Introduktion: Invandringen ökar konstant till Sverige och att vara född utanför Norden anses vara den största riskfaktorn för försämrad tandhälsa. Flera orala sjukdomar är en konsekvens av bristande munhygien, bakteriella beläggningar och tobaksbruk. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga upplevelsen av den egna munhälsan, kunskapen om munhälsa, munhygienvanor samt tobaksvanor hos en grupp invandrare. Frågeställningar: Vilka är dessa personers munhygienvanor? Vilka är dessa personers tobaksvanor? Vilken kunskap har dessa personer vad gäller sjukdomsuppkomst och prevention beträffande karies, gingivit och parodontit? Hur upplever dessa personer sin individuella munhälsa? Metod: En enkätundersökning genomfördes på en skola i Stockholm som undervisar i svenska för invandrare (SFI). Totalt deltog 56 individer i undersökningen. Resultat: Resultatet visade en varierande kunskapsnivå gällande orala sjukdomars uppkomst och prevention. Beträffande munhygienvanor uppger 48,1 % att de borstar tänderna två gånger dagligen och 80,8 % använder tandkräm innehållande fluor. Fyrtiosex procent använder tandtråd som approximalt hjälpmedel och 26,9 % tillsatte extra fluor via fluorskölj. Gällande tobaksvanor angav 7,4 % att de nyttjade cigaretter dagligen.   Konklusion: Då studiens resultat visar på varierande kunskapsnivå och orala vanor beträffande hygien och tobak bör kommande fokus ligga kring promotion för att öka medvetenheten beträffande munhälsa hos etniska minoriteter.

Introduktion: Tobaksbruk orsakar tidig dödlighet och sjukdomar. Tobaksvanor bland ungdomar i Sverige ser olika ut från en individ till en annan, när det gäller förekomsten av bruket av cigarrett, vattenpipa och även snus. Många nationella och internationella studier har påvisat tobaksbrukets påverkan på den allmänna och orala hälsan. Syfte: Att studera tobaksvanor och kunskaper om tobakens inverkan på den orala hälsan bland ungdomar i årskurs nio. Frågeställning: Vilka tobaksvanor har ungdomar och vilka kunskaper har ungdomarna om tobakens inverkan på den orala hälsan. Metod: En empirisk tvärsnittsundersökning med en kvantitativ ansats. Resultat: Denna studies resultat påvisade att endast 2(5,3 %) elever av de tillfrågade i enkätundersökningen rökte dagligen. Däremot visade undersökningen att 18(47,4%) av de tillfrågade ungdomarna aldrig hade rökt cigarrett eller använt tobak i form av vattenpipa 24(63,2 %) eller snus 29(78,4%). Resultatet av elevernas svar visade att majoriteten visste om tobakens negativa inverkan på den orala och allmänna hälsan. Konklusion: Studien visade att cigarett- och vattenpiparökningen är vanligare än snus hos ungdomar som går i årskurs nio. Eleverna hade varierande kunskaper om olika sorters tobak. Därför blir tandhygienistens roll viktigare vid motivation om tobaksprevention som inriktas mot barn och ungdomar, för att ha ett rökfritt samhälle inom kommande decenniet.

Abstract The purpose of this study is to examine alcohol and tobacco habits in men's soccer in the in Sweden and compare those habits in different divisions. The method we used in the study was aquantitative survey report. Two teams participated in the survey, one team from the fifth divisionand one from the second division. The respondents (n=34) are born between 1977 and 1996. The results turned out to be very interesting because it both confirm and denies our hypothesis that players in higher divisions use less tobacco and alcohol than players in lower divisions. For example we found out that 21 % of division two players use snus regularly compared with only 10 % of division five players. We have also examined alcohol habits in both a general way and also compared those habits between the divisions, and we have also investigated how and if alcohol is consumed during parties that are held at the season finales. / Syftet med den här studien är att undersöka hur alkohol- och tobaksvanorna ser ut inom herrfotbollen och jämföra hur de skiljer sig mellan olika divisioner. Metoden vi använde oss av i studien var en kvantitativ enkätundersökning. Det var två lag som deltog i undersökningen, ett lag från division fem och ett lag från division två. Respondenterna (n=34) är födda mellan år 1977 och 1996. Resultaten visade väldigt intressant fakta som både bekräftar och dementerar vår hypotes om att spel i högre divisioner leder till mindre nyttjande av tobak och alkohol. Till exempel så framkom det att en större andel division två-spelare (21%) snusade regelbundet jämfört med division fem-spelarna (10%). Vi har även sett över hur alkoholvanorna ser ut både generellt och divisionerna emellan samt om och hur alkohol konsumeras under lagens säsongsavslutning.

