Bakgrund: Behandlingen av Mediala collateral ligament (MCL) skador är debatterad. En skada på MCL kan leda till sämre medial stabilitet och nedsatt aktivitetsförmåga. Målet med den konservativa behandlingsformen är att minska svullnad och smärta för att på så vis få tillbaka full rörlighet och stabilitet. Behandlingen innebär ofta någon form av öppen eller låst ortos tillsammans med ett rehabiliteringsprogram. Syftet: Syftet med studien är att utifrån litteraturen analysera studiernas bevisvärde och beskriva konservativa behandlingsmetoder för MCL, med öppna och låsta ortoser tillsammans med träning. Metod: En litteraturstudie användes, då syftet var att göra en beskrivning av kunskapsläget. Artikelsökningen resulterade i 13 inkluderade studier. För att bestämma bevisvärde för studierna användes en granskningsmall av Carlsson och Eiman (2003) och Statens beredning för medicinsk utvärderings punkt om studiedesign. Resultat: Studierna fick bevisvärden från lågt - mycket lågt. Efter analys av de inkluderade studierna framkom att den mediala knästabiliteten uppvisade ett varierat resultat i båda grupperna med öppen och låst ortos. Dock återgick de flesta patienter till sin tidigare aktivitetsförmåga efter behandlingarnas slut. Slutsats: Av litteraturstudien kan inga slutsatser dras gällande i vilken utsträckning den mediala knästabiliteten och aktivitetsförmågan förändrats efter konservativ behandling med öppen respektive låst orts tillsammans med träning. Studiernas låga bevisvärde och varierade behandlingsmetoder inom låst respektive öppen ortos försvagar slutsatsen ytterligare.

Att göra undervisningen intressantare har visats sig ha positiva effekter på elevers resultat. Tidigare forskning har slagit fast att ämne, aktivitetsnivå och kontext påverkar intresset hos eleverna. Läraren har också visat sig ha stor roll för resultatet i skolan. Denna studie syftar därför till att öka kunskapen kring hur dessa fyra kategorier påverkar intresset för biologi på gymnasiet. Studien bygger på en enkätundersökning med 121 elever samt 3 djupintervjuer. Resultatet visar att ekologi anses som mindre intressant av eleverna och att en varierad aktivitetsnivå samt kontexter som upplevs som meningsfulla skapar ett ökat intresse för biologi på gymnasiet. Vidare forskning kring innebörden av begrepp som uttrycks i intervjuerna är av intresse för att öka kunskapen kring hur de påverkar upplevt intresse.

<p>En investering i relativt små, onoterade bolag med aktivt ägarengagemang som är under utveckling går inom begreppet riskkapitalinvesteringar. Olika typer av riskkapitalinvesteringar har varit en väldigt populär investeringsform under en längre tid i Sverige. Processen som riskkapitalbolag och entreprenör går igenom är uppdelad i flertalet steg, från entry till exit, men det är framförallt den tidiga investeringsprocessen som är undersökt i denna studie. Intressant har varit undersöka interaktionen och aktiviteten mellan riskkapitalbolag och entreprenör. I tidigare studier har det upptäckts skillnader mellan statliga och privata bolag vilket är en av många aspekter vi har diskuterat i denna studie.</p><p>Problemformuleringen vi valt att arbeta utifrån är:</p><p>Hur påverkas aktivitetsnivån och angreppssättet av vilka förutsättningar som råder för en investering?</p><p>Syftet med studien är dessutom att utöka förståelsen kring den initiala delen av investeringsprocessen. Vi vill även undersöka om variablerna aktivitetsnivå och angreppssätt kunde förklara det framtida utfallet av en investering.</p><p>I den teoretiska delen ges en bakgrund kring den teori som finns om riskkapitalinvesteringar. I början ges en beskrivning hur hela riskkapitalprocessen ser ut från början till slut för att senare gå in på olika teorier om förhållandet och risktagandet som uppstår mellan rikskapitalbolag och entreprenör. Olika förslag ges också för att minska risken så mycket som möjligt. Utifrån denna teorigenomgång har fyra hypoteser ställt upp för att svara på det problem och syfte som undersökningen bygger på.</p><p>För att undersöka detta har vi gjort en kvantitativ studie men hjälp av enkätundersökning via telefon. Intervjuer med 44 entreprenörer har gjorts där de svarade på en enkät om den första kontakten med riskkapitalbolaget och hur investeringsprocessen avlöpte. Avslutande frågor om företagets framtid och prestation var nödvändiga för att svara på vårt delsyfte. Enkäterna har sammanställts och olika statistiska test har gjorts för att undersöka hur aktivitetsnivån och prestationen kan förklaras av olika förutsättningar samt olika angreppssätt.</p><p>Resultaten av den här studien skall mer ses som tendenser på marknaden eftersom inte signifikanta resultat har uppnåtts i undersökningen.</p>

