Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka om frukosten har någon inverkan på den fysiska prestationen i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna var: • Finns det något samband mellan fysisk prestation och frukost hos elever som äter respektive inte äter frukost? • Är det någon skillnad i den fysiska prestationen mellan könen, bland de elever som äter respektive inte äter frukost? • Finns det något samband mellan fysisk prestation, tidpunkt för frukostintag och idrott och hälsa bland elever som äter respektive inte äter frukost? Metod Undersökningen är kvantitativ och har genomförts bland 89 elever i skolår 7 och 8. Det externa bortfallet var 28,8 procent. Studien genomfördes i idrott och hälsa där eleverna deltog och sedan svarade på en enkät. I statistikprogrammet SPSS fastställdes resultatet. Resultat Frukosten har en inverkan på prestationen i form av svett. De elever som äter frukost svettas mer. Det finns ingen skillnad i prestation mellan flickor och pojkar som har ätit respektive inte ätit frukost. Tidpunkten för frukostintaget har en inverkan på prestationen i form av svett. Ju kortare tid mellan frukostintag och aktivitetsutövande, desto mer svettas eleven. Slutsats Som slutsats kan vi se att frukosten har en inverkan på prestationen i form av svett. De elever som äter frukost svettas mer.

<p>Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om och förståelse för barn med DAMP för att kunna bemöta dem med genomtänkta strategier i en klassrumssituation. </p><p>Uppsatsen är uppdelad i en teoridel och i en metoddel. I teoridelen har jag tagit del av olika författares kunskap på området som jag försöker strukturera upp och sammanfatta på ett överskådligt sätt. Jag har bland annat läst böcker av Duvner, Gillberg och Kadesjö. Efter genomförd litteraturgenomgång vidgar jag perspektivet (metoddelen) genom att intervjua personer som lever med DAMP-problematiken i vardagen. I min diskussion länkar jag samman teori och verklighet, dvs de utsagor som blev resultaten från intervjuerna. Utifrån denna helhetsbild försöker jag skissa fram olika pedagogiska strategier som kan fungera som redskap för mig som lärare i arbetet med DAMP-barn.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien var att undersöka självrapporterad fysisk aktivitet och stillasittande hos personer med olika aktivitetsnivå på arbetet.     Skiljer sig den fysiska aktiviteten i olika domäner (transport, hem och fritid) respektive den totala fysiska aktiviteten utöver arbetet beroende på aktivitetsnivå på arbetet? Skiljer sig tiden stillasittande beroende på aktivitetsnivå på arbetet? Metod För att uppfylla syftet valdes en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign. Data samlades in med hjälp av enkäten International Physical Activity Questionnaire (lång version), där frågorna om fysisk aktivitet är uppdelade i fyra domäner; arbete, transport, hem och fritid och berör intensitet, frekvens och duration. Frågorna om stillasittande är uppdelade för vardag och helg. Urvalet bestod av personer som arbetade heltid och flera olika yrken inkluderades i studien. Undersökningsdeltagarna delades in i tre grupper efter aktivitetsnivå på arbetet och jämfördes med avseende på fysisk aktivitet utanför arbetet respektive stillasittande. Fysisk aktivitet i varje domän och total fysisk aktivitet utanför arbetet redovisades i MET-minuter/vecka. Stillasittande angavs i minuter och presenterades för fem vardagar respektive en vecka. Resultat Totalt deltog 196 personer i studien. Fritiden var den största källan till den totala fysiska aktiviteten utanför arbetet i alla grupper (minst 63 % av tiden) och aktiviteten vid både transport och i hemmet var relativt låg. En signifikant skillnad mellan grupperna sågs för fysisk aktivitet i arenan hem, där personer med ett högaktivt arbete rörde på sig mer i hemmet (median: 360 MET-minuter/vecka) jämfört med personer med ett lågaktivt arbete (90 MET-minuter/vecka). I domänerna transport och fritid skiljde sig mängden fysisk aktivitet något mellan grupperna, men inte signifikant. För tid stillasittande sågs en signifikant skillnad mellan grupperna, både under fem vardagar och under en vecka. Personer med ett högaktivt arbete satt mindre (900 minuter respektive 1 380 minuter) än de som hade ett lågaktivt arbete (2 100 minuter respektive 2 640 minuter).    Slutsats Studien visade att den största delen utförd fysisk aktivitet utanför arbetet inte verkar bero på aktivitetsnivån på arbetet. Det var endast för den fysiska aktiviteten i hemmet som det sågs en signifikant skillnad mellan olika aktivitetsnivåer på arbetet. Vid transport och fritid sågs små skillnader i fysisk aktivitet, men dessa var inte signifikanta. För den totala tiden stillasittande däremot verkar graden av fysisk aktivitet på arbetet ha betydelse. Ett lågaktivt arbete gav längre total tid stillasittande jämfört med ett högaktivt arbete. Fysisk aktivitet och stillasittande bör som enskilda beteenden ses över både på arbetsplatsen och i domänerna utanför arbetet. Vidare bör också undersökas vilka andra faktorer som kan påverka dessa två beteenden.