Syftet med föreliggande studie är att genom individuella intervjuer med tre myndighetsutövare och tre utförare från en medelstor kommun i Sverige, undersöka orsaker till etisk stress samt ta reda på hur det kan hanteras och vilka befintliga strategier som finns. Studien är kvalitativ och en tematisk analys har använts för att analysera materialet. Resultatet visade att huvudsakliga orsaker till uppkomsten av stress och känslor av otillräcklighet delvis beror på strukturella förutsättningar men även yrkesrollerna. Brist på kontroll i sitt arbete och handlingsutrymme utgjorde även två bakomliggande orsaker. Hanteringsstrategier som framkom hos informanterna var det kollegiala stödet samt tilliten, förtroendet och stödet från chefer. För framtida forskning finns det utrymme att undersöka närmare samverkan mellan domäner samt bristande åtgärder på strukturell nivå kopplat till stress.

I denna studie diskuteras utfallet av reformen förstelärare som är ett politiskt beslut i termer av domäner, beslutsfattare och verkställare. Studien tar sin utgångspunkt i hur reformen översätts vid genomförandefasen. Forskningen av detta slag har bedrivits inom olika vetenskapliga discipliner med olika teoretiska utgångspunkter, inte minst av att politiska beslut inte får de avsedda effekterna. Studien bygger på en kvalitativ metod med abduktiv ansats, och det empiriska materialet utgörs framför allt av olika offentliga handlingar och av semistrukturerade intervjuer med tjänstemän och politiker. Studien kommer fram till att det utifrån begreppet översättning sker en förändring vid tolkning av reformen förstelärare, från ett sammanhang till en annan. Reformen förstelärare innefattas av en del begrepp men som samtidigt har haft ett frirum för tolkning och anpassningar efter skolornas behov. Resultatet visar vidare på att reformen förstelärare ska implementeras efter beslutets grundidé, vilket tyder på en omöjlighet. Det beror till stor del på hur reformen accepteras och tolkas, samt hur reformen sprids genom en organisation just efter dess specifika behov. Nyckelord: offentlig förvaltning, reform, förstelärare, översättning, domäner, implementering. / This study debates the outcome of the Swedish reform of a “förstelärare” (first teacher) which is a political position in terms of domains, decision makers and implementers. The study has its outset in how the reform is translated in the implementation phase. Research in this field has been done within various scientific disciplines with different theoretical starting points, nevertheless; political decisions does not receive its intended effects. The study is based on a qualitative method with an abductive approach and the empiric data is obtained mainly in different public documents and by semi-structured interviews with officials and politicians. The result of the study shows that it occurs a readjustment of the dissemination from one context to another, based on the translation notion. The first teacher reform includes a few notions but has, at the same time, had a space for interpretations and adjustments according to the schools needs. Furthermore; the result shows that the first teacher reform should be implemented according to the basic idea of the decision, wish indicates to be impossible. This has mainly to do with how the reform is accepted and interpreted, also how the reform is spread through an organization according to its needs. Key words: public management, reform, first teacher, translation, domains, implementation.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien var att undersöka självrapporterad fysisk aktivitet och stillasittande hos personer med olika aktivitetsnivå på arbetet.     