En investering i relativt små, onoterade bolag med aktivt ägarengagemang som är under utveckling går inom begreppet riskkapitalinvesteringar. Olika typer av riskkapitalinvesteringar har varit en väldigt populär investeringsform under en längre tid i Sverige. Processen som riskkapitalbolag och entreprenör går igenom är uppdelad i flertalet steg, från entry till exit, men det är framförallt den tidiga investeringsprocessen som är undersökt i denna studie. Intressant har varit undersöka interaktionen och aktiviteten mellan riskkapitalbolag och entreprenör. I tidigare studier har det upptäckts skillnader mellan statliga och privata bolag vilket är en av många aspekter vi har diskuterat i denna studie. Problemformuleringen vi valt att arbeta utifrån är: Hur påverkas aktivitetsnivån och angreppssättet av vilka förutsättningar som råder för en investering? Syftet med studien är dessutom att utöka förståelsen kring den initiala delen av investeringsprocessen. Vi vill även undersöka om variablerna aktivitetsnivå och angreppssätt kunde förklara det framtida utfallet av en investering. I den teoretiska delen ges en bakgrund kring den teori som finns om riskkapitalinvesteringar. I början ges en beskrivning hur hela riskkapitalprocessen ser ut från början till slut för att senare gå in på olika teorier om förhållandet och risktagandet som uppstår mellan rikskapitalbolag och entreprenör. Olika förslag ges också för att minska risken så mycket som möjligt. Utifrån denna teorigenomgång har fyra hypoteser ställt upp för att svara på det problem och syfte som undersökningen bygger på. För att undersöka detta har vi gjort en kvantitativ studie men hjälp av enkätundersökning via telefon. Intervjuer med 44 entreprenörer har gjorts där de svarade på en enkät om den första kontakten med riskkapitalbolaget och hur investeringsprocessen avlöpte. Avslutande frågor om företagets framtid och prestation var nödvändiga för att svara på vårt delsyfte. Enkäterna har sammanställts och olika statistiska test har gjorts för att undersöka hur aktivitetsnivån och prestationen kan förklaras av olika förutsättningar samt olika angreppssätt. Resultaten av den här studien skall mer ses som tendenser på marknaden eftersom inte signifikanta resultat har uppnåtts i undersökningen.

