Bakgrund Frukost anses vara den viktigaste måltiden på dagen och behövs för att fylla på med energi efter en natts sömn. Frukost gynnar elevernas inlärningsförmåga och hjälper dem med koncentrationen fram till lunch. Syfte Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning ungdomar i årskurs 8 äter frukost, om det fanns någon skillnad mellan könen och ungdomars inställning till frukost. Metod Studien genomfördes med en webbaserad enkät med 16 frågor i två skolor i södra Sverige under våren 2020. Urvalet var ett bekvämlighetsurval. Enkätsvaren lades in i Excel och SPSS och analyserades med hjälp av Chi-två test, Kruskal-Wallis test och Mann-Whitney U-test. Signifikansnivån bestämdes till p<0,05. Resultat I studien deltog 142 respondenter. Studien visade att nästan hälften (49,3%) åt frukost varje vardag innan de gick till skolan och 6,3% svarade att de aldrig åt frukost. Av killarna var det 54,3% som alltid åt frukost och motsvarande siffra hos tjejerna var 42,6%. Totalt svarade 42,3% av respondenterna att de ansåg att frukost var viktigt för att orka med skoldagen. Av respondenterna svarade 39,4% att de inte tycker att frukost tar onödigt med tid, signifikant fler tjejer än killar tyckte att frukost tar onödigt med tid (p=0,030). Slutsats Endast hälften av ungdomarna äter frukost varje vardag och fler tjejer än killar uppgav att frukost tar onödigt med tid på morgonen. Mindre än hälften av ungdomarna ansåg att frukost är viktigt för att orka med skoldagen. Hem- och konsumentkunskap är ett viktigt ämne och behöver mer undervisningstid för att få möjlighet att ge eleverna den kunskap de behöver för att bygga upp hälsosamma matvanor.

Resultatet från enkäten visar att majoriteten av eleverna i undersökningen åt frukost oavsett om de gick i idrottsklass eller inte. Av de elever som inte åt frukost gick övervägande delen i icke-idrottsklass. Resultatet visade även att pojkarna åt frukost oftare än flickorna och majoriteten av de elever som inte åt frukost var flickor. Cirka en femtedel av eleverna åt ofta en väl komponerad frukost ur näringssynpunkt. Det fanns ingen statistisk skillnad på hur eleverna svarat på om de var morgon- eller kvällsmänniskor kopplat till hur ofta de åt frukost, däremot ansåg de flesta eleverna som inte åt frukost att de var kvällsmänniskor. Det fanns tendenser mot att de elever som åt frukost hade social närvaro i hemmet på morgonen dock visade resultatet ingen signifikans mellan de elever som åt, respektive inte åt frukost. Av de elever som inte åt frukost hade en femtedel ätit frukost om skolan serverat det. / The aim of this study was to compare the breakfast habits among high school students enrolled in a sports class with those of students attending a non-sports class. The sample group of the study was selected from students in grade nine in a community in the south of Sweden. In total 81 students participated, of which 24 were boys and 20 were girls from the sports classes and 9 were boys and 28 were girls from the non-sports classes, in total 33 boys and 48 girls. The data relevant for the study was collected by questionnaires which at one single time were handed out, answered and handed back by the students. The questionnaire included questions regarding the students’ daily pattern, social attendence, exercise- and diet habits and breakfast habits. The result of the questionnaire showed that the majority of the students in the study had breakfast regardless if they were enrolled in a sports class or not. From those students who did not have breakfast the majority were enrolled in the non-sports class. The result also showed that the boys had breakfast more often than the girls and that the majority of those who did not have breakfast were girls. There were no statistical significance between the students’ sleeping habits and their breakfast habits, however, most of the students who did not have breakfast considered themselves to be evening persons. The conclusion of this study is that there were some tendencies that students enrolled in sports class had breakfast more often than the students in the non-sports class and that it mainly was the girls who skipped their breakfast.

