Syftet med denna studie var att ta reda på om det bland gymnasieungdomar finns en skillnad mellan flickor och pojkars mående när det kommer till ångest och depression, samt att se om deras vanor skiljer sig åt när det gäller stillasittande och skärmtid. Studien omfattade 145 elever på en gymnasieskola i Jämtland vilka fick svara på en rad frågor om sitt mående och livsstil. Resultatet visade att flickor mår sämre än pojkar när det gäller både ångest och depression, samt att de tillbringar mer tid framför sin mobil, och även sitter still i högre utsträckning. Mycket tyder på att det kan finnas en genetisk disposition vad gäller de val pojkar och flickor gör, men det krävs vidare forskning för att kartlägga denna och för att utveckla insatser som kan kompensera miljön så både pojkar och flickor får samma möjligheter till ett hälsosamt liv. Vidare forskning behövs även för att se om sambanden i denna undersökning är korrelationer, kausala, eller beror på en tredje variabel.

Adolescents are coming to high school counselors to talk about sexuality for various reasons and the purpose of this study is to gain an enhanced understanding of how adolescents in high school talk regarding sexuality and LGBTQ. The empirical material is assembled on eight narrative interviews with high school counselors. The school counselors have through their experiences in meeting adolescents, submitted stories about the adolescents´ conversations regarding sexuality to us. The empirical data were analyzed by a standard critical perspective and with the help of heteronormativity it made norms about what is normal and abnormal visible and problematized. The result demonstrates that adolescents are influenced by norms of society, the media, family and friends. The main discussion areas of sexuality and LGBTQ, as seen in this study, are the media, social context plus norms and values. Adolescents express themselves in various ways and they are generally described as up-front, in case of discussing sexuality. To get a deeper insight into the empirical material we have used a narrative analysis that contributed reconstructions based on specific themes of the school counselors stories. The study's main findings is that adolescents surroundings, self-identity and self-esteem are the underlying factors of why adolescents talk with school counselors about sexuality. These three factors influence how adolescents talk about sexuality and what the conversations with the school counselors contains. / Ungdomar vänder sig till gymnasiekuratorn av olika anledningar för att prata om sexualitet och studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur gymnasieungdomar samtalar om sexualitet och HBTQ med kuratorer. Det empiriska materialet grundar sig på åtta narrativa intervjuer med gymnasiekuratorer. Kuratorerna har genom sina erfarenheter av att möta ungdomar, berättat för oss om ungdomars samtal gällande sexualitet. Empirin har analyserats genom ett normkritiskt perspektiv och med hjälp av heteronormativitet har vi synliggjort och problematiserat normer om vad som anses normalt och avvikande. Resultatet visar att ungdomar påverkas av normer från samhället, media, familj och vänner. De främsta samtalsområdena inom sexualitet och HBTQ är media, social kontext och normer samt värderingar. Ungdomar uttrycker sig på olika sätt vid samtalen och de är överlag öppna kring att samtala om sexualitet. För att få en fördjupad insikt i det empiriska materialet har vi använt en narrativ analys som bidragit till rekonstruktioner av kuratorernas berättelser utifrån särskilda teman. Studiens viktigaste resultat är att ungdomars omgivning, självidentitet och självkänsla är bakomliggande faktorer till varför ungdomar samtalar med gymnasiekuratorer om sexualitet. Dessa tre faktorer påverkar hur ungdomar pratar om sexualitet och vad samtalen med kuratorn handlar om.

