Denna uppsats byggerpå en kvalitativ undersökning där resultatetbaseras på intervjuer som genomförts medsex eleveri gymnasieskolans andra år. Den syftar till att ge en fördjupad förståelse för gymnasieungdomars attityder till läsningsom i sin tur kan väcka tankar hoslärare och blivande lärare om hur kunskapen om läsvanor kan appliceras i undervisningen. Studien visar att en tidig kontakt med läsning i ett hem där läsning är ett naturligt inslag banar väg för en positiv läskarriär i framtiden. Den visar även att ungdomar som kommer från ett läsfattigt hem tenderar att vara mer negativt inställda till läsning. För att läsning i skolan ska bli mer tilltalande efterlyser eleverna att de själva får vara med och påverka valet av litteratur samt att skolan erbjuder litteratur som behandlar sådana ämnen som faller inom deras intresseområden.Skolan står inför en tuff utmaning när det gäller ungdomars läsintresseoch det gäller att odla en positiv inställning till läsning redan tidigt i grundskolan för att alla ska ha samma chans att vara med på tåget.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka gymnasieungdomars uppfattning av motivation i relation till kommunikationen av uppgifter och mål i styrdokumenten: Lpf 94 och Idrotten vill. Studien utgår från bandinspelade kvalitativa intervjuer av nio idrottligt aktiva gymnasieungdomar. Faktorer som sätts i samband med motivation av ungdomarna har genom hermeneutisk forskningsansats tolkats, i relation till faktorer i styrdokumnetens kommunikation av uppgifter och mål och mot bakgrund av tidigare forskning. Slutsatsatsen av studien är att gymnasieskola och idrott baserar och styr motivation mot verksamhetens kommunicerade uppgifter och mål i ett framtidsperspektiv som legitimeras av samhällsnytta. Innebörden av motivation för ungdomarna är baserad på subjektiva känslor, i ett här-och-nu perspektiv, och betraktas som en del av ungdomarnas förändrings- och självständighetsprocess. Informanterna härleder motivationens uppkomst till det egna valet, vilket är en skenbar frihet. Inom gymnasieskola och idrott är det vuxenvärldens normer som gäller. Kommunikationen beträffande att behålla eller förlora motivation är i det närmaste obefintlig i styrdokumenten utan delegeras till lägre nivåer inom verksamheterna. På lokal nivå inom idrotten exponeras och bedöms förmågor, tillkortakommanden, prestationer och resultat från det att de aktiva är mycket unga. Även inom skolan sker bedömningar på lokal nivå, men med en hög grad av diskretion och ett betygssystem som tar sin början vid grundskolans senare del. Idrottens utbildningssystem framträder som avsevärt mer elitistiskm och auktoritärt än skolans.

Denna uppsats handlar om huruvida dialektord fortfarande finns kvar i dagens gymnasieungdomars språk i Mönsterås och Kalmar. Syftet är att undersöka förekomsten av dialektord i ungdomarnas språk samt att se vilka av de undersökta orden som är mest och minst frekventa i deras ordförråd. För att ta reda på om ungdomarna använder dialektord genomförde jag en enkätundersökning i sammanlagt åtta gymnasieklasser i orterna. Enkäten innehöll 40 ord och varje ord följdes av tre frågor: de fick svara på om de hade hört ordet, själva skulle kunna använda det och om de vet vad ordet betyder. Resultaten mellan flickor och pojkar, gymnasieklasser och ursprung jämfördes. Flickor har fler dialektord i sitt ordförråd än pojkar. Om man läser på ett teoretiskt eller praktiskt program har inte så stor betydelse för hur många dialektord som finns i ens ordförråd. Den största skillnaden finns mellan de som kommer från landsbygden och mindre orter jämfört med de som är uppvuxna i städer. Stadsborna har betydligt färre dialektord i sitt ordförråd. De vars föräldrar är uppvuxna i Småland kan fler ord än de som har föräldrar från annan ort. Slutligen kom jag fram till att gymnasieungdomarna kan färre dialektala ord än de äldre informanterna. Orden har delats upp i fyra grupper efter hur många elever som har sagt att de använder dem, har hört dem och kan deras betydelse. Många av de vanliga orden är sådana som har kommit att användas i större geografiskt område eller sådana som inte har någon exakt motsvarighet i standardsvenskan. Sett till annan tidigare forskning är mina resultat inte förvånande. De som bor på landsbygden är mer dialektala än de som bor i städer och äldre är mer dialektala än yngre. Däremot anses män vara mer dialektala än kvinnor. I denna undersökning är dock de kvinnliga informanterna mer dialektala än de manliga, vilket också vissa andra undersökningar har kommit fram till. Detta tror jag dels har att göra med engagemanget vid genomförandet av enkätundersökningen men framför allt att kvinnor har ett större ordförråd än män, inte bara vad gäller det dialektala ordförrådet utan också sett till standardspråkets ordförråd.

