgrounds as beneficial for their role as school superintendents. Other similarities included the importance of work relationships for their growth and development, as well as a shared characteristic of ambition.

This study is about applying narrative theory into the media classrooms. Can a teacher create wonder and curiosity in his or her classroom by using classic storytelling techniques? The use of compelling storytelling has been used throughout history. With today’s media climate and the endless amount of streaming entertainment that surrounds us, makes us feel, fantasize, become inspired, and forget about time and space, how can we as teachers not imagine applying that sense of wonder into the classroom? This study´s main focus is on cliffhangers as an educational tool in the classroom and examines the teachers’ point of view on the subject of cliffhangers and the use of narrative techniques. How can a teacher apply classical narrative techniques to keep or even inspire to wonder, curiosity, and the will to learn more in the media classroom? Does a cliffhanger motivate the student to learn more? Do professional teachers see possibilities or restrains by using narrative techniques, such as cliffhangers in their classroom? Lastly, how can a cliffhanger contribute to a more creative classroom climate? This paper tries to find the answers to these questions. This paper examines the concept of cliffhanger, how to construct one, how it is used in normal context within film and television, and how it can be used as a creative tool in the classroom. I create two cliffhangers for two teachers and observe their performance in the classroom. Supported by previous research concerning the importance of film pedagogy in school and media education, the concept of affordance, narrative theory, achieving a sense of wonder, and the importance of a creative teaching practice. The reason for this study is to inspire and awake new ideas in other teachers to how one can practice a creative classroom and to hopefully stimulate the students to their own creativity and wonder. The result points to the importance of keeping the cliffhanger relevant to the assignment and subject, the teacher’s performance, and a general positive outlook on narrative techniques in the classroom. With the major theme cliffhanger and narrative theory in education, this study is summarized and presented with a 3D structure of the literally word cliffhanger in a cliffhanger situation. Will the creative teacher save the day? To be continued…

Abstract Title: A union, a collaboration and a currency crisis- a quantitative study of the media coverage of the euro crisis within the European Union in Spanish and Swedish newspapers. The purpose of this study was to see whether Sweden and Spain ́s differences in media climates and relations to the euro crisis would affect how the story was portrayed from a narrative perspective. Did the coverage differ between the two countries and who got to comment on the situation in the media were two of the questions I strived to answer. I also wanted to see how the coverage reflected on the situation that the euro crisis has created. In this study I used a number of theories that I based my research on. The main theories I focused on was about different media systems and Sweden and Spain ́s relation to the euro crisis. Other theories that this study rests on are narrative theory and media logic. The method I used was a quantitative text analysis from a narrative perspective. I formed variables that I tested against all of the articles. To limit the research to a manageable level I chose to analyze the articles of one newspaper from each country. The two newspapers that I analyzed were Dagens Nyheter from Sweden and El País from Spain. The results showed that the two countries, despite what the theories might have implied, portrayed the story in similar ways. The differences between the countries media climates and their relations to the euro crisis where not apparent in the newspapers storytelling. In almost all of the articles in both countries people in powerful positions got to make their voices heard whilst the citizens affected by the crisis rarely got the same opportunity. Spain reported more on the situation that followed the crisis and Sweden wrote more often about a solution to the problem.

