Syftet med denna undersökning är att titta på hur många femteklassare i en skola i söderförort (kallad ”Skolan”) som håller på med någon idrott på fritiden, i såväl organiserad som oorganiserad form och om det är någon skillnad mellan flickor och pojkar. Dessutom om habitus och genus har någon betydelse för idrottsintresset. Följande frågeställningar användes för att ta reda på detta:   Hur många av femteklassarna i ”Skolan” håller på med någon idrott på fritiden? Är det någon skillnad på idrottandet på fritiden mellan flickor och pojkar?   Jag har gjort en kvantitativ enkätundersökning med 10 frågor som delades ut till eleverna i årskurs 5 i ”Skolan” i södra Stockholm. Totalt svarade 61 elever på enkäten, varav 36 flickor och 25 pojkar. Resultaten sammanställdes och bearbetades med hjälp av Excel och presenterades som figurer. De slutsatser jag kunde dra av studien var att en överväldigande majoritet, 70 procent av eleverna (76 procent av pojkarna och 67 procent av flickorna) i årskurs 5 i ”Skolan” håller på med någon idrott i en förening på fritiden. Några av eleverna höll på med flera idrotter. Så många som 46 procent av eleverna (30 procent av flickorna och 40 procent av pojkarna) skulle dessutom vilja hålla på med ytterligare en idrott. Idrotterna skiljer sig inte så mycket mellan könen. Fotboll är den populäraste, den sysselsätter 31 procent av dem som idrottar, därefter kommer tennis, pingis och innebandy med 8 procent vardera. Det är heller ingen större skillnad på intensiteten i idrottandet, 78 procent av flickorna och 88 procent av pojkarna rör på sig minst en gång i veckan så att de blir andfådda och svettiga. En majoritet av femteklassarna i ”Skolan” håller på med någon form av idrott på fritiden, antingen i organiserad och/eller organiserad form. Det är ingen större skillnad mellan flickor och pojkar om man tittar på den organiserade idrotten men däremot i oorganiserad form. Inte heller valet av idrott skiljer sig speciellt mycket åt. Fotboll är populärast bland både pojkar och flickor. Många av de till frågade vill även hålla på med någon ytterligare sport, flickorna framförallt dans och pojkarna innebandy. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2011

