Denna antologi kan ses som ett inlägg i diskussionen kring klassbegreppets relevans och innebörd i dagens svenska samhälle. I antologin presenteras sex olika studier som alla bygger på kvalitativa intervjuer och observationsstudier. Den första studien Arbetarrörelsen och klassbegreppet försöker utröna hur fyra representanter för arbetarrörelsen ser på rörelsens ställning i dagsläget. Även arbetarrörelsens syn på klassbegreppet behandlas. Därefter följer Men hallå vi går ju ändå på gymnasiet, där gymnasiet som identitetsskapande institution och de åtråvärda valmöjligheterna står i fokus. I kapitlet Jag läser till elektriker diskuteras relationen mellan yrke, social bakgrund och karriärsval för vuxna människor på en arbetsmarknadsutbildning. Ett enigt yttre inriktar sig på hur personer med utländsk bakgrund upplever sina livsvillkor, sin klasstillhörighet och identitet. Fältet utgörs av en invandrarförening. I Uniformen och identiteten, analyseras hur yrkesgruppen väktare skapar sin yrkesidentitet. Slutligen handlar I väntan på ett arbete om arbetslösa akademikers upplevelser och erfarenheter av arbetslöshet. Några av studiens resultat är att möjligheter anses till viss grad begränsas, eller främjas genom klasstillhörighet. Ekonomiska och socioekonomiska förutsättningar är avgörande faktorer när man planerar och väljer framtida studier, yrken och livsstil.

Uppsatsen är en fallstudie om vad 18 ungdomar, som läser det sista året på det samhällsvetenskapliga programmet, har för framtidstro och framtidsdrömmar vad gäller studier och yrken de kommande tio åren. Studien avser att undersöka om det kulturella kapitalet påverkar ungdomarnas syn på framtiden vad gäller studier och yrken samt om det kulturella kapitalet påverkar vilka yrken som innesluts i ungdomarnas kognitiva karta. Eleverna har fått besvara enkätfrågor samt skriva två mindre uppsatsuppgifter. Undersökningen analyserar ungdomarnas skildringar kring deras framtidstro och framtidsdrömmar med hjälp av Pierre Bourdieus kulturella kapitalbegrepp samt Linda S Gottfredsons kognitiva karta över yrken. Resultatet visar en tendens att ungdomar med akademikerföräldrar har en kognitiv karta med mer prestigefyllda yrken inneslutna än vad de andra eleverna har. Dessa ungdomar har även en större tro på att framtidsdrömmarna kommer att förverkligas. De har även ett mer realistiskt resonemang kring sin framtidstro och sina framtidsdrömmar. Vår slutsats är att det kulturella kapitalet tycks påverka elevernas framtidsvisioner genom att deras kognitiva karta formas utefter individens kulturella kapital. Det kulturella kapitalet tycks påverka även, enligt denna studie, ungdomarnas tro på att framtidsdrömmarna kommer att kunna förverkligas. The essay is a case study over 18 young people that reads the last year in high school and their beliefs in the future and future dreams as regards studies and occupations in the ten years nearest future. The study wants to investigate if the cultural capital influences the young people's apprehension of the future, as regards studies and occupations and if the cultural capital influences which occupations that includes in the young people's cognitive map of occupations. The students have responded to a questionnaire. To describe their beliefs in the future and the future dreams, as regards studies and occupations in the ten years nearest future, they have written two small compositions. To analyze the questionnaire and the compositions Pierre Bourdieus theory about cultural capital and Linda S Gottfredsons theory about cognitive map of occupations have been used. The result in the study tends to that young people with university graduated parents have a cognitive map of occupations with more high class trades than what the other students had. These young people have also a big faith that the future dreams will be realized. They have also more realistic arguments around their beliefs in the future and future dreams. The cultural capital influences the students’ future visions through the cognitive map of occupations. The cognitive map of occupations is shaped along with the individual's cultural capital. The cultural capital influences as well as according to this study, the young people's faith if the future dreams will be realized or not.

Syftet med den här uppsatsen har varit att kartlägga Jönköpings gymnasieungdomars användning av samtliga professionellt producerade lokalmedier på orten, sammanlagt tolv stycken. 461 enkätsvar från elever på 18 gymnasieprogram visar att i Jönköping har ännu inte den stora världen konkurrerat ut den lilla. Trots den digitala tidsålderns influenser på den unga generationen uppger hela 50 procent av gymnasieungdomarna att de är intresserade av lokala nyheter och helst konsumeras dessa via traditionella medier. Samtidigt uppger 44 % att de dagligen eller nästan dagligen använder sociala medier för att ta del av lokala nyheter. Jönköpings-Posten är det överlägset mest frekvent använda lokala nyhetsmediet. 26 procent av Jönköpings gymnasieungdomar läser den lokala morgontidningen på papper dagligen eller nästan dagligen. På delad andraplats med 12 procents daglig användning ligger nättidningen Jnytt och TV4 Jönköping. Även när det gäller veckoanvändningen hamnar Jönköpings-Posten på första plats, 61 procent läser tidningen från dagligen till minst en gång i veckan. TV4 Jönköping når 48 procent och SVT Smålandsnytt 33 procent av de unga tittarna minst en gång i veckan, och ungefär samma andel av ungdomarna, 31 procent, använder nättidningen Jnytt varje vecka. Däremot visar resultatet att övriga nätversioner av lokalmedierna har en låg användarfrekvens.  Empirin talar även för att användningen av lokala nyhetsmedier skiljer sig kraftigt åt mellan de olika gymnasieprogrammen. / B-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap (31-60 hp)