Sammanfattning Syfte: Syftet med studien var att undersöka om patienter som har kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, efter deltagande i KOL-skola under sju veckor blir mer aktiva i sin vardag och ökar sin fysiska aktivitetsnivå samt relatera detta till förbättring i livskvalitet och fysisk kapacitet. Frågeställningarna var om det efter 7 veckors KOL-skola går att se en förbättring av den fysiska aktivitetsnivån mätt med accelerometer samt om fysisk kapacitet och prestationsförmåga förbättras mätt med 6-minuters gångtest? Kan det även visa på förändring i aktiviteter i dagliga livet, ADL (Aktiviteter i dagliga livet) och livskvalitet mätt med Eq5d samt minska upplevda besvär vid KOL mätt med CCQ- Chronic COPD Questionaire? Metod: Studien är en kvantitativ prospektiv cohort studie. Deltagarna i studien bestod av 25 patienter , kvinnor och män i åldrarna 45-90 år, med KOL i stadie 1-4. Patienterna deltog i en multidisciplinär KOL-skola under sju veckors tid med undervisning om KOL samt träning för kondition och styrka vid 12 tillfällen. Deltagarna utvärderades med accelerometer- en typ av rörelsemätare som mäter aktivitet i tre olika plan, 6-minuters gångtest, CCQ-chronic COPD questionnaire och Eq5ds hälsobarometer (0-100mm). Samtliga tester utfördes före och efter deltagandet i KOL-skolan. Accelerometermätningen skedde en vecka före starten samt en vecka efter avslut. Resultat: Ingen signifikant förbättring kunde visas gällande fysisk aktivitetsnivå, steg/dag (N.S p=0,330), stillasittande tid (N.S p=0,055), perioder av stillasittande (N.S p=0,875). Den fysiska kapaciteten, prestationsförmågan mätt med 6-minuters gångtest ökade signifikant med i snitt 60 meter (p=0,0002). ADL och livskvalitet mätt med Eq5ds hälsobarometer visade på signifikant förbättring från i snitt 56 mm före till 64 mm efter KOL-skolan (p=0,022) och patienterna skattade sina besvär 0,29 poäng mindre efter deltagandet från i snitt 2,32 till 2,03 poäng av maxpoäng 6,0 (p=0,046). Slutsats: Efter deltagandet i KOL-skolan under 7 veckor kunde studien påvisa en signifikant ökning i gångsträcka samt att patienterna skattade lägre besvär av andfåddhet vid fysiskt krävande aktiviteter. Patienterna förbättrade sitt psykiska välmående. Dock kunde ingen signifikant ökning i aktivitetsnivå, steg/dag påvisas men en tendens till att patienterna var mindre stillasittande kunde ses. / Abstract Aim: The aim of this study was to investigate if patients with chronic obstructive lung disease after seven weeks of pulmonary rehabilitation increased their activity in daily life and their physical activity level and relate this to increase in quality of life and physical capacity. The questions asked was if seven weeks of pulmonary rehabilitation could lead to an increase in physical activity level measured with accelerometer and if physical capacity and performance would increase measured with 6-minutes walking distance? Can this also lead to a change in ADL and quality of life measured with the Eq5d-questionaire and decrease the patient’s perceived inconvenience in COPD measured with CCQ? Method: The study is a quantitative prospective study. There were 25 participants in the study. Men and women in the ages 45-90 years, all diagnosed with COPD stage 1-4. All patients participated in a multidisciplinary rehabilitation during seven weeks including information about COPD and fitness- and strength training during 12 occasions. The participants were evaluated with accelerometer- a device that measures movement in three dimensions, 6-minutes walking distance, CCQ-chronic COPD questionnaire and Eq5d- health barometer (0-100mm). All evaluation was made before and after participating in pulmonary rehabilitation. Measurements with the accelerometers was made one week before the rehabilitation started and one week after it finished. Results: No significant improvements were found regarding physical activity level, step counts/day (N.S p=0.330), sedentary time (N.S p=0.055), periods of sedentary bouts (N.S p=0.875). Physical capacity and performance measured with 6-minutes walking distance showed a significant increase, on average 60 meters (p=0.0002). ADL and quality of life measured with Eq5d health barometer showed a significant improvement in average 56 mm before to 64 mm after participating in pulmonary rehabilitation (p=0.022) and the patients evaluated their perceived inconvenience 0.29 points less, from 2.32 to 2.03 points of a maximum score of 6.0 (p=0.046). Conclusions: After participating in pulmonary rehabilitation for 7 weeks the study could show a significant increase regarding walking distance and less perceived inconvenience from breathlessness at physical demanding activity. The patients increased their mental wellbeing but showed no significant increase regarding activity level or step counts/day, although a tendency that the patient were less sedentary could be seen.