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka giltigheten i en svensk översättning av mätinstrumentet ”Intrinsic Motivation Inventory” och dess generella användbarhet i relation till lektioner i idrott och hälsa bland svenska ungdomar i åldrarna 12-15 år i årskurs 6-9. Frågeställningar som ingick var 1; skiljer sig den i engelskspråkiga versionen och den svenska översättningen åt i giltigheten att mäta inre motivation? Frågeställning 2 var; påverkar översättningen kontexten basketboll till idrottslektioner samvariationerna av olika aspekter av begreppet inre motivation? Studien har utgått från achievement goal theory (AGT) (Roberts, 2012; Roberts & Kristiansen, 2012; Treasure & Roberts, 1995; Weinberg & Gould, 2007). Deltagare som tog del av studien var 180 grundskoleelever (N=180), flickor och pojkar i årskurs 6-9 från en grundskola i södra Sverige. Mätinstrument som användes bestod av en svensk översättning av den engelska versionen ”Intrinsic Motivation Inventory” (McAuley, Duncan & Tammen, 1989). Resultat från frågeställning 1 visar att den svenska översättningen av den engelska versionen (IMI) skiljer sig åt i giltigheten att mäta inre motivation, främst i Cronbach’s alfa. Den engelska versionen hade ett totalt Cronbach’s alfa på a=0,85 medan den svenska översättningen av instrumentet uppkom till ett totalt Cronbach’s alfa a=0,886. Resultat från frågeställning 2 visar att översättningen av kontexten basketboll till idrottslektioner ger olika samvariationer mellan underliggande dimensioner. Utmärkande skillnader är samvariationer mellan upplevd förmåga och utmaning/spänning, r=0,232, p<0,01 och mellan utmaning/spänning och ansträngning, r=0,160, p<0,05. Slutsatsen är bland annat, att den svenska översättningen av mätinstrumentet (IMI) kan med fördel användas som verktyg av nuvarande som blivande idrottslärare, för undersökning av underliggande aspekter av elevers inre motivation på idrottslektioner.

<p><p>Objective:</p><p>This study aimed to investigate the correlation between physical activity level (PAL), measured with activity diary and accelerometer, among overweight and obese children and adolescents. The aim was also to study differences in PAL between girls and boys.</p><p>Design:</p><p>55 children and adolescents, whom been subjected to a physical activity registration with a physical activity diary and accelerometer during three or four days, were included in this study. From the data received from the children’s journal records PAL was calculated and compiled for statistic analysis.</p><p>Results:</p><p>The results of the study showed that the children underestimated their physical activity level when measured with activity diary, in comparison with the physical activity level measured with accelerometer. Differences between girl and boys PAL values were not statistically significant, although the girls PAL values from the accelerometer, but not from the activity diary, reached a moderate activity level according to Nordic nutrition recommendation. No correlation between the activity diary and accelerometer was found.</p><p>Conclusions:</p><p>The Activity diary can not be used as solitary instrument to mesure physical activity in obese or overweight children.</p><p>There is no validated way to measure physical activity in overweight or obese children.</p><p>Before studies can be conducted with reliable results, physical activity level scales and calculated BMR must be designed for overweight and obese children.</p></p>

Syftet med studien var att undersöka den fysiska aktivitetsnivån hos de anställda samt ta reda på vilka motivationsfaktorer och barriärer de upplevde till fysisk aktivitet. Syftet innefattade även att se om motiv och barriärer skiljde sig beroende på aktivitetsnivå, ålder och kön. En del av syftet var även att undersöka hur aktiviteten kring företagets erbjudande till fysisk aktivitet såg ut. Undersökningen genomfördes genom att deltagarna (n=139) besvarade en omarbetad form av Motivation Till Upprätthållande Av Motionsvanor (MTUAM), en svensk version av Physical Activity Stages Of Change samt några bakgrundsfrågor. Resultatet visade att 55 procent var tillräckligt fysiskt aktiva enligt Folkhälsoinstitutets rekommendationer. Resultatet visade även att de främsta motivationsfaktorerna var förbättrad kondition, förbättrad hälsa samt ökad fysisk styrka. De främsta barriärerna var mycket att göra i hemmet, stress/tidsbrist och brist på motivation. Resultatet visade även att det fanns signifikanta skillnader i motiv och barriärer beroende på aktivitetsnivå och kön. Det fanns även en signifikant skillnad mellan ålder och motiv. Det framkom att 28 procent utnyttjar företagets erbjudande till fysisk aktivitet och att de främsta orsakerna till att det inte utnyttjades var tidsbrist, avsaknad av målsättning samt att de tränar på egen hand. Resultatet diskuterades sedan i förhållande till den tidigare forskningen. / The purpose of this study was to investigate the employees physical activity level and to identify the motivators and barriers they experienced to physical activity. The purpose included investigating if the motives and barriers differed depending on activity level, age and gender. It also examined the activity the company’s offer of physical activity concerning. The participants (n=139) responded to a revised form of Motivation for Maintenance of Exercise Habits (MTUAM), a Swedish version of the Physical Activity Stages of Change and a few background questions. The results showed that 55 percent were sufficiently physically active according to the recommendations of the Swedish Institute of Public Health. The results also showed that the main motivation factors were improved fitness, improved health and greater physical strength. The main barriers were a lot to do at home, stress/lack of time and lack of motivation. The results also showed that there were significant differences in motivations and barriers depending on activity level and gender. There also was a significant difference between age and motives. It was discovered that 28 percent used the company’s offer of physical activity. The main reasons why it was not used were lack of time, lack of goals and that they train on their own. The results were then discussed in relation to the research.