Skiljer sig den fysiska aktiviteten i olika domäner (transport, hem och fritid) respektive den totala fysiska aktiviteten utöver arbetet beroende på aktivitetsnivå på arbetet? Skiljer sig tiden stillasittande beroende på aktivitetsnivå på arbetet? Metod För att uppfylla syftet valdes en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign. Data samlades in med hjälp av enkäten International Physical Activity Questionnaire (lång version), där frågorna om fysisk aktivitet är uppdelade i fyra domäner; arbete, transport, hem och fritid och berör intensitet, frekvens och duration. Frågorna om stillasittande är uppdelade för vardag och helg. Urvalet bestod av personer som arbetade heltid och flera olika yrken inkluderades i studien. Undersökningsdeltagarna delades in i tre grupper efter aktivitetsnivå på arbetet och jämfördes med avseende på fysisk aktivitet utanför arbetet respektive stillasittande. Fysisk aktivitet i varje domän och total fysisk aktivitet utanför arbetet redovisades i MET-minuter/vecka. Stillasittande angavs i minuter och presenterades för fem vardagar respektive en vecka. Resultat Totalt deltog 196 personer i studien. Fritiden var den största källan till den totala fysiska aktiviteten utanför arbetet i alla grupper (minst 63 % av tiden) och aktiviteten vid både transport och i hemmet var relativt låg. En signifikant skillnad mellan grupperna sågs för fysisk aktivitet i arenan hem, där personer med ett högaktivt arbete rörde på sig mer i hemmet (median: 360 MET-minuter/vecka) jämfört med personer med ett lågaktivt arbete (90 MET-minuter/vecka). I domänerna transport och fritid skiljde sig mängden fysisk aktivitet något mellan grupperna, men inte signifikant. För tid stillasittande sågs en signifikant skillnad mellan grupperna, både under fem vardagar och under en vecka. Personer med ett högaktivt arbete satt mindre (900 minuter respektive 1 380 minuter) än de som hade ett lågaktivt arbete (2 100 minuter respektive 2 640 minuter).    Slutsats Studien visade att den största delen utförd fysisk aktivitet utanför arbetet inte verkar bero på aktivitetsnivån på arbetet. Det var endast för den fysiska aktiviteten i hemmet som det sågs en signifikant skillnad mellan olika aktivitetsnivåer på arbetet. Vid transport och fritid sågs små skillnader i fysisk aktivitet, men dessa var inte signifikanta. För den totala tiden stillasittande däremot verkar graden av fysisk aktivitet på arbetet ha betydelse. Ett lågaktivt arbete gav längre total tid stillasittande jämfört med ett högaktivt arbete. Fysisk aktivitet och stillasittande bör som enskilda beteenden ses över både på arbetsplatsen och i domänerna utanför arbetet. Vidare bör också undersökas vilka andra faktorer som kan påverka dessa två beteenden.

Opiatberoende är ett allvarligt och svårt tillstånd och narkotikadödligheten i Sverige är mycket hög. Syftet med denna studie är att skaffa kunskap om och belysa hur missbrukshandläggare inom socialtjänsten i Dalarna ser på sitt arbete med personer med opiatberoende i relation till att behandlingsformen LARO ligger hos en annan huvudman. En kvalitativ studie har genomförts där missbrukshandläggare från fem olika kommuner i Dalarna har intervjuats. Det empiriska materialet har sedan analyserats i relation till tidigare forskning inom området samt teorier om domäner och professioner. Slutsatsen av studien visar att missbrukshandläggare i Dalarna upplever en del svårigheter i sitt arbete med opiatberoende klienter utifrån att det är två aktörer inblandade i att hjälpa dessa. Bland annat är långa köer till LARO samt svårigheter att få igenom tvångsvård för klienter som står i kö till eller är inskrivna på LARO problem som kan innebära en risk för klienternas liv. / Opiate addiction is a serious and difficult condition and drug mortality in Sweden is very high. The purpose of this study is to acquire knowledge and illustrate how staff working with drug addiction in social services in Dalarna look at their work with people with opiate addiction in relation to the fact that MAT lies with another operator. A qualitative study has been carried out where social workers who works with drug addiction from five different municipalities in Dalarna have been interviewed. The empirical data were analyzed in relation to previous research on the area and the theories of domains and professions. The conclusion of the study shows that the social workers in Dalarna experiencing some obstacles in their work with clients with opioid dependence since it is two operators involved. For example, the long queues to MAT and difficulties to get through forced addiction care were issues that may be a risk for clients lives.