<p>Bruket av tobak har idag blivit en viktig folkhälsofråga eftersom rökning och snusning har negativa effekter på såväl allmänhälsa som munhälsa. Trots det röker nästan var fjärde svensk kvinna och var femte svensk man. Syftet med den här studien var att kartlägga tobaksvanorna bland förstaårsstudenterna på sjuksköterske-, tandhygienist- och folkhälsopedagogiska programmet samt att undersöka vilka kunskaper studenterna på respektive program har om tobak och dess effekter i munhålan. Studien genomfördes som en enkätundersökning där 121 enkäter delades ut till studenterna på de tre programmen. Resultatet visade att 7% av studenterna var dagligrökare och 17% var feströkare. Störst andel rökare återfanns på tandhygienistprogrammet. Endast 4% av studenterna brukade snus. Lungcancer, KOL och hjärt-kärlsjukdom var de sjukdomstillstånd som flest studenter associerade med tobaksbruk och när det gäller effekterna i munhålan, såg studenterna starka kopplingar till flera av de listade tillstånden. Rökning förknippades främst med dålig andedräkt, missfärgning av tänderna och muncancer medan snusning också förknippades med frätskador på munslemhinnan. Studenterna visade relativt goda kunskaper om tobak och dess effekter på hälsan. Trots detta rökte en stor del av studenterna vilket indikerar att kunskap allena, inte får unga människor att avstå från tobaksbruk.</p> / <p>The use of tobacco has today become an important question in the public health work since smoking and snuff use has a negative impact on general as well as oral health. Despite this, almost one out of four Swedish women and one out of five Swedish men are current smokers. The aim of this study was to survey tobacco habits among first grade students of nursing, dental hygiene and public health and to study the students’ knowledge about tobacco and its effects on the oral cavity. The study was carried out as a questionnaire survey where 121 questionnaires were handed out to the students of the three programmes. The result showed that 7% of the students were daily smokers and 17% were occasional smokers. The largest share of smokers was found at the dental hygienist programme. Only 4% of the students were current snuff users. Lung cancer, COPD and cardio vascular disease were the states of illnesses most students associated with tobacco use. Regarding the effects on the oral cavity, the students found strong connections to several of the listed conditions. Smoking was mainly associated with oral halitosis, tooth staining and oral cancer, while the use of snuff was also associated with corrosion damage to the oral mucous membrane. The students showed relatively good knowledge about tobacco and its health effects. Despite this, a large part of the students was current smokers, which indicates that knowledge alone does not make young people refrain from tobacco use.</p>