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet var att undersöka om frukosten har någon inverkan på den fysiska prestationen i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna var:</p><p>• Finns det något samband mellan fysisk prestation och frukost hos elever som äter respektive inte äter frukost?</p><p>• Är det någon skillnad i den fysiska prestationen mellan könen, bland de elever som äter respektive inte äter frukost?</p><p>• Finns det något samband mellan fysisk prestation, tidpunkt för frukostintag och idrott och hälsa bland elever som äter respektive inte äter frukost?</p><p>Metod</p><p>Undersökningen är kvantitativ och har genomförts bland 89 elever i skolår 7 och 8. Det externa bortfallet var 28,8 procent. Studien genomfördes i idrott och hälsa där eleverna deltog och sedan svarade på en enkät. I statistikprogrammet SPSS fastställdes resultatet.</p><p>Resultat</p><p>Frukosten har en inverkan på prestationen i form av svett. De elever som äter frukost svettas mer. Det finns ingen skillnad i prestation mellan flickor och pojkar som har ätit respektive inte ätit frukost. Tidpunkten för frukostintaget har en inverkan på prestationen i form av svett. Ju kortare tid mellan frukostintag och aktivitetsutövande, desto mer svettas eleven.</p><p>Slutsats</p><p>Som slutsats kan vi se att frukosten har en inverkan på prestationen i form av svett. De elever som äter frukost svettas mer.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka om frukosten har någon inverkan på den fysiska prestationen i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna var: • Finns det något samband mellan fysisk prestation och frukost hos elever som äter respektive inte äter frukost? • Är det någon skillnad i den fysiska prestationen mellan könen, bland de elever som äter respektive inte äter frukost? • Finns det något samband mellan fysisk prestation, tidpunkt för frukostintag och idrott och hälsa bland elever som äter respektive inte äter frukost? Metod Undersökningen är kvantitativ och har genomförts bland 89 elever i skolår 7 och 8. Det externa bortfallet var 28,8 procent. Studien genomfördes i idrott och hälsa där eleverna deltog och sedan svarade på en enkät. I statistikprogrammet SPSS fastställdes resultatet. Resultat Frukosten har en inverkan på prestationen i form av svett. De elever som äter frukost svettas mer. Det finns ingen skillnad i prestation mellan flickor och pojkar som har ätit respektive inte ätit frukost. Tidpunkten för frukostintaget har en inverkan på prestationen i form av svett. Ju kortare tid mellan frukostintag och aktivitetsutövande, desto mer svettas eleven. Slutsats Som slutsats kan vi se att frukosten har en inverkan på prestationen i form av svett. De elever som äter frukost svettas mer.

När man studerar är det viktigt att kunna koncentrera sig för att tillgodogöra sig sin utbildning. Med en bra frukost kan man öka sin koncentrations- och prestationsförmåga. Det är därför viktigt att äta en hälsosam frukost. För att jämföra hur hälsosam frukostarna är har Nordiska Näringsrekommendationernas stoppljus används för att klassificera livsmedel efter hälsosamhet. Undersökningen omfattade 155 elever på gymnasiet från olika inriktningar. De svarade på en enkätundersökning angående sina frukostvanor. Syftet med undersökningen var att studera om det finns någon skillnad mellan elevers frukostvanor kopplat till om de studerar yrkesförberedande eller högskoleförberedande program. Studien syftade också till att undersöka hälsosamheten i frukostarna. Resultatet visar att andelen elever som inte äter frukost är ungefär en fjärdedel och andelen skiljer sig inte mellan grupperna. I studien visade det sig också att de som studerar högskoleförberedande program äter en högre grad av hälsosamma livsmedel, klassificerade som gröna i NNR:s stoppljus. Eleverna hade i genomsnitt lika fördelning av livsmedel som bör ökas, bytas ut och begränsas, i sina frukostar. Alltså behöver många minska sitt intag av livsmedel som bör begränsas och öka intaget av de livsmedel som är mer hälsosamma. / When studying it's important to be able to concentrate properly to profit from the education. By eating a healthy breakfast it is possible to increase one's concentration and performance capabilities. Therefore it’s essential to start the day with a healthy breakfast. To allow for a comparison of healthiness of the breakfasts the Nordic Nutritional Recommendations stop light has been used to classify the healthiness of the food. The study included 155 high school students from different education programs, whom answered a survey regarding their breakfast. The aim of the study was to investigate if students studying collage preparing programs have healthier eating habits than those studying vocational programs. It also aims to measure how healthy the breakfasts are. The result shows that the proportion of students not eating breakfast are approximately one fourth and there was no difference between the different student groups. The study shows that those studying collage preparing programs eats significantly more healthy products. The average student ate relatively the same amount of products in the three categories, good, average and bad. This suggest that the students need to lower their intake of the products considered bad and increase the intake of the good products.