Bakgrund diabetes är en allvarlig och vanligt förekommande sjukdom. Av personer som drabbas av diabetes beräknas 15 procent någon gång i livet drabbas av komplikationen diabetesfotsår som ökar risken för infektioner och amputation. Hälsorelaterad livskvalitet är ett begrepp som i kvantitativ forskning mäts med olika mätinstrument uppbyggda av domäner som belyser psykisk, fysisk, och social hälsa. För att ha god hälsa behöver personer känna en känsla av sammanhang. Syftet: Att beskriva vilka domäner av hälsorelaterad livskvalitet som är betydelsefulla för personer med diabetesfotsår. Metod: en litteraturöversikt utfördes baserad på 13 kvantitativa artiklar som mätte hälsorelaterad livskvalitet med generiska mätinstrument hos personer med diabetesfotsår. Litteratursökningar utfördes i CINAHL, PubMed och Web of Science. Resultatet: visade att domänen av hälsorelaterad livskvalitet där personer med diabetesfotsår hade lägst resultat var fysisk rollfunktion. Högst hälsorelaterad livskvalitet återfanns i domänen mental hälsa. Konklusionen är att diabetesfotsår inverkar negativt främst på den domän av hälsorelaterad livskvalitet som belyser fysisk rollfunktion i vardagligt liv för personer med diabetesfotsår. Studien visar i vilka domäner omvårdnaden behöver utvecklas och var resursdiagnoser kan återfinnas hos personer med diabetesfotsår. / Background diabetes is a global and serious disease which is likely to become eaven more common in the future. Out of all people suffering from diabetes about 15 percent is at risk of developing diabetic foot ulcer in their lifetime. In quantitavie research health related quality of life is measured with tools containing domains of psychological, physical and social health. People need a sense of coherence to be able to percieve good health. Aim: was to describe which domains of health related quality of life have the greatest role for people with diabetic foot ulcer. Method a litterature review was conducted based on 13 quantitative research articles were health related quality of life was measured with generic tools in people with diabetic foot ulcer. Reserach was found on CINAHL, PubMed and Web of Science. Results people with diabetic foot ulcer have the least health related quality of life in the domain physical role. Mental health was shown to be the domain where most health related quality of life was found in people with diabetic foot ulcer. Conclusion was that diabetic foot ulcer have a great impact in the domain physical role. Devolepment in nursing needs to focus on this aspect of life. In the same way resource diagnoses can be found in regard of the mental health more often than in any other domain of health related quality of life.

Insamling av personlig information utförs av företag i kommersiella syften och används till att skapa profiler och beteendemönster. Utnyttjandet av användares personliga information har upprepande gånger lett till konflikter där människors oro över sin personliga integritet har belysts. Detta har resulterat i skapandet av förordningar som GDPR, California Consumer Privacy Act och ett flertal nationella lagar som syftar till att stärka och skydda individers personuppgifter. Tidigare statistiska undersökningar har visat att studenter är en population som upplever oro över personlig datainsamling. Därav kommer urvalet för denna studie fokusera på studenter.  Syftet med studien är att skapa en förståelse över när en student känner oro i att lämna ifrån sig personlig information. Tidigare forskning visar på att frågor inom integritetsoro är djupt förknippad med en kontext och betydelsen av att placera situationen i ett sammanhang. Domänområdena e-bank, e-handel och e-hälsa har därför valts ut att undersökas i denna studie på grund av deras känsliga samband till integritetsoro men även dess påtagliga relevans inom IS-området.  Studiens resultat bekräftar att integritetsoro skiljer sig genom kontexter i viss mån men studien pekar även på tydliga samband. En oro över faktorn obehörig tillgång förekommer bland tre domäner, dock skiljer sig situationen åt i varje domän. Människors medvetenhet har visat sig vara oberoende av domän då studenter förstår att personlig information samlas in, men vet inte vad den används till. / Today’s companies use Personal data collection for commercial purposes and use it to create profiles and analyze behavior patterns. This abuse of users' personal information has repeatedly led to conflicts in which people's concerns about their privacy have been enlightened. This has resulted in the creation of several regulations such as the GDPR, the California Consumer Privacy Act and a number of national laws that strengthen and protect individuals' personal data. Previous statistical surveys have shown that students are a population that is concerned about personal data collection. Hence, the selected group for this study will be students.  The purpose of this study is to create an understanding of when a student is concerned about disclosing personal information. Previous research shows that privacy concerns are deeply associated with placing the situation in a context. The domain areas of ebanking, e-commerce and e-health have therefore been selected to be examined in this study due to their sensitive connection to privacy concerns but also its noticeable relevance within the IS-area.  The result of this study confirms that integrity concerns differ through contexts to some extent, however the result also shows that there are certain similarities. A concern about the factor improper access occurs among three domains, however, the situation differs in each domain. People's awareness has been shown to be independent by domain as students, regardless of the discussed domain, understand that personal information is collected, but do not know what it is used for.