I uppsatsen undersöks synen på kropp och ideal som svenska gymnasieungdomar har. I vårt samhälle och på sociala medier publiceras bilder på kroppar, bilderna sprids och skapar ett ideal för hur kroppen ska se ut. Detta kan leda till negativ uppfattning om den egna kroppen. Syftet med undersökningen är att synliggöra och problematisera kroppsideal och normer som finns i samhället och istället skapa en  känsla av tillhörighet, samt att starta en diskussion med gymnasieungdomar. Det är viktigt att tillsammans med gymnasieungdomar prata om kroppsideal och normer för att tillsammans kunna omförhandla ideal och normer. Fyra samtalsgrupper med gymnasieungdomar på två olika skolor i Sverige samt sju personer som hjälpt till som modeller fungerar som källor i projektet och frågeställning om kroppsideal. Frågeställningen lyder; Hur kan normer kring kropp och kroppsideal synliggöras genom samtal med gymnasieelever och konstfacksstudenter? Hur kan dessa samtal ligga till grund för ett konstnärligt arbete? Studiens resultat visar att kroppsliga bilder påverkar gymnasieungdomars syn på kroppsideal. Bland ungdomarna fanns det en kunskap om kroppsidealet. Kunskap om att det inte är hälsosamt samt att normativa idealbilder är sammankopplade med individers självförtroende. Ungdomarna beskrev att ungdomar med ett dåligt självförtroende påverkades mer än vad de som hade ett bra självförtroende.  Mitt gestaltningsarbete består av avgjutna torsos i silikon som gjorts efter samtal med gymnasieungdomar och modeller. Min gestaltning inkluderades åtta stycken silikonkroppar. Personerna som gjutits av är i åldrarna 20-45, men vi alla är vackra oavsett ålder, figur eller könsidentitet. Jag vill med mitt verk påverka vår syn på kroppsideal och skapa en känsla av tillhörighet. Att våga vara stolt över sin egen kropp.

Denna studie ämnade att undersöka vilka faktorer som stressade elever som gick i årskurs tre på gymnasiet samt att undersöka vilka strategier de använde sig av för att hantera stressen. Studien var en kvalitativ intervjustudie och metoden som användes för att undersöka frågeställningen var hermeneutisk. Uppsatsen hade en salutogen ansats. Resultatet visade att studenterna upplevde att de faktorer som stressade dem var skolan, fritiden, viktiga relationer, ekonomi och tankar på framtiden. De copingstrategier som ungdomarna uppgav att de använde sig av var problemfokuserad coping, omstrukturerande coping, emotionsfokuserad coping och undvikande coping. Socialt stöd spelade en betydande roll för stresshantering hos respondenterna. Slutsatsen blev att gymnasielever i årskurs 3 upplevde flera faktorer som stressade dem och att de använde sig av olika copingstrategier för att hantera stressen.

Denna uppsats handlar om en kurs, vid namn Elkompetens A, en grundläggande, men också behörighetsgivande kurs som ingår i Elprogrammets obligatoriska kurser. Den genomförs vid Carlsunds Utbildningscentrum i Motala på elprogrammets första årskurs. I detta arbete har jag försökt få svar på, vilken av två olika arbetsupplägg, som gav eleverna mest utbyte i form av kunskaper att bygga vidare på i nästkommande årskurser. Den stora skillnaden i uppläggen, är utgångspunkten för kursen. Efterforskningen är i första hand byggd på intervjuer med elever ur två olika årskullar. / This is an evaluation of two different ways of carrying out basic course in electrical installation at upper secondary school at the electrical engineering program. The difference is the point of departure for the course and in what work organisation the different practical parts has been made. The evaluation is grounded on interviews with students and their final tests.

<p>Denna uppsats handlar om en kurs, vid namn Elkompetens A, en grundläggande, men också behörighetsgivande kurs som ingår i Elprogrammets obligatoriska kurser. Den genomförs vid Carlsunds Utbildningscentrum i Motala på elprogrammets första årskurs.</p><p>I detta arbete har jag försökt få svar på, vilken av två olika arbetsupplägg, som gav eleverna mest utbyte i form av kunskaper att bygga vidare på i nästkommande årskurser. Den stora skillnaden i uppläggen, är utgångspunkten för kursen. Efterforskningen är i första hand byggd på intervjuer med elever ur två olika årskullar.</p> / <p>This is an evaluation of two different ways of<strong> </strong>carrying out basic course in electrical installation at upper secondary school at the electrical engineering program. The difference is the point of departure for the course and in what work organisation the different practical parts has been made. The evaluation is grounded on interviews with students<strong> </strong>and their final tests.</p>