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers fritidsvanor och anledningen till varför elever i åk 9 utövar fysisk aktivitet eller inte. Frågeställningar: 1. Hur stor andel elever är regelbundet fysiskt aktiva/inaktiva på fritiden i årskurs 9? 2. Vilka skillnader finns mellan pojkar och flickor i årskurs 9 gällande mängd och val av fysisk aktivitet på fritiden? 3. Vilka skillnader/likheter finns mellan olika betyg i idrott och hälsa samt fysisk aktivitet på fritiden? 4. Hur stor andel elever får hjälp och känner motivation samt utvecklas av sin fysiska aktivitet? 5. Av vilka anledningar utövar inte eleverna fysisk aktivitet? Metod Totalt deltog 102 elever från två olika skolor i Stockholmsområdet. Fem klasser i årskurs 9 fick besvara en enkät med frågor angående fysisk aktivitet på fritiden. Enkättillfällena gjordes under idrottslektioner och mentorstimmar. Genomförandet av enkäten tog ungefär 20 minuter i respektive klass. Resultaten sammanställdes och bearbetades i defgo samt excel. Resultat Resultatet visar att 69 procent av eleverna i studien bedriver någon form av fysisk aktivitet på fritiden. Största skillnaden går att se i mängd utövad fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet 7 timmar eller mer i veckan utövades av 36 procent av deltagande pojkar och 15 procent av deltagande flickor. Ur studien framgår att de elever som hade en regelbunden fysisk aktivitet i många fall fick högre betyg i idrott och hälsa. De elever som inte utövade någon fysisk aktivitet hade i många fall ett lägre betyg. Det mest förekommande betyget för de elever som utövade fysisk aktivitet var B och C. För eleverna som inte utövade fysisk aktivitet var mest förekommande D och E. Av eleverna som deltagit är det 76 procent som anser att de får hjälp av vuxna/ledare med sina utmaningar i sin fysiska aktivitet. Våra resultat visar att 96 procent känner motivation till att utöva sin fysiska aktivitet. Resultatet visar även att samtliga känner att de utvecklas inom sin fysiska aktivitet. Samtliga personer av dem som utövar fysisk aktivitet har en medveten anledning till varför de utövar fysisk aktivitet. Av dem som inte utövar fysisk aktivitet var orsakerna att 33 procent inte hittat någon passande idrott. Slutsats Slutsatsen av vår studie är att en relativt stor del av elever i åk 9 utövar fysisk aktivitet på fritiden (69 procent). Studien visar också att elever som utövar någon fysisk aktivitet på fritiden erhåller ett högt betyg i idrott och hälsa än de elever som är fysiskt inaktiva. Vanligt förekommande fysiska aktiviteter på fritiden hos elever i åk 9 i studien är fotboll, gå på gym och jogga. Vi kan också se att de huvudsakliga anledningarna till att utöva fysisk aktivitet på fritiden för elever i åk 9 är att ”må bra i vardagen” och för att ”det är roligt”. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien har varit att ur ett könsperspektiv undersöka den fysiska aktiviteten under fritiden hos ungdomar i skolår 9. Frågeställningarna var: Vilka aktiviteter har de valt och föreligger det några skillnader i val av fysisk aktivitet mellan könen? Varför är de fysiskt aktiva på sin fritid och finns det några skillnader mellan könen? Föreligger några skillnader mellan könen i aktivitetsgrad?</p><p>Metod</p><p>Studien utfördes med elever i skolår 9 på två högstadieskolor i Västervik. Resultatet bygger på 113 flickors och 126 pojkars enkätsvar. Undersökningen var av kvantitativ karaktär. Resultaten sammanställdes och bearbetades i Excel samt i statistikprogrammet SPSS.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet visade att ungdomarna främst utövade aktiviteter som inte var föreningsbundna, till exempel promenader, jogging och styrketräning. Mer än hälften var medlemmar i en idrottsförening. Detta resultat kan te sig motsägelsefullt. En möjlig förklaring till detta kan vara att flera ungdomar är aktiva i mer än en aktivitet, det vill säga att de kombinerar en föreningsbunden aktivitet med en eller flera aktiviteter som de själva kan utöva på sin fritid. Aktivitetsvalen skiljde sig åt mellan könen då pojkarna utövade mer föreningsidrott än flickorna. Studien visade vidare att ungdomarna främst var fysiskt aktiva på sin fritid för att det var kul samt för att förbättra konditionen. Flickorna angav även att de var aktiva för att hålla vikten och pojkarna angav att de var fysiskt aktiva för att bygga muskler. Det fanns en signifikant skillnad mellan könen i aktivitetsgrad då pojkarna var fysiskt aktiva på en högre ansträngningsnivå än vad flickorna var. 43 procent av ungdomarna nådde inte upp till de statliga rekommendationerna för fysisk aktivitet. Cirka hälften av alla ungdomar trodde att de skulle vara mer fysiskt aktiv på sin fritid om det fanns ett större utbud av aktiviteter. Främst efterfrågades dans och friidrott.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatsen av min undersökning är att ungdomar är fysiskt aktiva på sin fritid men aktivitetsgrad, val av aktivitet och varför man är fysisk aktiv på sin fritid skiljer sig åt, både inom och mellan könen.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att ur ett könsperspektiv undersöka den fysiska aktiviteten under fritiden hos ungdomar i skolår 9. Frågeställningarna var: Vilka aktiviteter har de valt och föreligger det några skillnader i val av fysisk aktivitet mellan könen? Varför är de fysiskt aktiva på sin fritid och finns det några skillnader mellan könen? Föreligger några skillnader mellan könen i aktivitetsgrad? Metod Studien utfördes med elever i skolår 9 på två högstadieskolor i Västervik. Resultatet bygger på 113 flickors och 126 pojkars enkätsvar. Undersökningen var av kvantitativ karaktär. Resultaten sammanställdes och bearbetades i Excel samt i statistikprogrammet SPSS. Resultat Resultatet visade att ungdomarna främst utövade aktiviteter som inte var föreningsbundna, till exempel promenader, jogging och styrketräning. Mer än hälften var medlemmar i en idrottsförening. Detta resultat kan te sig motsägelsefullt. En möjlig förklaring till detta kan vara att flera ungdomar är aktiva i mer än en aktivitet, det vill säga att de kombinerar en föreningsbunden aktivitet med en eller flera aktiviteter som de själva kan utöva på sin fritid. Aktivitetsvalen skiljde sig åt mellan könen då pojkarna utövade mer föreningsidrott än flickorna. Studien visade vidare att ungdomarna främst var fysiskt aktiva på sin fritid för att det var kul samt för att förbättra konditionen. Flickorna angav även att de var aktiva för att hålla vikten och pojkarna angav att de var fysiskt aktiva för att bygga muskler. Det fanns en signifikant skillnad mellan könen i aktivitetsgrad då pojkarna var fysiskt aktiva på en högre ansträngningsnivå än vad flickorna var. 43 procent av ungdomarna nådde inte upp till de statliga rekommendationerna för fysisk aktivitet. Cirka hälften av alla ungdomar trodde att de skulle vara mer fysiskt aktiv på sin fritid om det fanns ett större utbud av aktiviteter. Främst efterfrågades dans och friidrott. Slutsats Slutsatsen av min undersökning är att ungdomar är fysiskt aktiva på sin fritid men aktivitetsgrad, val av aktivitet och varför man är fysisk aktiv på sin fritid skiljer sig åt, både inom och mellan könen.

