Studien handlar om och hur pedagogerna anser att de arbetar med att få till rörelse i förskolan. Den teoretiska delen i studien synliggör en koppling mellan humanistiskt-, sociokulturellt-, samt biologiskt perspektiv, där bemötandet och interaktionen mellan barn och vuxna visar sig ha en betydande roll. Resultatet synliggör att förhållningssättet hos de vuxna är varierande. En aspekt som synliggjordes i resultatet var att pedagogerna i verksamheten kunde kategoriseras in i två grupper: (1) de som ansåg sig att de får till rörelse i verksamheten och (2) de som inte ansåg sig få till tillräckligt med rörelse hos barngruppen i verksamheten. De pedagoger som ansåg sig få till rörelse hos barngruppen menade att god planering och förberedelse inför aktiviteterna är betydande för att främja fysisk aktivitet. Exempelvis genom att förbereda sig som vuxen, såsom att kunna sången och delta fysiskt i leken. De största utmaningarna menade pedagogerna var tid, rum och stora barngrupper. Pedagogerna som inte ansåg sig få till tillräckligt med rörelse menade att de inte använde sig av så mycket planering. Samtliga pedagoger anser att kunskap om kroppen stärker motivationen för att anpassa för rörelselek.Frågeställningarna som använts i studien utgör en grund för de semistrukturerade intervjuer som utförts. Forskningsetiska principer har tagits i betraktning då intervjuer har gjorts med nio pedagoger från en och samma verksamhet som har sitt läge i en storstad i Norge.

<p>Syftet med denna studie att undersöka yrkesverksamma förskollärares förhållningssätt till den organiserade rörelselekens betydelse för barns kommunikativa lärande. Bakgrunden ger läsaren en litteraturgenomgång kring barns kommunikativa lärande och den organiseraderörelseleken i förskolan samt samband mellan dessa två faktorer. Dessa faktorer framhållsäven utifrånett mångkulturellt perspektiv och utifrån Lev Vygotskijs pedagogiska teori. Datainsamlingsmetoden som använts för att samla in relevant data utifrån undersökningenssyfte, är genom halvstrukturerade intervjuer med utgångspunkt i en kvalitativ studie. Totalt treintervjuer med kvinnliga, yrkesverksamma förskollärare har genomförts. Resultatet visar attsamtliga respondenter anser att rörelseleken är ett ypperligt instrument att stimulera barnsspråkutveckling och även övriga lärande, då den exempelvis ger barnen konkretasinnesupplevelser. Studien framhåller dock att rörelseleken endast är ett av flera pedagogiskaverktyg vid stimulans av barnens kommunikativa lärande. Eftersom att detta är en idiografiskstudie, innebär det också att detta resultat ej går att generalisera i allmänhet.</p> / <p>The purpose with this study is to examine preschool teachers conceptions of the organized physical play and its importance for young children’s communicative learning. In the background the reader is given a knowledge at the learning of children’s communication, the physical play in preschool and its connections between each other. Its also gives a short view at the learning of communication out of a multicultural perspective and also a pedagogicaltheory out of Lev Vygotsky. In this specific study it was qualitative research interviews that was used as a method, with 3 female preschool teachers. The result of the study shows that educated preschool teachers regularly thinks that physical play is an excellent instrument to stimulate the verbal communication of children. That’s because it gives children concrete experiences. But the study underline that the physical play only are one of many pedagogical tools. Since this study is based upon three interviews, the result can not be generalized into a bigger perspective.</p>

Syftet med denna studie att undersöka yrkesverksamma förskollärares förhållningssätt till den organiserade rörelselekens betydelse för barns kommunikativa lärande. Bakgrunden ger läsaren en litteraturgenomgång kring barns kommunikativa lärande och den organiseraderörelseleken i förskolan samt samband mellan dessa två faktorer. Dessa faktorer framhållsäven utifrånett mångkulturellt perspektiv och utifrån Lev Vygotskijs pedagogiska teori. Datainsamlingsmetoden som använts för att samla in relevant data utifrån undersökningenssyfte, är genom halvstrukturerade intervjuer med utgångspunkt i en kvalitativ studie. Totalt treintervjuer med kvinnliga, yrkesverksamma förskollärare har genomförts. Resultatet visar attsamtliga respondenter anser att rörelseleken är ett ypperligt instrument att stimulera barnsspråkutveckling och även övriga lärande, då den exempelvis ger barnen konkretasinnesupplevelser. Studien framhåller dock att rörelseleken endast är ett av flera pedagogiskaverktyg vid stimulans av barnens kommunikativa lärande. Eftersom att detta är en idiografiskstudie, innebär det också att detta resultat ej går att generalisera i allmänhet. / The purpose with this study is to examine preschool teachers conceptions of the organized physical play and its importance for young children’s communicative learning. In the background the reader is given a knowledge at the learning of children’s communication, the physical play in preschool and its connections between each other. Its also gives a short view at the learning of communication out of a multicultural perspective and also a pedagogicaltheory out of Lev Vygotsky. In this specific study it was qualitative research interviews that was used as a method, with 3 female preschool teachers. The result of the study shows that educated preschool teachers regularly thinks that physical play is an excellent instrument to stimulate the verbal communication of children. That’s because it gives children concrete experiences. But the study underline that the physical play only are one of many pedagogical tools. Since this study is based upon three interviews, the result can not be generalized into a bigger perspective.

No description available.

Leken betraktas som en grundläggande och avgörande del av barnkulturen, och det framhävs både i förskolans läroplan och forskning som en betydelsefull faktor för barns utveckling och lärande. Inom förskoleverksamheten uppkommer och främjas bråklekar regelbundet som en del av barnens lek. Studiens syfte är till att undersöka bråklek bland förskolebarn och dess betydelse för deras utveckling. Frågeställningar som besvaras är hur bråkleker 1–3 åringar respektive 3–5 åringar och vilka lekstämningar och sociala lekregler som framträder i bråkleken. Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ metod och utfört deltagande observationer på två olika förskolor i en större stad för att studera barnens bråklekar i förskolan. Vi observerade barnens bråklekar under alla möjliga situationer och hade en rik data som vi sedan bearbetade utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Resultatet av vår studie visar att bråklek kan ha flera fördelaktiga effekter på barns utveckling. Bland annat att det kan hjälpa barn att lära sig sociala lekregler, utveckla förmågan att anpassa sin styrka och förstå vad som är en lämplig nivå av fysisk kontakt, att den kan hjälpa barn att hantera aggression i en trygg och kontrollerad miljö och till och med lära sig att respektera andras gränser och att ta hänsyn till sina kamrater. Sammanfattningsvis visar denna studie att bråklek kan ha flera fördelaktiga effekter på barns utveckling som kommer att vara till nytta för dem senare i livet.