Syftet med föreliggande studie var att studera relationen mellan kroppsmissnöje, sociokulturella influenser och motionsvanor, samt skillnader mellan unga kvinnor och män avseende tidigare nämnda variabler. Vidare var syftet att undersöka om sociokulturella influenser samt motionsvanor kunde predicera kroppsmissnöje. I studien deltog 170 gymnasieelever där 80 stycken var unga kvinnor och 87 stycken var unga män, varav tre personer valde att inte definiera kön. Deltagarna var mellan 15-19 år (M=17.0, SD=1.1). Sociokulturella influenser delades upp i 3 underkategorier som illustrerar press att använda olika strategier att förändra sin kropp, dessa var att gå ner i vikt, gå upp i vikt samt bli mer muskulös. De sociokulturella influenserna delades även upp till press från media och press från bästa kvinnliga och manliga kompis. Vid undersökning av samband framkom det att det finns signifikanta samband mellan kroppsmissnöje och samtliga strategier att förändra sin kropp som kommer från press från media. Studien fann även signifikanta samband mellan motionsvanor och press från media att gå upp i vikt, press från bästa kvinnliga och manliga kompis att gå ner i vikt samt bli mer muskulös. Efter ett oberoende t-test visades det att unga kvinnor upplever mer kroppsmissnöje än unga män. Vidare visade det oberoende t-testet även att unga kvinnor upplever mer press från media att gå ner i vikt samt bli mer muskulös jämfört med unga män. Enkla regressionsanalyser som gjordes som indikerade att endast press från media kan predicera kroppsmissnöje. En multipel regressionsanalys gjordes för att se om regelbunden motion och med press från media att gå ner i vikt kan predicera kroppsmissnöje. Regressionsmodellen visade att regelbunden motion och press från media att gå ner i vikt förklarade 35% av variansen i kroppsmissnöje. Sammantaget indikerar studiens resultat på att press från media kan predicera kroppsmissnöje. Resultatet indikerar även att press från media att gå ner i vikt samt regelbunden motion kan predicera kroppsmissnöje där press från media ökar kroppsmissnöje och regelbunden motion minskar kroppsmissnöje.

Syftet med följande arbete är att undersöka gymnasieungdomars inställningar till politiska val i Sverige samt att se skolans roll för politiskt engagemang. Arbetet ger en insikt i unga människors valdeltagande. Med hjälp av intervjuer vill jag se gymnasieungdomars inställningar till politiska val. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att dagens unga har tappat tron på demokratin och de kan svika dagens demokrati för en ny politisk arena som består utav de utomparlamentariska grupperna samt att skolan inte tycks ha något större inflytande när det gäller politiska val. / Pupils of Upper Secondary Shool Attitudes to Political Elections in Sweden.

<p>Detta arbete har som syfte att undersöka gymnasieungdomars läsintresse och vilken inställning de har till skolans litteraturundervisning. Vidare studeras deras läsvanor under gymnasietiden för att se om någon förändring sker och vilka faktorer som i så fall påverkar en förändring.</p><p>De metoder som har använts är en enkätundersökning samt intervjuer. 116 elever i årskurs 1-3 på två studieförberedande program, NV och SP, besvarade en enkät. Därefter intervjuades 8 elever om sin inställning till läsning av skönlitteratur och om sina läsvanorna.</p><p>Enligt forskning som gjorts under åren är flickor mer intresserade av läsning än vad pojkar är och samma resultat framgår även av min undersökning.</p><p>Den här studien visar dessutom att många elever läser mindre under skoltiden på gymnasiet därför att skolarbetet kräver en större arbetsinsats och tar mer tid. Den visar också att de elever som redan har ett läsintresse behåller det och tänker sig att återuppta det efter gymnasietiden. Vissa elever visade svagt intresse redan när de började årskurs 1 och för en del av dem ändras inte inställningen efter den undervisning i litteratur som sker i svenska A och B. Andra anser att undervisningen stimulerat dem att välja litteratur de annars inte skulle ha valt.</p>