Bakgrund Att förse kroppen med bränsle efter en natts fasta är en god idé. Frukost har fått benämningen som dagens viktigaste måltid. Frukostkonsumtion har generellt sett positiva effekter på kognitiv prestanda jämfört med utelämnande av frukost. Samtidigt har nyligen utförd forskning visat motsatsen. För att ta reda på vad som är viktigt för ungdomar och deras frukostvanor, genomfördes en kvalitativ studie då sådan saknas, för att belysa ämnet och för att få en djupare förståelse för frukostsituationer bland elever på högstadiet. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar resonerar kring sina frukostsituationer. Metod Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod, en semistrukturerad intervjuguide med förutbestämda frågor där varje respondent, högstadieelever från olika delar av landet, fick samma huvudfrågor. Vi genomförde tolv intervjuer med inspelningsmaterial mellan 20–45 minuter. Data samlades in digitalt. Efter transkribering, plockades syftesrelaterade meningsenheter ut, dessa kodades och placerades ut i slutgiltiga kategorier, som resultatdelen baserades på. Resultat Resultaten som framkom i undersökningen svarade mot frågeställningarna om hur ungdomar resonerar kring sina frukostsituationer. Respondenterna uttryckte sig angående ork och energi samt frukostens näringsinnehåll. De resonerade om hur stor betydelse sällskapet hade samt sociala medier, föräldrar och skolans påverkan på frukostsituationen. Respondenterna resonerade kring hur stress kunde påverka frukostval samt för hur vanor ändrades på grund av säsong. Slutsats Respondenterna hade en medvetenhet om att de behövde energi på morgonen för att orka med sina aktiviteter om dagarna. Sällskapet hade stor betydelse för en trevligare frukostsituation. Sociala medier och föräldrar inspirerade till goda frukostvanor. Gemensamt för alla respondenter var att de ville utöka sina kunskaper om att skapa mer hälsosamma matvanor men att de inte gavs möjlighet till tillräckligt med kunskap om ämnet i skolan. / Background Providing the body with fuel after a night of fasting is a good idea. Breakfast has been named the most important meal of the day and breakfast consumption has generally had positive effects on cognitive performance compared to omitting breakfast. Recent research has however shown the opposite. In order to find out what is important for adolescence and their breakfast habits, a qualitative study was conducted, to illustrate the subject from a wider angle. Objective The aim of the study was to investigate how adolescence reason about their breakfast situations. Method We used qualitative interviews as a data collection method, a semi-structured interview guide with predetermined questions where each respondent, high school students from different parts of the country, were given the same questions. We conducted twelve interviews with recording material between 20-45 minutes. Data were collected digitally. After transcription, purpose-related sentence units were picked out, coded and placed in definitive categories, on which the results section were based. Results The results that emerged from the interviews with young people reason about their breakfast situations. The respondents commented on energy- as well as the nutritional intake of breakfast. They reasoned about the importance of society as well as social media, parents and the school's impact on the breakfast situation. The respondents reasoned about how stress could affect breakfast choices and how habits changed due to the season. Conclusion The respondents had an awareness that they needed energy in the morning to cope with their activities during the day. The company was of great importance for a nicer breakfast situation. Social media and parents inspired good breakfast habits. Common to all respondents was that they wanted to expand their knowledge of creating healthier eating habits but that they were not given the opportunity to have sufficient knowledge of the subject in school.

Bakgrund Frukost anses vara den viktigaste måltiden på dagen och behövs för att fylla på med energi efter en natts sömn. Frukost gynnar elevernas inlärningsförmåga och hjälper dem med koncentrationen fram till lunch. Syfte Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning ungdomar i årskurs 8 äter frukost, om det fanns någon skillnad mellan könen och ungdomars inställning till frukost. Metod Studien genomfördes med en webbaserad enkät med 16 frågor i två skolor i södra Sverige under våren 2020. Urvalet var ett bekvämlighetsurval. Enkätsvaren lades in i Excel och SPSS och analyserades med hjälp av Chi-två test, Kruskal-Wallis test och Mann-Whitney U-test. Signifikansnivån bestämdes till p&lt;0,05. Resultat I studien deltog 142 respondenter. Studien visade att nästan hälften (49,3%) åt frukost varje vardag innan de gick till skolan och 6,3% svarade att de aldrig åt frukost. Av killarna var det 54,3% som alltid åt frukost och motsvarande siffra hos tjejerna var 42,6%. Totalt svarade 42,3% av respondenterna att de ansåg att frukost var viktigt för att orka med skoldagen. Av respondenterna svarade 39,4% att de inte tycker att frukost tar onödigt med tid, signifikant fler tjejer än killar tyckte att frukost tar onödigt med tid (p=0,030). Slutsats Endast hälften av ungdomarna äter frukost varje vardag och fler tjejer än killar uppgav att frukost tar onödigt med tid på morgonen. Mindre än hälften av ungdomarna ansåg att frukost är viktigt för att orka med skoldagen. Hem- och konsumentkunskap är ett viktigt ämne och behöver mer undervisningstid för att få möjlighet att ge eleverna den kunskap de behöver för att bygga upp hälsosamma matvanor. / Background Breakfast is considered to be the most important meal of the day and is needed to refill energy after a night's sleep. Breakfast benefits students' learning ability and helps them to concentrate until lunch. Aim The aim of the study was to investigate to what extent adolescents in grade 8 eat breakfast, if there was any difference between genders and their attitude towards breakfast. Method The study was conducted with a web-based survey consisting of 16 questions at two schools in southern Sweden in the spring of 2020. The sample was a convenience sample. The survey responses were entered into Excel and SPSS and analyzed using chi-squared test, the Kruskal-Wallis test and the Mann-Whitney U test. The significance level was set to p&lt;0,05. Results It was 142 respondents that participated in the survey. The study showed that almost half (49.3%) ate breakfast every weekday before going to school and 6.3% said they never ate breakfast. Of the boys, 54.3% always ate breakfast and the corresponding figure for the girls was 42.6%. In total, 42.3% of the respondents said that they felt that breakfast was important for the school day. In the survey, there was 39.4% of the respondents that responded that they don´t think that breakfast takes unnecessary time, significantly more girls than boys thought breakfast takes unnecessary time (p=0,030). Conclusion Only half of the young people eat breakfast every schoolday and more girls than boys stated that breakfast takes unnecessary time in the morning. Less than half of the young people considered that breakfast is important for the school day. Home economics is an important subject and requires more teaching time to be able to give students the knowledge they need to build healthy eating habits.