Den här uppsatsen undersöker Py Sörmans roman Aloë utifrån begreppet derealisering. Derealisering, menar uppsatsförfattaren, utgör en medvetenhet om problem gällande representationen av realitet som är central för postmodernismen. Denna medvetenhet aktualiserar frågeställningar gällande förhållandet mellan narrativitet och realitet, frågeställningar som är närvarande i den moderna och postmoderna romanen. Aloës ämne och narrativitet, argumenterar uppsatsen, belyser dessa frågeställningar. Uppsatsförfattaren strävar efter att bevisa detta genom att analysera romanen med hjälp av begrepp från narrativ teori. Den avslutande utvärderingen av undersökningen (slutdiskussionen) finner inte att derealisering är Aloës allra mest centrala ämne, men finner att derealisering är en närvarande frågeställning, är bestämmande för romanens representation och är en inneboende del av romanens struktur. / This essay uses the term derealization to investigate Py Sörman’s novel Aloë. Derealization, the author of this essay claims, consists of an awareness of problems regarding the representation of reality that are central to postmodernism. This awareness gives rise to questions regarding the relationship between narrativity and reality, questions that are present in the modern and postmodern novel. Aloë’s subject and narrativity, the essay argues, highlights these questions. The essay aims to prove this by analysing the novel using concepts from narrative theory. The concluding evaluation of this investigation finds that derealization is not Aloë’s most central subject or theme, but finds that questions regarding derealization are present, that they affect the novel’s representation, and that they form an integral part of the novel’s structure.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning av tre ungdomars arbeten med att göra fotoböcker i gymnasiearbetet. Syftet är att se vilka erfarenheter och upplevelser eleverna har haft av visuellt berättande, processen att göra boken och av fotoboken som arbetsform. De teoretiska perspektiven är fenomenologi, estetiska lärprocesser och teorier om berättande. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Analysen och tolkningen är hermeneutiskt inspirerad. I kapitlet forskningsöversikt och litteratur beskrivs fotoboken som medium och en överblick av området ges genom författare, fotografer, formgivare och förlag. Resultatet visar att arbetet med att göra en fotobok har varit en rik och motiverande estetisk lärprocess för ungdomarna. De har fått nya erfarenheter av visuell kommunikation. Undersökningen visar också tecken på att den tredimensionella fotoboken har fått en starkare ställning som konstform och genre till följd av den digitala teknikutvecklingen.

Denna undersökning undersöker bildlärares syn på bildämnet på svenska utlandsskolor och svenska skolor i Sverige. Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och använder sig av en narrativ analysmetod och tematisk analys. Undersökningen utgörs av en kvalitativ intervjumetod med fem informanter på svenska utlandsskolor och två informanter på svenska skolor i Sverige som vi valt att kalla för huvudpersoner. Studien visar på en berättelse som inte innehåller så många skillnader mellan våra urvalsgrupper i relation till våra frågeställningar som lyder: (1) Vilka uppfattningar om ämnet bild formulerar bildlärare i svenska skolor utomlands och i Sverige utifrån tre teman: berättande om bildämnets status, berättande om verksamhet och kampen om resurser och berättande om att undervisa i bild? (2) Vilka skillnader och likheter går att identifiera mellan dessa bildlärares uppfattningar? (3) Hur kan man med narrativ teori förstå lärares uppfattningar om bildämnet utifrån status och förutsättningar? Studien kartlägger däremot hur uppfattningar om bildämnets status och förutsättningar ser ut på utlandsskolor i Sverige ur ett berättande-perspektiv och vissa eventuella kopplingar går att göra mellan resurstillgång, undervisningspraktik och uppfattning om ämnets status.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur förskollärare arbetar med att synliggöra de yngsta barnens lärprocesser och hur detta har betraktats i förskolan. Frågeställningarna som ligger till grund lyder; Hur beskriver förskollärarna den pedagogiska verksamhetens utformning och dokumentation med de yngsta barnen?         och Hur har arbetssättet kring att synliggöra de yngsta barnens lärprocesser förändrats över tid ur förskollärares perspektiv? Studiens empiri har samlats in genom tre förskollärares livsberättelser som tolkats och analyserats utifrån narrativ teori med en hermeneutisk ansats. En utgångspunkt är att det krävs förförståelse för att kunna få ny förståelse, vilket utifrån förskollärarnas beskrivningar har ökat vår förståelse för förskollärarprofessionens utveckling i relation till samhällets utveckling. Studiens resultat lyfter hur förskollärarna arbetar med att synliggöra de yngsta barnens lärprocesser där framförallt konkreta och fysiska föremål framkommer som betydelsefulla. Arbetssättet kring att synliggöra barns lärprocesser har förändrats från att det inte var en del av uppdraget till att förskollärarna idag dokumenterar, reflekterar och analyserar kring barns lärande.  Slutsatsen som dras är att med hjälp av de strategier som lyfts i studiens resultat, i relation till förståelsen för förskolans utveckling, kan förskollärare möjliggöra för att tolka, förstå och synliggöra de yngsta barnens lärande. / The purpose of this study is to gain an understanding of how preschool teachers work to make visible the learning processes of the youngest children and how this has been viewed in preschool. The underlying questions are; How do preschool teachers describe the desgin and documenting with the youngest children? and How has the approach to making the youngest children's learning processes visible changed over time from the preschool teachers' perspective? The empirical data was collected through three preschool teachers' life stories, which were interpreted and analysed using narrative theory with a hermeneutic approach. A starting point is that prior understanding is required to gain new understanding, which based on the preschool teachers' descriptions has increased our understanding of the development of the preschool teaching profession in relation to the development of society. The results of the study highlight how preschool teachers work to make visible the learning processes of the youngest children, where concrete and physical objects in particular emerge as significant. The approach to making children's learning processes visible has changed from not being part of the mandate to preschool teachers now documenting, reflecting and analysing children's learning.  The conclusion drawn is that using the strategies highlighted in the study's findings, in relation to understanding preschool development, preschool teachers can enable the interpretation, understanding and visibility of the youngest children's learning.