I studien undersöks begreppet compassion och dess samband med upplevd kvalitet i kamratrelationer samt hur dessa kan predicera depressionssymtom hos gymnasieungdomar. Compassion, att lida med sig själv och andra samt att agera på detta, är en viktig faktor för att minska psykisk ohälsa. Data från gymnasieungdomar (N = 209, 15 – 18 år) samlades in genom självskattningsinstrumenten: Compassion Engagement and Action Scale- Youth (CEAS-Y), Patient Reported Outcomes Measurement Information System (PROMIS), Peer Relations (Kamratrelationer), Becks depressionsindex (BUS-D) och Revised Children’s Anxiety and Depression Scale (RCADS). Insamlingen av data skedde elektroniskt via Textalk Websurvey. Den statistiska analysen presenteras i form av Pearson’s korrelationskoefficient (r) och 2 multipla linjära regressioner. Resultatet visar att de tre olika delskalorna i CEAS-Y; Compassion för sig själv, Compassion för andra och Compassion från andra korrelerar positivt och signifikant med varandra. Effekten på korrelationerna, svag-medelstark, indikerar att skalorna är relaterade, men ändå mäter olika aspekter av begreppet compassion. Kamratrelationer korrelerar positivt signifikant med alla delskalorna i CEAS-Y. Resultatet visar att Compassion för sig själv och Kamratrelationer kan förklara variationen i depressionssymtom skattade med RCADS statistiskt signifikant, medan samma variabler tillsammans med Compassion för andra kan förklara depressionssymtom skattade med BUSD. Det är troligt att det finns en växelverkan mellan kamratrelationer och compassion där variablerna övas och utvecklas tillsammans. Studien konstaterar att kamratrelationer och compassion är viktiga skyddande faktorer vid depressiva symtom hos gymnasieungdomar. / The aim of this study is to examine the concept of compassion and its correlation with perceived quality of peer relations and how these two variables can predict depression among youths (N = 209, 15 - 18 year). Compassion - a sensitivity to suffering in self and others with a commitment to act on it - is an important factor to sustain mental health. 4 self-report measures were utilized: Compassion Engagement and Action Scale- Youth (CEAS-Y), Patient Reported Outcomes Measurement Information System (PROMIS) Peer Relations, Becks Youth Inventory-Depression (BUS-D) and Revised Children’s Anxiety and Depression Scale (RCADS). Data was gathered electronically through Textalk Websurvey. To statistically analyze data, Pearson correlation coefficient (r) and multiple linear regression was used. Results states that the 3 subscales in CEAS-Y; Compassion for self, Compassion from others and Compassion for others, correlates significantly with a weak to moderate effect, which indicates that the scales measure different aspects of the concept compassion. Compassion for self and Peer relations predicted the variance in symptoms of depression measured with RCADS statistic significant, while the same variables together with Compassion for others predicted the variance in symptoms of depression measured by BUS-D statistic significant. To find out more about the direction of this correlations further research is needed. It is likely that there is a reciprocity between peer relations and compassion where compassion skills are trained in interpersonal relations and vice versa. Finally, this study imply that peer relations and compassion are important factors to prevent depression within youths.

Många undersökningar visar att det finns en växande ohälsa hos elever till följd av skolrelaterad stress. Flera av rapporterna pekar dessutom på att flickor i högre utsträckning än pojkar lider av åtminstone fysiska stressymptom. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om gymnasieungdomar upplever stress i skolan, vilka faktorer som bidrar till denna stress samt upplevda symtom av stress. Vidare vill jag se om det finns skillnader i hur flickor och pojkar reagerar på stress och om de stressas av samma faktorer eller inte. Slutligen vill jag jämföra elevernas upplevelse av stress med hur lärare uppfattar elevernas upplevelse av stress. Undersökningen är kvantitativ och en enkät delades ut till lärare och en till elever vid en gymnasieskola i en norrlandskommun. Resultaten av båda enkäterna bekräftar att det finns en stor upplevelse av skolrelaterade stress hos gymnasieungdomar. Lärare och elevers uppfattning om vilka faktorer som orsakar stress är höga krav på den egna prestationen, höga krav från föräldrar, höga eller otydliga krav från lärare, bristande stöd och återkoppling från lärare, hög arbetsbelastning och dålig arbetsmiljö. Däremot när det gäller de symptom som elever uppvisar till följd av skolrelaterad stress uppger eleverna att flickor i mycket högre grad än pojkar upplever stressrelaterade symptom medan lärare uppfattar att pojkar uppvisar fler symptom på stress än vad flickor gör. Förslag på vad som kan göras i förebyggande syfte för att minska stress är bland annat samplanering för att undvika att eleverna överhopas av examinationer vid samma tidpunkt och en tydlighet gentemot elever om vad som krävs för ett visst betyg.