Objective: This study aimed to investigate the correlation between physical activity level (PAL), measured with activity diary and accelerometer, among overweight and obese children and adolescents. The aim was also to study differences in PAL between girls and boys. Design: 55 children and adolescents, whom been subjected to a physical activity registration with a physical activity diary and accelerometer during three or four days, were included in this study. From the data received from the children’s journal records PAL was calculated and compiled for statistic analysis. Results: The results of the study showed that the children underestimated their physical activity level when measured with activity diary, in comparison with the physical activity level measured with accelerometer. Differences between girl and boys PAL values were not statistically significant, although the girls PAL values from the accelerometer, but not from the activity diary, reached a moderate activity level according to Nordic nutrition recommendation. No correlation between the activity diary and accelerometer was found. Conclusions: The Activity diary can not be used as solitary instrument to mesure physical activity in obese or overweight children. There is no validated way to measure physical activity in overweight or obese children. Before studies can be conducted with reliable results, physical activity level scales and calculated BMR must be designed for overweight and obese children.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitetsnivå, depressiva symtom och funktionshinder hos personer med Parkinsons sjukdom. Därtill kartlägga fysisk aktivitetsnivå, depressiva symtom samt funktionshinder bland personer med Parkinsons. Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en av de mest förekommande neurodegenerativa sjukdomarna. Sjukdomen är kopplad till både motoriska och icke-motoriska symtom såsom depressiva symtom. Metod: 30 personer inkluderades i denna studie. I denna studie användes IPAQ-SF för att mäta fysisk aktivitetsnivå, MADRS-S för att mäta depressiva symtom samt WHODAS 2.0 för att skatta funktionshinder. Formulären sammanställdes i en webbenkät som publicerades via länk på Facebooksidor ägnade åt Parkinsons sjukdom. Resultat: Utav inkluderade i studien hade 4 (13.3%) låg fysisk aktivitetsnivå, 13 (43.3%) måttlig samt 13 (43.3%) hög. 16 (53.3%) klassades som väsentligen obesvärad, 11 (36.7%) som mild depression, 3 (10.0%) som måttlig samt ingen som svår depression. Bland de inkluderade var medianen för WHODAS 2.0 enligt följande: förstå och kommunicera 3.5 (2.0-5.0), förflyttning 4.5 (2.5-6.5), personlig vård 2.0 (2.0-3.5), relationer 4.0 (3.0-5.5), dagliga aktiviteter 4.5 (3.0-6.5) samt delaktighet i samhället 4.0 (3.0-6.0). Sambandet mellan fysisk aktivitetsnivå och depressiva symtom gav r=0.31 p=0.10. Sambandet mellan fysisk aktivitetsnivå och funktionshinder visade r=0.45 p=0.02. Sambandet mellan depressiva symtom och funktionshinder visade r=0.74 p=0.01. Slutsatser: En måttlig till hög fysisk aktivitetsnivå var vanligt. Likaså var förekomsten av depression omfattande. Förekomsten av funktionshinder var därutöver relativt låg. Korrelationen mellan samtliga variabler anses vara låg frånsett den mellan depressiva symtom och funktionshinder, vilken var måttlig. / Aim: The aim of this study is to explore the correlation between physical activity level, depressive symptoms and health and function in persons with Parkinson’s disease. In addition, this study aims to examine and map physical activity level, depressive symptoms and health and function among persons with Parkinson’s disease. Background: Parkinson’s disease is one the most widespread neurodegenerative diseases. The disease can present itself in either motor or non-motor symptoms, such as depressive symptoms. Method: 30 participants were included in this study. IPAQ-SF was used to measure physical activity level, MADRS-S to measure depressive symptoms and WHODAS 2.0 to measure health and function. The questionnaires were compiled in a web survey which was then posted on various Facebook pages aimed at Parkinson’s disease. Results: Among participants included 4 (13.3%) had low physical activity level, 13 (43.3%) moderate and 13 (43.3%) high. 16 (53.3%) were classed as having no depression, 11 (36.7%) as mild depression, 3 (10.0%) as moderate and none as severe depression. The median for the respective domain of were as follows: cognition 3.5 (2.0-5.0), mobility 4.5 (2.5-6.5), self care 2.0 (2.0-3.5), getting along with people 4.0 (3.0-5.5), life activities 4.5 (3.0-6.5), participation 4.0 (3.0-6.0). The correlation between physical activity level and depressive symptoms provided r=0.31 p=0.10, physical activity level and health and function r=0.45 p= 0.02 and depressive symptoms and health and function r=0.74 p=0.01. Conclusions: This study demonstrated a prominent occurance of high and moderate levels of physical activity. Likewise, the prevalence of depression was extensive. In addition, the incidence of disability was apparently low. The correlation between all variables is considered to be low apart from that between depressive symptoms and disability, which was moderate.

