<p>Syftet med denna studie att undersöka yrkesverksamma förskollärares förhållningssätt till den organiserade rörelselekens betydelse för barns kommunikativa lärande. Bakgrunden ger läsaren en litteraturgenomgång kring barns kommunikativa lärande och den organiseraderörelseleken i förskolan samt samband mellan dessa två faktorer. Dessa faktorer framhållsäven utifrånett mångkulturellt perspektiv och utifrån Lev Vygotskijs pedagogiska teori. Datainsamlingsmetoden som använts för att samla in relevant data utifrån undersökningenssyfte, är genom halvstrukturerade intervjuer med utgångspunkt i en kvalitativ studie. Totalt treintervjuer med kvinnliga, yrkesverksamma förskollärare har genomförts. Resultatet visar attsamtliga respondenter anser att rörelseleken är ett ypperligt instrument att stimulera barnsspråkutveckling och även övriga lärande, då den exempelvis ger barnen konkretasinnesupplevelser. Studien framhåller dock att rörelseleken endast är ett av flera pedagogiskaverktyg vid stimulans av barnens kommunikativa lärande. Eftersom att detta är en idiografiskstudie, innebär det också att detta resultat ej går att generalisera i allmänhet.</p> / <p>The purpose with this study is to examine preschool teachers conceptions of the organized physical play and its importance for young children’s communicative learning. In the background the reader is given a knowledge at the learning of children’s communication, the physical play in preschool and its connections between each other. Its also gives a short view at the learning of communication out of a multicultural perspective and also a pedagogicaltheory out of Lev Vygotsky. In this specific study it was qualitative research interviews that was used as a method, with 3 female preschool teachers. The result of the study shows that educated preschool teachers regularly thinks that physical play is an excellent instrument to stimulate the verbal communication of children. That’s because it gives children concrete experiences. But the study underline that the physical play only are one of many pedagogical tools. Since this study is based upon three interviews, the result can not be generalized into a bigger perspective.</p>

Syftet med denna studie att undersöka yrkesverksamma förskollärares förhållningssätt till den organiserade rörelselekens betydelse för barns kommunikativa lärande. Bakgrunden ger läsaren en litteraturgenomgång kring barns kommunikativa lärande och den organiseraderörelseleken i förskolan samt samband mellan dessa två faktorer. Dessa faktorer framhållsäven utifrånett mångkulturellt perspektiv och utifrån Lev Vygotskijs pedagogiska teori. Datainsamlingsmetoden som använts för att samla in relevant data utifrån undersökningenssyfte, är genom halvstrukturerade intervjuer med utgångspunkt i en kvalitativ studie. Totalt treintervjuer med kvinnliga, yrkesverksamma förskollärare har genomförts. Resultatet visar attsamtliga respondenter anser att rörelseleken är ett ypperligt instrument att stimulera barnsspråkutveckling och även övriga lärande, då den exempelvis ger barnen konkretasinnesupplevelser. Studien framhåller dock att rörelseleken endast är ett av flera pedagogiskaverktyg vid stimulans av barnens kommunikativa lärande. Eftersom att detta är en idiografiskstudie, innebär det också att detta resultat ej går att generalisera i allmänhet. / The purpose with this study is to examine preschool teachers conceptions of the organized physical play and its importance for young children’s communicative learning. In the background the reader is given a knowledge at the learning of children’s communication, the physical play in preschool and its connections between each other. Its also gives a short view at the learning of communication out of a multicultural perspective and also a pedagogicaltheory out of Lev Vygotsky. In this specific study it was qualitative research interviews that was used as a method, with 3 female preschool teachers. The result of the study shows that educated preschool teachers regularly thinks that physical play is an excellent instrument to stimulate the verbal communication of children. That’s because it gives children concrete experiences. But the study underline that the physical play only are one of many pedagogical tools. Since this study is based upon three interviews, the result can not be generalized into a bigger perspective.

According to pre-school curriculum, the children´s needs and interests from the basis for the design and planning of the educational activities. The curriculum also highlights that all children should have the opportunity to satisfy their increasing ability to influence the content and approach. The purpose of this study is to examine whether and how teachers work in involving children's influence and interest in forest excursions. The essay is based on a qualitative approach in which we have chosen to carry out unstructured observations by a team of three educationalists. The study includes children of 3-5 years of age. The results show that the educationalists take advantage of children's interests and needs foremost in conversations. The children are given the possibility of influence that of which concerns only themselves and nobody else. In other words, the children are not given the possibility to influence that the educational activities that the curriculum advocates with regard to the content and approach. The results revealed a variety of reasons that prevent educators to give the children influence on the educational activities. The main reasons were related to lack of time, security context, rules and procedures. / Enligt läroplanen för förskolan skall barnens behov och intressen ligga till grund för utformning och planering av den pedagogiska verksamheten. Läroplanen beskriver även att alla barn ska få möjlighet att efter ökande förmåga påverka verksamhetens innehåll och arbetssätt. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur pedagoger arbetar när det gäller att involvera barnens inflytande och intresse under skogsutflykter. Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats där vi valt att utföra ostrukturerade observationer av ett arbetslag med tre pedagoger. I studien ingår barn i åldrarna 3-5 år. Resultatet visar att pedagogerna tar tillvara på barnens intressen och behov främst i samtal. Barnen ges inflytande över det som rör dem själva och ingen annan. Alltså ges inte alltid det inflytande som läroplanen förespråkar barn skall ha när det gäller verksamhetens innehåll och arbetssätt. I resultatet framkom olika orsaker som hindrar pedagogerna till att ge barnen inflytande vilket var tidsbrist, säkerhetsperspektiv samt regler och rutiner.

This study aimed at investigating the challenges preschool teachers face in the curriculum implementation and whether these challenges differ in relation to teachers&rsquo / level of education, department they graduated from, the type of the school they are working in, teaching experience and level of in-service training. In addition, in this study, it was also aimed to find out the underlying reasons of most frequently stated issues of implementation from the teachers&rsquo / perspectives. In the present study, both quantitative and qualitative data were collected. The quantitative data were gathered through a questionnaire from 223 preschool teachers teaching in public and private kindergartens in Ankara. The qualitative data were gathered through interviews with a group of participants selected from the 223 teachers. One-way repeated measure of ANOVA and multivariate analysis of variance (MANOVA) were employed to analyze the quantitative data. For the qualitative data content analysis was conducted. The results indicated that the most frequently reported issues by the participants were the problems related to evaluation and physical facilities followed by the ones related to planning science and math activities, organizing field trips, providing parent involvement and inclusion. Results showed that the problems related to physical facilities experienced by preschool teachers working in public kindergartens were significantly differed compared to teachers working in private preschools.

Concept of health education in kindergarten This thesis deals with the concept of a healthy lifestyle for preschool children and of health education in nursery schools. The first part of this work is the definition of "health" and individual determinants of health such as lifestyle, environment and health. The thesis deals with the various components of health education in kindergarten, the movement of children in kindergarten, nutrition, inner comfort and overall environment of the nursery school in the context of the Framework Curriculum for preschool education. The subject of research of this thesis is two-stage evaluation process and questionnaire, which is presented to teachers of kindergartens.