<p>Uppsatsen är en fallstudie om vad 18 ungdomar, som läser det sista året på det samhällsvetenskapliga programmet, har för framtidstro och framtidsdrömmar vad gäller studier och yrken de kommande tio åren. Studien avser att undersöka om det kulturella kapitalet påverkar ungdomarnas syn på framtiden vad gäller studier och yrken samt om det kulturella kapitalet påverkar vilka yrken som innesluts i ungdomarnas kognitiva karta. Eleverna har fått besvara enkätfrågor samt skriva två mindre uppsatsuppgifter. Undersökningen analyserar ungdomarnas skildringar kring deras framtidstro och framtidsdrömmar med hjälp av Pierre Bourdieus kulturella kapitalbegrepp samt Linda S Gottfredsons kognitiva karta över yrken. Resultatet visar en tendens att ungdomar med akademikerföräldrar har en kognitiv karta med mer prestigefyllda yrken inneslutna än vad de andra eleverna har. Dessa ungdomar har även en större tro på att framtidsdrömmarna kommer att förverkligas. De har även ett mer realistiskt resonemang kring sin framtidstro och sina framtidsdrömmar. Vår slutsats är att det kulturella kapitalet tycks påverka elevernas framtidsvisioner genom att deras kognitiva karta formas utefter individens kulturella kapital. Det kulturella kapitalet tycks påverka även, enligt denna studie, ungdomarnas tro på att framtidsdrömmarna kommer att kunna förverkligas.</p><p>The essay is a case study over 18 young people that reads the last year in high school and their beliefs in the future and future dreams as regards studies and occupations in the ten years nearest future. The study wants to investigate if the cultural capital influences the young people's apprehension of the future, as regards studies and occupations and if the cultural capital influences which occupations that includes in the young people's cognitive map of occupations. The students have responded to a questionnaire. To describe their beliefs in the future and the future dreams, as regards studies and occupations in the ten years nearest future, they have written two small compositions. To analyze the questionnaire and the compositions Pierre Bourdieus theory about cultural capital and Linda S Gottfredsons theory about cognitive map of occupations have been used. The result in the study tends to that young people with university graduated parents have a cognitive map of occupations with more high class trades than what the other students had. These young people have also a big faith that the future dreams will be realized. They have also more realistic arguments around their beliefs in the future and future dreams. The cultural capital influences the students’ future visions through the cognitive map of occupations. The cognitive map of occupations is shaped along with the individual's cultural capital. The cultural capital influences as well as according to this study, the young people's faith if the future dreams will be realized or not.</p>

<p>Denna antologi kan ses som ett inlägg i diskussionen kring klassbegreppets relevans och innebörd i dagens svenska samhälle. I antologin presenteras sex olika studier som alla bygger på kvalitativa intervjuer och observationsstudier. Den första studien Arbetarrörelsen och klassbegreppet försöker utröna hur fyra representanter för arbetarrörelsen ser på rörelsens ställning i dagsläget. Även arbetarrörelsens syn på klassbegreppet behandlas. Därefter följer Men hallå vi går ju ändå på gymnasiet, där gymnasiet som identitetsskapande institution och de åtråvärda valmöjligheterna står i fokus. I kapitlet Jag läser till elektriker diskuteras relationen mellan yrke, social bakgrund och karriärsval för vuxna människor på en arbetsmarknadsutbildning. Ett enigt yttre inriktar sig på hur personer med utländsk bakgrund upplever sina livsvillkor, sin klasstillhörighet och identitet. Fältet utgörs av en invandrarförening. I Uniformen och identiteten, analyseras hur yrkesgruppen väktare skapar sin yrkesidentitet. Slutligen handlar I väntan på ett arbete om arbetslösa akademikers upplevelser och erfarenheter av arbetslöshet. Några av studiens resultat är att möjligheter anses till viss grad begränsas, eller främjas genom klasstillhörighet. Ekonomiska och socioekonomiska förutsättningar är avgörande faktorer när man planerar och väljer framtida studier, yrken och livsstil.</p>