Studien undersöker hur 14 intervjuade ungdomar från olika gymnasieskolor i Uppsala uppfattar sitt deltagande i sociala medier på internet av typen User Created Content-kanaler (UCC), det vill säga webbsidor och databaser där det är användaren som skapar innehållet. Den undersöker även om de intervjuade ungdomarna har kunskapen att delta och bidra till utveckling av dessa användargenererade sidor.Studien undersöker hur ungdomarna uppfattar sin interaktion med andra på nätet, hur de diskuterar, uttrycker sina åsikter och vad det är de vill presentera när de använder dessa kanaler.Studien har genomförts inom ramen för en teoretisk syn på dagens kommunikativa internet som en interaktiv text där deltagarna har specifika kompetenser för att delta och bidra. De besitter en s.k. participation literacy, en form av textkompentens som realiseras och visas upp via aktivt deltagande.Studiens resultat visar att ungdomar är mycket väl medvetna om vad de gör på nätet. Ungdomarnas användande skiljer sig åt; några använder UCC-resurserna mer och andra mindre. De bidrar aktivt till innehållet till exempel genom att de kommenterar andras inlägg, gör egna, nya inlägg samt lägger upp bilder. Integritet är viktigt för dem, till exempel säger de att de censurerar sig själva när de skriver saker på nätet och är försiktiga med vilken information de delar med sig av gällande andra människor.Alla intervjuade ungdomar är aktiva deltagare på ett eller annat sätt och delar med sig av egen information och bidrar till redan befintliga diskussioner.

Studiens syfte har varit att undersöka studie- och yrkesvägledares syn på sitt arbete med funktionsnedsatta ungdomar under gymnasiet samt hur de förbereder dem inför det som kommer efteråt. Teoretiska utgångspunkter för studien har varit careershipteorin samt konstruktivistisk vägledningsteori. Studien har inspirerats av en hermeneutisk ansats och metoden som användes i uppsatsen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med fem studie- och yrkesvägledare. I resultatet framkom att informanterna dagligen anpassade förhållningssättet för att möta eleverna med funktionsnedsättning. Samverkan med såväl myndigheter som föräldrar och mentor/lärare ansågs vara centrala delar i att förbereda eleverna inför övergången. Slutsatser som dragits under uppsatsen är att studie- och yrkesvägledare som arbetar med funktionsnedsatta individer delvis behöver en annan typ av kompetens, exempelvis fördjupad kunskap om hur funktionsnedsättningen påverkar i vägledningssituationen. Men också att hen behöver ha kännedom om hur samhället möjliggör eller begränsar elevens framtida karriär för att kunna fungera som en guide mot framtiden.

Denna kvalitativa studie syftar till att utforska gymnasieungdomars medvetenhet kring begreppet “digital källkritik" och vilka strategier de använder när de är källkritiska. Studien kommer också att undersöka vilken inre- och yttre motivation som finns hos gymnasieungdomarna när det gäller att vara källkritisk.  Studien baseras på en semistrukturerad intervjuguide som studiedesign och använder ett strategiskt bekvämlighetsurval och ett snöbollsurval. Sex Intervjuperson från tre olika kommuner i mellersta och södra Sverige deltog i studien. Teorierna som används för att tolka resultaten är källkritiska strategier och Uses & Gratifications.      Resultaten av studien visar på en osäkerhet kring definitionen av begreppet “digital källkritik” bland intervjupersonerna. Däremot hade de koll på vilka strategier som är nödvändiga att besitta. Med det sagt så hade de fortfarande svårt att ge en tydlig definition av själva begreppet. I studiens resultat diskuteras också inre och yttre motivation till att utöva digital källkritik. Intervjupersonernas yttre motivation kom från skolan. Där det fanns ett krav att de skulle vara källkritiska och den inre motivationen handlar om att de själva inte ville sprida felaktig information i sina sociala kanaler.

Syftet med denna kvalitativa semistrukturerade intervjustudie är att synliggöra gymnasieungdomarnas upplevelser av sexualundervisningen under sin skoltid. Studien har genusperspektivet och det sociokulturella perspektivet som teoretisk grund. Studien är en tolkningsbaserad metod och datainsamlingsmetoden som valdes var en kvalitativ semistrukturerad intervju. Uppsatsen utgår ifrån att skapa förståelse för gymnasieungdomarnas upplevelser och för att kunna ställa följdfrågor. Resultatet visade att många upplevde sexualundervisningen som bra men att de saknade ämnen som samtycke, genus, jämställdhet och HBTQ. I resultatet framkom det att en respondent fick undervisning även i gymnasiet men övriga fick det endast i högstadiet. Respondenterna önskade att de fick sexualundervisning mer konsekvent och under längre tid. Slutsatsen av den här studien är att det finns ett behov av att sexualundervisningen tar upp bredare sociala frågor som är i enighet med de nutida aktuella ämnena ur ett genusperspektiv.