Bakgrund: Depression är en allvarlig sjukdom och en ledande orsak till funktionsnedsättning världen över. Det finns forskning som visar på positiva effekter av fysisk aktivitet vid depression. FaR “fysisk aktivitet på recept” innebär en skriftlig ordination på fysisk aktivitet som används inom vården vid bland annat depression. Självkänsla är en positiv eller negativ hållning en individ har gentemot sig själv och som påverkas vid depression. Depression kan också påverka egenkontrollen hos individer. Det saknas kunskaper om vilka faktorer som påverkar den fysiska aktivitetsnivån hos personer med depression. Självkänsla och egenkontroll skulle kunna vara betydelsefulla aspekter i detta sammanhang. Syfte: Syftet med studien var att undersöka uppfattad fysisk aktivitetsnivå, självkänsla och egenkontroll hos patienter med diagnosen depression. Metod: 27 patienter deltog i denna kvantitativa tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning. Data analyserades med deskriptiv- och icke-parametrisk statistik. Resultat: Deltagarna hade i genomsnitt en fysisk aktivitetsnivå på 205 aktivitetsminuter per vecka. Det fanns ingen signifikant skillnad i aktivitetsnivå hos de som erhållit FaR gentemot de som ej erhållit FaR. Det fanns ej heller någon signifikant skillnad i fysisk aktivitetsnivå mellan de som erhållit information om fysisk aktivitet jämfört med de som ej erhållit information. Det fanns ett svagt icke-signifikant positivt samband mellan uppfattad fysisk aktivitetsnivå och självkänsla (r= .04, p= .85), och ett svagt icke-signifikant positivt samband mellan uppfattad fysisk aktivitetsnivå och egenkontroll (r= .08, p= .70). Konklusion: Studiens resultat visade övergripande att majoriteten av patienternas aktivitetsnivå uppnådde rekommenderade nivåer. Både uppfattad självkänsla och egenkontroll resulterade i att vara något lägre än rekommenderat. / Background: Depression is a serious illness and a leading cause of disability globally. Research shows positive effects of physical activity in relation to depression. FaR"physical activity on prescription" is a written prescription for physical activity and is an action that the health care system can use for patients suffering from depression. Self-esteem is the feeling an individual has about his/her own worth and abilities, it can be either positive or negative, and is affected when suffering from depression. Depression can also affect a person’s self-control. There is a lack of knowledge regarding what factors that may influence physical activity in person with depression. Self-esteem and self-control could be important aspects in this. Aim: The aim of the study was to investigate perceptions of physical activity, self-esteem and self-control in individuals suffering from depression. Method: 27 patients participated in this quantitative cross-sectional study composed of self-rated questionnaires. Descriptive and non-parametric statics were used to analayze data. Results: The average levels of physical activity were 205 minutes of activity per week. There was no significant differences in physical activity in participants who had been prescribed FaR compared to those who had not been prescribed FaR. There was no significant differences in physical activity between those who had received information regarding physical activity and those who had not. There was a weak non-significant positive correlation between self-rated physical activity and self-esteem (r = .04, p = .85), and a weak nonsignificant positive correlation between self-rated physical activity and self-control (r =.08, p = .70). Conclusion: The results show that the majority of the patients physical activity reached recommended levels. The participants had, in average, low values of self-rated self-esteem and self-control.