Studien syftar till att undersöka pedagogers användning och inställning till digitala verktyg i förskolan, med fokus på barns fysiska rörelse och aktivitetsnivå. Utifrån syftet utgår vi från följande frågeställningar, “vilken inställning har pedagoger till användandet av digitala verktyg i aktiviteter med fokus på barns fysiska rörelse och aktivitetsnivå?” och “hur använder pedagoger digitala verktyg i förskolan i aktiviteter med fokus på barns fysiska rörelse och aktivitetsnivå?”. Vi har använt oss utav kvalitativa intervjuer och en enkätundersökning.  I studien utgår vi från det sociokulturella perspektivet som används för att förstå den proximala utvecklingszonen och hur verktygen mediterar med användaren.    Vårt huvudsakliga resultat visade att det är pedagogernas privata inställning och intresse som utformar arbetet och kvaliteten kring digitala verktyg och barns aktivitetsnivå. I studien framkom det även att det finns en självupplevd kunskapslucka hos majoriteten av pedagogerna när det kommer till hur rörelseaktiviteter kan kombineras med digitala verktyg.

Bakgrund: Främre korsbandsskador drabbar framförallt yngre, aktiva personer. Hälften opererar sitt knä, benämns rekonstruktion, med syfte att återgå till sin idrott. Ungefär 60% återgår till tidigare aktivitetsnivå.  Syfte: Att jämföra patientrapporterade utfallsmått på aktivitet, aktivitetsnivå samt nöjdhet med aktivitetsnivå och knäfunktion, mellan patienter som genomgått revision eller primär rekonstruktion.  Metod: Studiedesignen var kvantitativ, baserad på en enkät med frågor om aktivitet före och efter rekonstruktion, nuvarande samt nöjdhet med aktivitetsnivå och knäfunktion (skala 0–10), svaren insamlades per telefon.  Resultat: Studien inkluderade 70 deltagare med revision och 96 deltagare med primär rekonstruktion (mellan åren 2010–2015) i åldrarna 21–50. Revisionsgruppen var mer aktiva (p=0,008) på en högre nivå (p=0,001) innan den första främre korsbandsskadan jämfört med primärgruppen. Revisionsgruppen återgick tidigare efter primära rekonstruktionen (9,7 mån) till tidigare aktivitetsnivå jämfört med primärgruppen (12,3 mån p=0,007). Revisionsgruppen skattade sämre knäfunktion (7 vs 8 median, p=0,004) och nöjdhet med nuvarande knäfunktion i opererade knät (median 7 vs 8, p=0,028). Primärgruppen upplevde större begränsning i idrott (median 2 vs 6,25, p=0,001). Konklusion: Revisionsgruppen återgick tidigare till aktivitetsnivå efter primära rekonstruktionen, skattade sämre knäfunktion och nöjdhet med knäfunktion i opererade knät. Primärgruppen upplevde större begränsning i idrott.