The aim of this dissertation is to explore the functions of narration in Amy Tan’s novel The Hundred Secret Senses. The dissertation is divided into three parts: 1 ‘Introduction’, 2 ‘Analysis’ and 3 ‘Conclusion’. After presenting the writings of Amy Tan and my chosen primary literature, I give a brief survey of terms, theories and previous research. Part 2 ‘Analysis’ is presented in an order that corresponds approximately to the chronology of the primary literature, and will be divided into three chapters: 2.1 ‘Explain, Build a Relationship and Reflect’, 2.2 ‘Influence Thinking and Behaviour’ and 2.3 ‘Remember, Unify and Transmit’. Chapter 2.1 has the first half of the novel as its main focus. It is organised mainly after the clarity of the narrator’s voice, i.e. if the narrator shows (e.g. ‘indirect explanation’) or tells (e.g. ‘explicit explanation’), and analyses how narration functions in order to ‘explain’, ‘build a relationship’ and ‘reflect’ on events and other things. Chapter 2.2 elaborates on the narration that takes place before and after the trip to China, an event that divides the novel into two halves. This chapter deals with the function of ‘influence’, which can be seen as a result of the narrator’s authority and is summarised in the section called ‘Steps of Influence’. Chapter 2.3 delves into the functions of narration most visible in the novel’s second half, which takes place in China. The functions of ‘remembrance’, ‘unification’ and ‘transmission’ have many sub-functions in common, which could perhaps be seen as a result of the blurred perspectives in the novel’s plot. Part 3 aims to summarise the results of the analysis. A theme that recurs through the analysis of functions is the relationship and balance of authority between the two characters/narrators. Sometimes a narrator’s authority, or a shift in this balance, is a prerequisite of a function of narration.

Kriminella handlingar är oavsett aktör ett samhällsproblem då det påverkar både oskyldiga människor och företag, ett problem som på senaste åren vuxit speciellt bland unga män. Därav inspirationen bakom studien. Syftet med denna studie är att studera dem bakomliggande faktorerna som ligger bakom unga mäns medverkan i kriminalitet. Det empiriska material som används i studien är fyra djupintervjuer med unga män i åldrarna 18–25 som levt ett kriminellt liv. Det teoretiska perspektivet som används i undersökningen är narrativ teori. Resultatet i studien indikerar att det inte går att fastställa enstaka anledningar som kan tillämpas på alla unga mäns medverkan i kriminalitet, dock så finns det ett gemensamt motiv såsom exempelvis psykiskt missnöje som lett till att dessa unga män sökt sig till att eftersträva någonting dem känns en brist av i sitt liv. Såsom trygghet, en respekt och en acceptans.