The main aim of the study is to generate increased knowledge about young people’s leisure time sporting habits in a contextual perspective. The intention is to highlight the circumstances in which young people pursue and participate in different activities, with a particular focus on sport in terms of one’s own life circumstances. An essential point of departure of the study is regarding sport as an important pedagogic environment of norms and values. The perspective of the study is mainly cultural-sociological. In the analyses, Pierre Bourdieu’s key concepts habitus and capital have been used as research tools together with gender. The data on which the thesis is based is collected from young people from school year 9 living in four different milieus and comes from three different collections, conducted in 1996, 2002 and 2007. In each data collection about 1200-1500 pupils replied to a questionnaire. Sport occupies a central position in young people’s life on the recreational field. The results show that sport culture can best be understood in the local perspective. Young people’s sporting habit development can be said to be a result of a complex interplay between personal preferences, the home environment, local traditions, what is on offer, living conditions and the prevailing laws of gender and status. For the group of teenagers as a whole the proportion of members, as well as those who pursue personal sports, increases with higher educational capital and higher economic capital. When it comes to organised sport outside the sports club milieu no such connection can be determined. The thesis has shown that sport is not accessible for all and opportunities for participation are curtailed for large groups of young people in our society. This is especially true for sport organised in sport clubs, i.e. sport mainly supported by public funds.

The purpose with this study is to examine pupils´ physical activity habits in grade 4-6 in their sport association and discuss pedagogical and didactical consequences of the pupils' physical activity habits. Earlier research confirms that students´physical activity has been low for a long period. To collect data for this study I decided to do a survey and 148 pupils in grade 4-6 answered the survey. The survey was then decoded with the help of Central Bureau Of Statistics template. Which was then transferred into diagrams for further analysis and interpretation. The coding gave the study’s results five different categories, Social economics, Living, Gender, Ethnicity, and Gender/Ethnicity. These categories were analyzed and interpreted with the help of the theoretical framework of habitus. The results shows that social economic background of the pupils´ has very little impact on their physical activity. Small differences could be found between the different genders where boys tend to be more physically active than girls. In the category gender and ethnicity, the results showed that girls that was born outside of Sweden tended not to be physically active enough to maintain good health according to the recommendations recommended by the Swedish Public Health Agency. The individual habitus has been shown to be most affected when it comes to where the students live. Those who live in a smaller town have fewer choices for physical activities. / <p>Idrott</p>

Resultatet från enkäten visar att majoriteten av eleverna i undersökningen åt frukost oavsett om de gick i idrottsklass eller inte. Av de elever som inte åt frukost gick övervägande delen i icke-idrottsklass. Resultatet visade även att pojkarna åt frukost oftare än flickorna och majoriteten av de elever som inte åt frukost var flickor. Cirka en femtedel av eleverna åt ofta en väl komponerad frukost ur näringssynpunkt. Det fanns ingen statistisk skillnad på hur eleverna svarat på om de var morgon- eller kvällsmänniskor kopplat till hur ofta de åt frukost, däremot ansåg de flesta eleverna som inte åt frukost att de var kvällsmänniskor. Det fanns tendenser mot att de elever som åt frukost hade social närvaro i hemmet på morgonen dock visade resultatet ingen signifikans mellan de elever som åt, respektive inte åt frukost. Av de elever som inte åt frukost hade en femtedel ätit frukost om skolan serverat det. / The aim of this study was to compare the breakfast habits among high school students enrolled in a sports class with those of students attending a non-sports class. The sample group of the study was selected from students in grade nine in a community in the south of Sweden. In total 81 students participated, of which 24 were boys and 20 were girls from the sports classes and 9 were boys and 28 were girls from the non-sports classes, in total 33 boys and 48 girls. The data relevant for the study was collected by questionnaires which at one single time were handed out, answered and handed back by the students. The questionnaire included questions regarding the students’ daily pattern, social attendence, exercise- and diet habits and breakfast habits. The result of the questionnaire showed that the majority of the students in the study had breakfast regardless if they were enrolled in a sports class or not. From those students who did not have breakfast the majority were enrolled in the non-sports class. The result also showed that the boys had breakfast more often than the girls and that the majority of those who did not have breakfast were girls. There were no statistical significance between the students’ sleeping habits and their breakfast habits, however, most of the students who did not have breakfast considered themselves to be evening persons. The conclusion of this study is that there were some tendencies that students enrolled in sports class had breakfast more often than the students in the non-sports class and that it mainly was the girls who skipped their breakfast.

This master thesis examines sport habits among young people and a view of their future in sports. Research has shown that the majority of youth leave sport clubs during adolescence. The thesis questions were: How physically active are young people? Which sports do they practice? Regarding their future in sports, what kind of aspirations do the young people have? Are there any barriers that could complicate their involvement in these activities? These questions were examined by analyzing if there were any differences between boys and girls, youth in different grades and youth with Swedish or foreign backgrounds. Pierre Bourdieu´s theoretical framework about sports and economic capital has been used as a research framework. 248 students (6th to 9th grade) in Umeå answered a survey about their sport habits. The results showed that many adolescents participate in sports activities. Participation in sport clubs decreased with age, which lead to the fact that many young people do not meet the recommendation from WHO (2010) of one hour of physical exercise each day. Sport capital was an important factor for physical practice, while economic capital was important within sport clubs but not outside. Half of the studied population wanted to exercise more frequently but there were several factors that prevented them. The different groups that were analyzed showed varying results, especially about their habits within sport clubs. This study confirms research about drop-out during adolescence which could lead to large challenges for sport clubs and decision makers within sports in the future.