Fysisk inaktivitet är ett växande problem i dagens samhälle, det bidrar till olika sjukdomar och orsakar samhället stora kostnader. En stillasittande fritid är något som har ökat i Sverige, speciellt bland barn och unga. Arbetet för en ökad fysisk aktivitet är viktigt för en god folkhälsa då det kan påverka hälsan och funktionsförmågan positivt hos många olika individer, särskilt bland barn och unga som är en prioriterad målgrupp i det hälsofrämjande folkhälsoarbetet. Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning och av vilka anledningar ungdomar i Västerås i åldern 16–19 år är fysiskt aktiva samt undersöka om det finns köns- och åldersskillnader. För att besvara syftet användes en kvantitativ ansats, där respondenterna till undersökningen var gymnasieungdomar i årskurs 1, 2 och 3. I resultatet framkom en signifikant könsskillnad gällande hur mycket respondenterna rör sig i snitt per dag. Resultatet visar på att pojkar rör sig i mer än 60 minuter per dag i större utsträckning än flickor. Resultatet visar på att det främsta motivet till att respondenterna tränar är för att förbättra fysiken. Resultatet har diskuterats utifrån social kognitiva teorin och har använts för att tolka och kunna förklara delar av resultatet, som exempelvis motiv till fysisk aktivitet. / Physical inactivity is a growing problem in today's society and causes major expenses to the society. A sedentary leisure time has increased in Sweden, especially among children and youths. The work to increase physical activity is important for a good public health because it can affect the health and functional capacity positively among various individuals, especially among children and youths who are a prioritized target group in the health-promoting public health work. The aim of this study was to examine to what extent and for which reasons youths in Västerås aged 16-19 are physically active and to examine whether there are gender and age differences. To fulfill the aim, a quantitative approach was used and the respondents to the study were secondary school students in grades 1, 2 and 3. The result showed a significant gender difference regarding how much the respondents are physically active in average per day. The results show that boys are physically active more than 60 minutes per day more often than girls. The results show that the main motive for the respondents to exercise is to improve their physique. The results are discussed on the basis of social cognitive theory and has been used to interpret and explain some of the results, such as motives for physical activity.

Den psykiska hälsan har haft en negativ utveckling och sedan coronapandemin har den försämrats ytterligare, även bland ungdomar. Trots att den psykiska hälsan i allmänhet är god så uppger många ungdomar att de mår dåligt. Den psykiska hälsan påverkar såväl individen som samhällsutvecklingen. Bland ungdomar påverkar den psykiska hälsan skolprestationen och skoltrivsel, något som påverkar ungdomarnas framtidsmöjligheter. Det sociala stödet anses vara en skyddande faktor för ungdomars psykiska hälsa. Syftet med studien var att undersöka socialt stöd, psykiskt välbefinnande och stress bland gymnasieungdomar i mellersta Sverige och studera om det föreligger samband mellan dessa. Totalt 120 gymnasieungdomar deltog i en kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamling bestod av en enkätundersökning. Resultatet analyserades med Spearman’s rangkorrelationsanalys. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan socialt stöd och psykiskt välbefinnande. Vidare visar resultatet på ett svagt negativt samband mellan socialt stöd och stress. Sammanfattningsvis, det föreligger ett samband mellan socialt stöd, psykiskt välbefinnande och stress. Sambandet är starkare mellan socialt stöd och psykiskt välbefinnande än mellan socialt stöd och stress. Detta indikerar på att det finns andra faktorer som har starkare samband med ungdomarnas stressnivå, men att det sociala stödet är betydelsefullt för den psykiska hälsan. / Mental health has had a negative development and since the corona pandemic it has deteriorated further, also among young people. Although mental health is generally good, many adolescents state that they don’t feel good. Mental health affects both the individual and the development of society. Among adolescents, mental health affects school performance and enjoyment of school, something that affects young people's future opportunities. Social support is considered a protective factor for adolescents’ mental health. The purpose of the study was to investigate social support, psychological well-being, and stress among upper secondary school students in middle Sweden and to study whether there is a correlation between these. A total of 120 upper secondary school students participated in a quantitative cross-sectional study. Data collection consisted of a questionnaire survey. The result was analyzed with Spearman's rank correlation analysis. The results show that there is a positive relationship between social support and psychological well-being. Furthermore, the results show a weak negative relationship between social support and perceived stress. In conclusion, there is a relationship between social support, psychological well-being, and stress. The relationship is stronger between social support and psychological well-being than between social support and stress. This indicates that there are other factors that have a stronger connection with adolescents’ stress experience, but that social support is important for mental health.