Inom den offentliga sektorn spelar hälso- och sjukvårdsorganisationer en central roll för styrning kring organiseringen av metaboliska sjukdomar (OTC-brist, Ornitin- transkarbamylasbrist), vilka utgör en allt större börda för samhället och kräver en samordnad insats över olika sektorer för att förebygga och behandla effektivt. Genom studier vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg utfördes en kvalitativ studie för att undersöka hur befintliga styrformer inom hälso-och sjukvårdsorganisationer påverkar samverkan. Studien syftade till att analysera och förstå dynamiken i samverkan mellan olika aktörer, med målet att identifiera framgångsfaktorer och utmaningar för att förbättra samarbetet inom hälso- och sjukvårdssektorn. Sex intervjuer genomfördes med representanter från olika yrkesroller inom hälso-och sjukvårdsorganisationer för att få bättre förståelse för samverkansprocesserna genom respondenternas upplevelser och deltagande. Det empiriska materialet analyserades utifrån teoretiska ramverk och fyra teman: Den dagliga arbetsgången, arbetsuppgifter & sjukdom, organisationens olika domäner och beslutsfattande organ.  Resultaten visade på en rad utmaningar och möjligheter för samverkan. Tidsbegränsningar, hög arbetsbelastning och bristande kommunikation identifierades som hinder, medan tydlig kommunikation, samarbete mellan olika yrkesgrupper och integrerade samverkansstrukturer framhölls som främjande faktorer. Genom att koppla resultaten till teoretiska ramverk inom samverkan, organisations- och ledningsteorier, betonades vikten av att främja en samarbetskultur och organisatoriska förutsättningar. En holistisk metod och engagemang från relevanta intressenter och beslutsfattande organ i samverkan ansågs vara avgörande för att främja effektivt samarbete. Slutligen betonar uppsatsen behovet av fortsatt forskning och utveckling för att adressera de identifierade utmaningarna och främja en effektiv samverkan mellan primärvård och sjukvård vid hanteringen av metaboliska sjukdomar. Detta är avgörande för att förbättra vården och uppnå bättre resultat för alla inblandade. / Within the public sector, healthcare organizations play a central role in public administration concerning the management of metabolic diseases (OTCD, Ornithine transcarbamylase deficiency), which pose an increasingly significant burden on society and require coordinated efforts across various sectors for effective prevention and treatment. A qualitative study was conducted through research at Södra Älvsborg Hospital in Borås and Sahlgrenska University Hospital in Gothenburg to examine how existing public administration structures within healthcare organizations impact collaboration. The study aimed to analyze and understand the dynamics of collaboration among different actors, with the goal of identifying success factors and challenges to improve cooperation within the healthcare sector. Six interviews were conducted with representatives from various professional roles within healthcare organizations to gain a better understanding of the collaboration processes through the experiences and participation of the respondents. The empirical material was analyzed based on theoretical frameworks and four themes: Daily workflow, tasks & diseases, the organization's different domains, and decision-making bodies.   The results revealed a range of challenges and opportunities for collaboration. Time constraints, high workloads, and inadequate communication were identified as barriers, while clear communication, collaboration among different professional groups, and integrated collaboration structures were highlighted as facilitating factors. By linking the results to theoretical frameworks within collaboration, organizational, and public administrations  theories, the importance of promoting a culture of collaboration and organizational conditions was emphasized. A holistic approach and engagement from relevant stakeholders and decisionmaking bodies in collaboration were considered crucial to promote effective cooperation. Finally, the paper emphasizes the need for further research and development to address the identified challenges and promote effective collaboration between primary care and healthcare in managing metabolic diseases. This is crucial for improving healthcare and achieving better outcomes for all involved.

