Bakgrund: En pågående trend inom hälso- och sjukvården är införandet av marknadsreformer. Den lag som ska tillämpas när ett vårdvalssystem införs är lagen om valfrihetssystem (LOV). På grund av att landstingen är självstyrande kan formerna för organisation och styrning variera. Syfte: Att undersöka och beskriva hur landsting praktiskt arbetar med att följa upp privata vårdgivare inom primärvården, med avseende på kvalitet i vården. Metod: Deskriptiv fallstudie med triangulering. Resultat: I alla de tre fallen framhålls att uppföljningen av de offentliga och privata vårdcentralerna är likadan. Det görs uppföljning av samtliga vårdcentraler en gång per år. Till denna samlas data in från olika källor. Stockholm och Sörmland gör även månadsvis mätningar av några indikatorer. Vilka indikatorer som används till uppföljningarna skiljer sig något mellan de olika landstingen. Om avvikelser upptäcks vidtas olika former av åtgärder, exempelvis utskick av skriftliga frågor eller möten där avvikelsen, eventuella orsaker samt vad som ska göras diskuteras. Andra åtgärder kan vara besök hos vårdgivaren, fördjupad granskning eller medicinsk revision. I landstingens förfrågningsunderlag finns beskrivet vad som följs upp. Vissa indikatorer kopplas till målrelaterad ersättning, viten eller bonus. Det framgår även under vilka förutsättningar ett avtal skulle kunna sägas upp i förtid. Förtida uppsägning baserat på kvalitetsskäl har endast skett i Stockholm. Exempel på ett område där samtliga landsting har pågående utvecklingsarbete är utformning av kvalitetsindikatorerna. Samarbeten sker med andra landsting i olika nätverk för utveckling av uppföljningsarbetet. Exempel på svårigheter som ses är att kvaliteten på data som rapporteras in kan brista, tillgång till olika datasystem samt att mäta och fråga rätt saker. Slutsats: Det finns likheter i hur landstingen har utformat sina uppföljningsverksamheter men också skillnader, exempelvis att Stockholm rutinmässigt gör uppföljningsbesök hos nystartade enheter och att Uppsala gör en generell fördjupad uppföljning. / Background: An ongoing trend in health care is the implementation of market reforms. The applicable law when implementing a system of choice is lagen om valfrihetssystem (LOV). Because of the fact that the county councils have home rule the forms of organization and governance can vary. Aim: To study and describe how county councils work with following up private actors in primary care, with regard to quality. Method: Descriptive case study with triangulation. Results: In all three cases it is stressed that the follow up is the same for private and public district health care centres. A follow up of each centre is carried out annualy. For this data is collected from different sources. Stockholm and Sörmland also measure some indicators monthly. Which indicators that are used in the follow ups differ somewhat between the county councils. If deviations are detected different steps are taken, for instance written questions or meetings where the deviation, possible causes and interventions are discussed. Other steps could be to visit the actor, have an intensed review or medical revision. The county councils’ rule books describe what is included in the follow ups. Some indicators are connected to a goal related payment, fine or bonus. It is also stated under what circumstances a contract could be terminaded prematurely. Premature termination based on quality reasons has only occurred in Stockholm. An example of an area where all county councils have an ongoing developement is formation of the quality indicators. There are cooperations with other county councils in different networks regarding development of the follow ups. Difficulties that have been noted are for example that the quality of data that is reported in might be lacking, access to different computer systems and measuring the correct things. Conclusion: There are similarities between the county councils with regard to how they have chosen to design their follow up work, but there are also differences, for instance that Stockholm routinely makes follow up visits to newly started units and that Uppsala does a general intensed review.

Inom den offentliga sektorn spelar hälso- och sjukvårdsorganisationer en central roll för styrning kring organiseringen av metaboliska sjukdomar (OTC-brist, Ornitin- transkarbamylasbrist), vilka utgör en allt större börda för samhället och kräver en samordnad insats över olika sektorer för att förebygga och behandla effektivt. Genom studier vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg utfördes en kvalitativ studie för att undersöka hur befintliga styrformer inom hälso-och sjukvårdsorganisationer påverkar samverkan. Studien syftade till att analysera och förstå dynamiken i samverkan mellan olika aktörer, med målet att identifiera framgångsfaktorer och utmaningar för att förbättra samarbetet inom hälso- och sjukvårdssektorn. Sex intervjuer genomfördes med representanter från olika yrkesroller inom hälso-och sjukvårdsorganisationer för att få bättre förståelse för samverkansprocesserna genom respondenternas upplevelser och deltagande. Det empiriska materialet analyserades utifrån teoretiska ramverk och fyra teman: Den dagliga arbetsgången, arbetsuppgifter & sjukdom, organisationens olika domäner och beslutsfattande organ.  Resultaten visade på en rad utmaningar och möjligheter för samverkan. Tidsbegränsningar, hög arbetsbelastning och bristande kommunikation identifierades som hinder, medan tydlig kommunikation, samarbete mellan olika yrkesgrupper och integrerade samverkansstrukturer framhölls som främjande faktorer. Genom att koppla resultaten till teoretiska ramverk inom samverkan, organisations- och ledningsteorier, betonades vikten av att främja en samarbetskultur och organisatoriska förutsättningar. En holistisk metod och engagemang från relevanta intressenter och beslutsfattande organ i samverkan ansågs vara avgörande för att främja effektivt samarbete. Slutligen betonar uppsatsen behovet av fortsatt forskning och utveckling för att adressera de identifierade utmaningarna och främja en effektiv samverkan mellan primärvård och sjukvård vid hanteringen av metaboliska sjukdomar. Detta är avgörande för att förbättra vården och uppnå bättre resultat för alla inblandade. / Within the public sector, healthcare organizations play a central role in public administration concerning the management of metabolic diseases (OTCD, Ornithine transcarbamylase deficiency), which pose an increasingly significant burden on society and require coordinated efforts across various sectors for effective prevention and treatment. A qualitative study was conducted through research at Södra Älvsborg Hospital in Borås and Sahlgrenska University Hospital in Gothenburg to examine how existing public administration structures within healthcare organizations impact collaboration. The study aimed to analyze and understand the dynamics of collaboration among different actors, with the goal of identifying success factors and challenges to improve cooperation within the healthcare sector. Six interviews were conducted with representatives from various professional roles within healthcare organizations to gain a better understanding of the collaboration processes through the experiences and participation of the respondents. The empirical material was analyzed based on theoretical frameworks and four themes: Daily workflow, tasks & diseases, the organization's different domains, and decision-making bodies.   The results revealed a range of challenges and opportunities for collaboration. Time constraints, high workloads, and inadequate communication were identified as barriers, while clear communication, collaboration among different professional groups, and integrated collaboration structures were highlighted as facilitating factors. By linking the results to theoretical frameworks within collaboration, organizational, and public administrations  theories, the importance of promoting a culture of collaboration and organizational conditions was emphasized. A holistic approach and engagement from relevant stakeholders and decisionmaking bodies in collaboration were considered crucial to promote effective cooperation. Finally, the paper emphasizes the need for further research and development to address the identified challenges and promote effective collaboration between primary care and healthcare in managing metabolic diseases. This is crucial for improving healthcare and achieving better outcomes for all involved.