The aim of this essay is to examine students view on religion as a phenomenon in upper secondary school. The aim has been examined through 8 semistructured interviews and a survey consisting of 64 responses. The conclusions drawn from these methods is firstly that students consider religion to have a role in conflicts. Some students consider religion to be a cause of conflicts and some consider religion to be used as a means in conflicts. At the same time religion is also viewed as a source of solidarity, peace, moral and meaningfulness making students view on religion very complex and nuanced. Furthermore, the students thought of religion as faith and beliefs in one or several gods rather than religious actions and participation in religious institutions. The students therefore think of religion in the terms of orthodoxy rather than orthopraxy. There is also a comprehension that religion may be interpreted and expressed in various different ways making students view on religion very individualistic.

No description available.

Detta arbete har som syfte att undersöka gymnasieungdomars läsintresse och vilken inställning de har till skolans litteraturundervisning. Vidare studeras deras läsvanor under gymnasietiden för att se om någon förändring sker och vilka faktorer som i så fall påverkar en förändring. De metoder som har använts är en enkätundersökning samt intervjuer. 116 elever i årskurs 1-3 på två studieförberedande program, NV och SP, besvarade en enkät. Därefter intervjuades 8 elever om sin inställning till läsning av skönlitteratur och om sina läsvanorna. Enligt forskning som gjorts under åren är flickor mer intresserade av läsning än vad pojkar är och samma resultat framgår även av min undersökning. Den här studien visar dessutom att många elever läser mindre under skoltiden på gymnasiet därför att skolarbetet kräver en större arbetsinsats och tar mer tid. Den visar också att de elever som redan har ett läsintresse behåller det och tänker sig att återuppta det efter gymnasietiden. Vissa elever visade svagt intresse redan när de började årskurs 1 och för en del av dem ändras inte inställningen efter den undervisning i litteratur som sker i svenska A och B. Andra anser att undervisningen stimulerat dem att välja litteratur de annars inte skulle ha valt.

Folkhögskolan i Sverige erbjuder en mängd olika eftergymnasiala utbildningar. Ett stort antal unga och äldre använder sig av folkhögskolan som en resurs både för personlig utveckling och för karriärutveckling. Folkhögskolan kan användas dels som ett komplement för att uppnå behörighet till högre studier men även för att studera specifika yrkesutbildningar, konstnärliga samt estetiska utbildningar.Tidigare forskning visar att studier på folkhögskola är gynnsamt för elever som senare väljer att studera på högre nivå då de i större utsträckning fullföljer sin utbildning. Enligt Skollagen ska alla elevers behov av vägledning inför framtida val i grund- och gymnasieskola tillgodoses av personal med sådan kompetens att behovet tillgodoses.Följande studie har syftat till att undersöka studie- och yrkesvägledares samt gymnasieungdomars föreställningar om folkhögskolor. Vidare har studien syftat till att undersöka huruvida föreställningarna om folkhögskolor kan ge konsekvenser gällande gymnasieungdomars handlingshorisont.För insamlandet av empirin har kvalitativa intervjuer genomförts med studie- och yrkesvägledare verksamma inom gymnasieskolan samt gruppintervjuer med fokusgrupper bestående av gymnasieungdomar. Resultatet har analyserats utifrån The Careership theory och The system theory frame work.Resultatet visar på att studie- och yrkesvägledarnas föreställningar om folkhögskola har inverkan på gymnasieungdomars handlingshorisont. Detta då studie- och yrkesvägledare endast informerar om folkhögskola till de elever de anser vara lämpade för just folkhögskola. Vilka elever som är lämpade för folkhögskola baserar studie- och yrkesvägledare på sina egna erfarenheter och kunskaper. Detta har visat sig vara bristfälligt då det finns stora kunskapsluckor kring skolformen folkhögskola. / A study exploring students and study and guidance counsellors ideas on Swedish folk high schools