Syftet med detta arbete är att ge en bild av ungdomars förväntningar på historieämnet när de börjar gymnasiet samt av deras intresse för historia. Vidare undersöks hur intresse och förväntningar skiljer sig från varandra och hur skillnader och likheter gestaltar sig mellan olika grupper (genus och etnicitet).Med hjälp av en enkätundersökning och med historiemedvetandebegreppet som teoretisk ram analyseras elevernas syn på historia överhuvudtaget samt som skolämne. Arbetet har också ett inslag av tentativ teoriutveckling angående begreppet historiekultur och dess förhållande till historiemedvetande.Resultaten pekar i mångt och mycket i samma riktning som tidigare forskning. Eleverna i undersökningen är intresserade av historia, särskilt politisk historia. I undersökningen förefaller en stor del av eleverna vara av den uppfattningen att just politisk historia är synonymt med historia i allmänhet. Det finns en skillnad mellan de olika grupperna, både i den allmänna inställningen till historia och i inställningen till olika ämnen inom historieämnet. Arbetets empiriska kategorier och de strukturella kategorierna förefaller överlappa varandra på ett sätt som gör frågan om historiekulturer bland ungdomar intressant för vidare forskning. / The intention of this essay is to examine the interest in history and the expectations on the history subject among adolescents in Sweden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka betydelsen av mobilkameraalbumet som visuellt medium. Med relevans för mitt framtida yrke väljer jag att rikta in mig på gymnasieungdomar. Lärare behöver bli bättre på att använda vardagsbilder i undervisningen och inhämta mer kunskap om elevernas visuella kultur och hur man kan diskutera och problematisera den i undervisningen. I egenskap av bildlärare vill jag vidga utrymmet för ungdomars visuella kultur i skolan. Jag har ett intresse för hur mina blivande elever ser på bilder och bildkommunikation, visuella identiteter och visuella kommunikationsredskap, det är detta intresse som ligger till grund för uppsatsen. Jag tror att det är i kombinationen av elevernas tekniska skicklighet och visuella kunskap, och lärarens bildpedagogiska och metaskickliga kompetens som ny kunskap kan utvecklas. Utifrån mina frågeställningar, hur gymnasieungdomar använder mobilkameran samt kameraalbumet, vilket innehåll som finns i kameraalbumet och vilken innebörd ungdomarna ger mobilkameraalbumet och dess bilder, har jag valt kvalitativa samtalsintervjuer för insamling av empirin och valt att arbeta utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Eftersom jag inte har ett direkt kontaktnät till gymnasieskolor vände jag mig till familj, vänner och kollegor, för att på så sätt komma i kontakt med gymnasieelever. Respondenterna uppgår till totalt nio, sex tjejer och tre killar. Samtliga intervjuer har genomförts via Skype, en internetbaserad kommunikationstjänst som möjliggör videosamtal över avstånd. Gymnasieungdomarna i min studie visar bland annat att sociala medier blir en naturlig knutpunkt där man delar med sig av sina bilder. De visar även att bilder från kameraalbumet introduceras vid interaktion ansikte till ansikte och att det sker i större utsträckning. Gymnasieleverna använder kameraalbumets innehåll till att inkludera och exkludera artefakter som de förknippar med sig själva. Minnesbilden blir skev när ungdomarna beskriver hur de undermedvetet filtrerar sin vardag. Gymnasieungdomarna i min studie beskriver även hur bilderna används för att skapa gemenskap, både online och offline, samt för att minnas och förstå sig själva.

Mot bakgrund av aktuella samhällsförändringar, som leder till att kunskap inom beslutsfattande blir en viktig tillgång inför kommande val i livet är syftet med detta examensarbete att studera gymnasieungdomars kunskaper om processen att fatta beslut gällande studier och arbete. Studiens syfte är även att analysera vilken medvetenhet gymnasieungdomar visar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning. Författarna ställer sig följande frågor:Vilka kunskaper har gymnasieungdomar kring att fatta beslut gällande studier och arbete? Vilken medvetenhet visar gymnasieungdomar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning?Studiens valda metod är en kvalitativ intervjustudie med gymnasieungdomar i årskurs tre. Studiens resultat är att gymnasieungdomar vill fatta beslut på egen hand, samtidigt som de har ett behov av att bli sedda och lyssnade till. Gymnasieungdomarna har kunskaper kring att fatta beslut och dessa kan relateras till kunskaperna i studiens teorier, som är CIP teorin och Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser. Gymnasieungdomarna är delvis medvetna om begreppen självbild och självkänsla och de ser en möjlighet i att arbeta med dessa inom skola och vägledning. Några av studiens slutsatser är att det finns ett behov av att arbeta mer med begreppen självbild och självkänsla inom skola och vägledning. Att arbeta med att öka erfarenheter genom praktik och studiebesök är viktigt för att öka gymnasieungdomars kunskaper om sig själva.