I dagens samhälle ökar den stillasittande vardagen allt mer och mer och människan blir allt mer lat och bekväm i sin vardag. Vi spenderar mycket av våra fria tid sittandes framför både datorer, telefoner och tv:n, vi kör bil istället för att gå eller cykla och vi väljer hiss eller rulltrappa framför att gå själva. Detta beteende sjunker allt lägre i åldrarna vilket leder till att barn och ungdomar rör på sig alldeles för lite i dagens samhälle. Studier visar att en grupp på cirka sex procent av alla barn och ungdomar i samhället inte är fysiskt aktiva i varken skolan eller på fritiden. Syftet med studien är därför att undersöka hur pass fysiskt aktiva ungdomar är i Ängelholms kommun och vad som ligger till grund för deras fysiska aktivitet och inaktivitet. För att besvara syftet användes en kvantitativ metod i form av enkätinsamling på en skola placerad i de centrala delarna av kommunen. Resultatet visade på att totalt 269 av 301 deltagare från Kungsgårdsskolan är fysiskt aktiva och lever upp till de rekommendationer som finns. Motiven bakom fysisk aktivitet är för att upprätthålla god hälsa, fysik och för att det är roligt. Motiven bakom fysisk inaktivitet är för att det är tråkigt, för att man inte hinner eller för att man inte vet vad man skulle träna i så fall. Resultatet analyserades med hjälp av självbestämmandeteorin (SDT) och dess olika delar som ligger till grund för en individs motivation. Slutsatsen för studien är att minst 269 av ungdomarna på Kungsgårdsskolan lever upp till rekommendationerna som finns. Trots detta är där fortfarande en andel som inte är fysiskt aktiva och det är denna grupp som kommunen måste fokusera på vid framtida arbeten. Den andel som inte är fysisk aktiva tillhör med stor sannolikhet den grupp på sex procent som inte är fysiskt aktiva under fritiden, i skolan eller på raster. / In today’s society it is more and more common to spend the majority of our days sitting. Studies show that six percent of all the youths are not being physically active in either school or on their free time. The purpose of this study was therefore to find out how physically active young people are in the municipality of Ängelholm and what underlies physical activity and inactivity. The research questions of the study were: to what extent are young people physically active? Why are young people not physically active? Why are young people physically active? To get answers to the purpose a quantitative method was used in the form of questionnaire collection. To analyze the results, I used the self-determination theory and its concepts that underlie an individual’s motivation. The results and conclusion of the study shows that 269 of 301 participants are living up to the recommendations.

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet var att undersöka om frukosten har någon inverkan på den fysiska prestationen i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna var:</p><p>• Finns det något samband mellan fysisk prestation och frukost hos elever som äter respektive inte äter frukost?</p><p>• Är det någon skillnad i den fysiska prestationen mellan könen, bland de elever som äter respektive inte äter frukost?</p><p>• Finns det något samband mellan fysisk prestation, tidpunkt för frukostintag och idrott och hälsa bland elever som äter respektive inte äter frukost?</p><p>Metod</p><p>Undersökningen är kvantitativ och har genomförts bland 89 elever i skolår 7 och 8. Det externa bortfallet var 28,8 procent. Studien genomfördes i idrott och hälsa där eleverna deltog och sedan svarade på en enkät. I statistikprogrammet SPSS fastställdes resultatet.</p><p>Resultat</p><p>Frukosten har en inverkan på prestationen i form av svett. De elever som äter frukost svettas mer. Det finns ingen skillnad i prestation mellan flickor och pojkar som har ätit respektive inte ätit frukost. Tidpunkten för frukostintaget har en inverkan på prestationen i form av svett. Ju kortare tid mellan frukostintag och aktivitetsutövande, desto mer svettas eleven.</p><p>Slutsats</p><p>Som slutsats kan vi se att frukosten har en inverkan på prestationen i form av svett. De elever som äter frukost svettas mer.</p>

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om och förståelse för barn med DAMP för att kunna bemöta dem med genomtänkta strategier i en klassrumssituation. Uppsatsen är uppdelad i en teoridel och i en metoddel. I teoridelen har jag tagit del av olika författares kunskap på området som jag försöker strukturera upp och sammanfatta på ett överskådligt sätt. Jag har bland annat läst böcker av Duvner, Gillberg och Kadesjö. Efter genomförd litteraturgenomgång vidgar jag perspektivet (metoddelen) genom att intervjua personer som lever med DAMP-problematiken i vardagen. I min diskussion länkar jag samman teori och verklighet, dvs de utsagor som blev resultaten från intervjuerna. Utifrån denna helhetsbild försöker jag skissa fram olika pedagogiska strategier som kan fungera som redskap för mig som lärare i arbetet med DAMP-barn.