Bruket av tobak har idag blivit en viktig folkhälsofråga eftersom rökning och snusning har negativa effekter på såväl allmänhälsa som munhälsa. Trots det röker nästan var fjärde svensk kvinna och var femte svensk man. Syftet med den här studien var att kartlägga tobaksvanorna bland förstaårsstudenterna på sjuksköterske-, tandhygienist- och folkhälsopedagogiska programmet samt att undersöka vilka kunskaper studenterna på respektive program har om tobak och dess effekter i munhålan. Studien genomfördes som en enkätundersökning där 121 enkäter delades ut till studenterna på de tre programmen. Resultatet visade att 7% av studenterna var dagligrökare och 17% var feströkare. Störst andel rökare återfanns på tandhygienistprogrammet. Endast 4% av studenterna brukade snus. Lungcancer, KOL och hjärt-kärlsjukdom var de sjukdomstillstånd som flest studenter associerade med tobaksbruk och när det gäller effekterna i munhålan, såg studenterna starka kopplingar till flera av de listade tillstånden. Rökning förknippades främst med dålig andedräkt, missfärgning av tänderna och muncancer medan snusning också förknippades med frätskador på munslemhinnan. Studenterna visade relativt goda kunskaper om tobak och dess effekter på hälsan. Trots detta rökte en stor del av studenterna vilket indikerar att kunskap allena, inte får unga människor att avstå från tobaksbruk. / The use of tobacco has today become an important question in the public health work since smoking and snuff use has a negative impact on general as well as oral health. Despite this, almost one out of four Swedish women and one out of five Swedish men are current smokers. The aim of this study was to survey tobacco habits among first grade students of nursing, dental hygiene and public health and to study the students’ knowledge about tobacco and its effects on the oral cavity. The study was carried out as a questionnaire survey where 121 questionnaires were handed out to the students of the three programmes. The result showed that 7% of the students were daily smokers and 17% were occasional smokers. The largest share of smokers was found at the dental hygienist programme. Only 4% of the students were current snuff users. Lung cancer, COPD and cardio vascular disease were the states of illnesses most students associated with tobacco use. Regarding the effects on the oral cavity, the students found strong connections to several of the listed conditions. Smoking was mainly associated with oral halitosis, tooth staining and oral cancer, while the use of snuff was also associated with corrosion damage to the oral mucous membrane. The students showed relatively good knowledge about tobacco and its health effects. Despite this, a large part of the students was current smokers, which indicates that knowledge alone does not make young people refrain from tobacco use.

Bakgrund: Många studier har påvisat negativa effekter på allmän och oral hälsa vid tobaksbruk. Ungdomars tobaksdebut sker vanligtvis mellan 13 och 16 års ålder. Kunskapsskillnader bland ungdomar geografisk har påvisats i andra länder, få studier har gjorts i Sverige. Rådgivning från tandvårdspersonal om hur tobak påverkar oral hälsa ökar antalet personer som slutar röka och snusa. Syfte: Att undersöka om kunskapsskilllnad fanns hos svenska gymnasieungdomar i årskurs två gällande hur tobak påverkar oral hälsa beroende på om de går i skola i tätort respektive landsbygd. Metod: En kvantativ ansats genomfördes med en webbaserad enkät med slutna frågor. Två olika gymnasieskolor med 110 ungdomar i årskurs två deltog. Resultat: Gymnasieungdomar hade generellt goda kunskaper om hur tobak påverkar oral hälsa. Alla frågor sammantaget visade inga signifikanta skillnader mellan gymnsaieskolorna. Enskilda frågor visaade låg kunskap gällande vattenpipans effekter på oral hälsa i båda gymnasieskolorna. Slutsatts: Unddervisning från tandvården om vattenpipnas effekter på oral hälsa bör implementeras i skolundervisningen. Fler studier i det här ämnet bör genomföras för att kartlägga kunskapsskillnader. / Background: Studies have shown negative effects on general and oral health in tobacco use. Adolescents tobacco onset usually occurs between the ages of 14 and 16. Differences in knowledge among adolescents geographically have been conducted in Sweden. Advice from dental staff regarding how tobacco affects oral health increases the number of the people quitting smoking and snuff. Aim: To investigate whether there were differences in knowledge among Swedish High School students in year two regarding how tobacco affects oral health depending on whether they go to school in urban or rural areas. Method: A quantitative approach was conducted through a web-based survey with closed questions. Two different Senior High Schools with 110 adolescents studying year two participated. Results: High School students have good knowledge of how tobacco affects oral health. Individual questions showed low knowledge regarding the effects of the hookah on oral health in both Senior High Schools. Conclusion: Education from dentistry about the effects of the hookah on oral health should be implemented in school education. More studies in this subject should be conducted to map differences in knowledge.