The purpose of this thesis was to examine if users of digital music games may acquire skills from the games that may be of use in learning to play a real instrument, that is a non-digitally simulated instrument like an acoustic piano. We have used Gee’s theory regarding a possible interconnection between different semiotic domains, and how this connection may enable a transfer of skills between related domains. In this thesis we examine possible skill transfer between the domains “digital games” and “non-digital instruments”. To examine our question formulation we chose to conduct a pilot study from which we collected both quantitative and qualitative data. The study was conducted on two groups of children, 6-9 years old, and consisted of the children accepting a musical challenge. The children in one of the groups got access to a digital piano application during a preparatory week, whilst the children in the second group lived their lives as usual. The results, and the time it took for the children to perform the assignment, was documented by the parents of the children in a questionnaire. The data from the questionnaire was then analyzed and used to draw conclusions regarding the possible effect of the piano application on the children. The analysis of the collected data showed that all children that had used the application passed the challenge. The analysis also showed that the child that had the fastest passing time on the challenge had used the application, and that the group of children that had used the application showed a faster average time for passing the challenge than the children who had not used the application. Even though some indicative patterns did emerge through our analysis of the collected data no definitive conclusions could be drawn regarding transfer of skills between the semiotic domains “digital games” and “non-digital instruments”. / Syftet med denna studie var att undersöka huruvida utövare av digitala musikspel kan tillgodogöra sig kunskaper från spel som är till nytta vid senare inlärning av ett riktigt, det vill säga fysiskt och icke digitalt simulerat instrument som exempelvis ett piano. Vi utgick från Gees teori om att olika semiotiska domäner kan vara kopplade till varandra på ett sätt som möjliggör överföring av kunskap mellan olika närbesläktade domäner. I vårt fall mellan domänerna ”digitala spel” och ”fysiska, icke-digitala musikinstrument”. För att utforska vår frågeställning valde vi att utföra en pilotstudie där vi samlade in och analyserade både kvantitativ och kvalitativ data. Studien bestod av att två grupper av barn, i åldrarna 6-9 år, fick en musikalisk utmaning. Barnen i den ena gruppen fick under en förberedande vecka tillgång till en digital pianoapplikation, medan barnen i den andra gruppen levde sina liv som vanligt. Resultatet, och tiden det tog för barnen att utföra utmaningen dokumenterades av barnens föräldrar i en enkät, och datan från enkäten användes sedan för att dra slutsatser kring den eventuella effekten av pianoapplikationen. Analysen av datan som samlades in via enkäten visade att alla barn som använt sig av applikationen klarade utmaningen. Analysen visade även att barnet som klarade utmaningen snabbast hade använt sig av applikationen och att den grupp med barn som använt applikationen hade en lägre genomsnittstid på utmaningen än barnen som ej använt applikationen. Trots att vissa antydande mönster kunde utläsas genom analys av vår enkätdata så kunde inga tydliga slutsatser dras kring möjligheten för kunskapsöverföring mellan de semiotiska domänerna ”digitala spel” och ”fysiska, icke-digitala musikinstrument”.

The project has been implemented as teacher driven action research, where subject-specific reading was studied in classroom practitioners and analyzed by using Legitimation Code Theory (LCT). The purpose was, partly to research which linguistic domains the teachers used in the part detailed reading in Reading to Learn (R2L) and how the discursive movement looked, and partly if progression could be seen during a school year and in that case, how it affected the educators’ teaching.    Participating in the study were four teachers working in a Swedish gymnasium: a chemistry teacher and a teacher of social studies, who were working in academic preparatory programs and a teacher in Swedish as a second language and a teacher in history in one of the introductory programs. The leader of the project and author of this study is also a teacher and colleague to the participants. Totally, twelve observations of detailed reading were implemented: three observations each teacher during one academic year.    The most prominent characteristic of the project was how the teachers, by becoming aware of the linguistic domains, changed their way of using detailed reading and by using the discursive movement, they were able to make semantic waves. The experience of the teachers was that through the action research they received new tools to develop their subject-specific reading and therefore the students’ language and knowledge increased which contributed to a higher object achievement. Notable was that all students seemed to benefit from detailed reading, even the high performing and/or the students with Swedish as their native language.    The result of this study may be relevant to studies on how to augment classroom practices to better implement the subject-specific reading which may lead to change for both teachers and students, regardless of students’ language and knowledge level, stage, or subject.