Syftet med föreliggande studie var att studera relationen mellan kroppsmissnöje, sociokulturella influenser och motionsvanor, samt skillnader mellan unga kvinnor och män avseende tidigare nämnda variabler. Vidare var syftet att undersöka om sociokulturella influenser samt motionsvanor kunde predicera kroppsmissnöje. I studien deltog 170 gymnasieelever där 80 stycken var unga kvinnor och 87 stycken var unga män, varav tre personer valde att inte definiera kön. Deltagarna var mellan 15-19 år (M=17.0, SD=1.1). Sociokulturella influenser delades upp i 3 underkategorier som illustrerar press att använda olika strategier att förändra sin kropp, dessa var att gå ner i vikt, gå upp i vikt samt bli mer muskulös. De sociokulturella influenserna delades även upp till press från media och press från bästa kvinnliga och manliga kompis. Vid undersökning av samband framkom det att det finns signifikanta samband mellan kroppsmissnöje och samtliga strategier att förändra sin kropp som kommer från press från media. Studien fann även signifikanta samband mellan motionsvanor och press från media att gå upp i vikt, press från bästa kvinnliga och manliga kompis att gå ner i vikt samt bli mer muskulös. Efter ett oberoende t-test visades det att unga kvinnor upplever mer kroppsmissnöje än unga män. Vidare visade det oberoende t-testet även att unga kvinnor upplever mer press från media att gå ner i vikt samt bli mer muskulös jämfört med unga män. Enkla regressionsanalyser som gjordes som indikerade att endast press från media kan predicera kroppsmissnöje. En multipel regressionsanalys gjordes för att se om regelbunden motion och med press från media att gå ner i vikt kan predicera kroppsmissnöje. Regressionsmodellen visade att regelbunden motion och press från media att gå ner i vikt förklarade 35% av variansen i kroppsmissnöje. Sammantaget indikerar studiens resultat på att press från media kan predicera kroppsmissnöje. Resultatet indikerar även att press från media att gå ner i vikt samt regelbunden motion kan predicera kroppsmissnöje där press från media ökar kroppsmissnöje och regelbunden motion minskar kroppsmissnöje.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka kvinnliga tränings- och tävlingsaktiva crossfit-atleters upplevelser, tankar och känslor till kroppsuppfattning och kroppsideal relaterat till sporten och tävling. I studien användes en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien var åtta kvinnliga tävlingsaktiva crossfit- atleter från Sverige i åldrarna 21-46 år (M=31.5, SD=8.76). Intervjuerna varade mellan 45-60 minuter och analyserades utifrån Braun et al. (2016) tematiska analys där huvudteman och underteman togs fram. I resultatet framkom det att deltagarna främst upplevde positiva tankar och känslor till sin egen kropp vilket kan bidra till en positiv kroppsuppfattning. Deltagarna i den aktuella studien ansåg den idrottsliga prestationen viktigare än att sträva efter ett visst utseendeideal. Vidare framkom det i resultatet att negativa känslor och tankar kunde uppstå gällande utseendeideal som framställs enligt samhällsnormer, där bland annat sociala medier upplevdes påverka atleterna negativt.  Resultatet kan vara intressant för coacher inom Crossfit, boxägare, andra utövare samt forskare för att öka kompetensen för kroppsideal och kroppsuppfattning inom träningskulturen som Crossfit ingår i. / The aim of the study was to investigate competitively active female Crossfit athletes and their experience, thoughts and feelings towards body image and body ideals related to the sport and competition. In the study, a qualitative research methodology with semi-structured interviews was used. The participants in the study were eight competitively active female Crossfit athletes from Sweden in the ages 21-46 years (M=31.5, SD=8.76). The interviews lasted between 45-60 minutes and were analysed based on Braun et al. (2016) thematic analysis, where main themes and sub-themes were created. The result showed that the participants mainly experienced positive thoughts and feelings about their own body which can contribute to a positive body image. The participants in the current study considered athletic performance as more important than striving to a specific ideal. Furthermore the result showed that negative thoughts and feelings could appear regarding body ideals that are being represented in the society, where social media, which was pointed out, could have a negative effect on the participants.  By increasing the competence regarding body image and body ideals in the Crossfit training culture, the result can be interesting for Crossfit coaches, owners of the boxes, other practitioners and researchers.