Syftet med den kvantitativa studien var att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och män i substitutionsbehandling vid opiatberoende, när det gäller relationer till barn, närstående samt socialt nätverk. Sett ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv har substitutionsbehandling fått ett allt större intresse genom Missbruksutredningens (SOU 2011:6) förslag om en ökning och tillgänglighet till denna behandlingsform. Resultatet visar på både skillnader och likheter mellan könen. De största skillnaderna återfanns beträffande relationer till barn. Slutsatsen är att det är troligt att relationer till barn, närstående och socialt nätverk förbättras av pågående substitutionsbehandling. I detta sammanhang är det viktigt med de stödjande samtal som ges på bland annat beroendemottagningarna, eftersom många personer med missbruks- och beroende-problematik saknar detta stöd i övrigt. Det behövs fortsatt forskning och utveckling när det gäller stödinsatser och samverkan för att hjälpa och stötta utsatta individer i till exempel sitt föräldraskap, och möjliggöra ett återinträde i familjen och samhället.

Substitutionsbehandling är en vårdform som rekommenderas av Socialstyrelsen för personer med ett långvarigt opiatberoende. Syftet med denna studie var att undersöka hur samverkan kring klienterna fungerade, samt vilka stödinsatser som kunde bli aktuella utifrån klinternas behov. Då substitutionsbehandling anses vara kontroversiellt, fanns även ett intresse av att undersöka de professionellas upplevelser av vårdformen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma (n=8) som i sina olika yrkesroller hade kontakt med klienterna. Resultatet analyserades utifrån systemteori, stämplingsteori och empowerment. Studiens huvudresultat visade att det förekom mycket samverkan kring klienterna och att det fanns flera stödinsatser tillgängliga för den enskilde. Inställningen till substitutionsbehandling var till övervägande del positiv och de främsta argumenten för vårdformen uppgavs vara de personliga vinsterna för klienterna. Slutsatsen är att det krävs mer än mediciner för att upprätthålla drogfrihet och klienternas sociala nätverk kan vara avgörande för en lyckad behandlingsprocess. Studiens resultat kan därmed bidra med kunskap om substitutionsbehandling.

Bakgrund: Internationell forskning visar på problematik kring smärtlindring av patienter med opiatberoende. Det framkommer att otillräckliga doser analgetika administreras till denna patientgrupp och att vårdpersonal saknar kunskap gällande smärtlindring av patienter med opiatberoende. Forskning visar även att vårdpersonal kan ha en negativ inställning till drogberoende patienter och ofta misstror deras motiv gällande förfrågan om analgetika. Vidare visar forskningen att denna patientgrupp upplever sig få en sämre vård än patienter utan drogberoende. Syfte: Studiens syfte var att belysa faktorer som har inverkan på smärtlindringen av patienter med opiatberoende på en beroendeavdelning. Metod: Empirisk studie med deskriptiv kvalitativ ansats baserad på strukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor verksamma vid en beroendeavdelning i en svensk storstad. Data analyserades genom manifest innehållsanalys. Resultat: Under analysen utkristalliserades tre kategorier och elva underkategorier, vilka beskriver faktorer som har inverkan på smärtlindringen av patienter med opiatberoende: (I) Förhållningssätt omfattar (1) Att inte döma och (2) Bemötande. (II) Förutsättningar omfattar (3) Restriktivitet, (4) Tolerans, (5) Ångest, (6) Personalbrist och (7) Kunskap. (III) Metoder omfattar (8) Smärtskattning, (9) Lindra ångest, (10) Kämpa för patienten och (11) Interprofessionalitet. Slutsats: Studiens resultat tyder på att ett respektfullt och tillmötesgående bemötande gentemot patienterna utgör en central roll i smärtbehandlingen. Vidare visar studien att sjuksköterskornas möjlighet att smärtlindra patienter i beroendevården begränsas av kunskapsluckor, restriktiva regler, resursbrist samt en patientgrupp som är svår att smärtlindra. Studiens resultat tyder på vikten av att lindra patienternas ångest samt vinsterna med ett interprofessionellt samarbete kring smärtlindring. Klinisk betydelse: Studien kan öka medvetenheten kring de hinder som identifierats för smärtlindring av patienter med opiatberoende. Sjuksköterskornas metoder i den aktuella studien skulle kunna utnyttjas i betydligt större utsträckning i beroendevården och i andra vårdkontexter vilket därigenom skulle bespara patientgruppen onödigt vårdlidande. / Background: International research indicates several difficulties concerning pain relief for patients with opioid dependence. It appears that inadequate doses of analgesics are administered to patients with substance dependence and that health professionals lack knowledge regarding pain management of patients with opioid dependence. Research also shows that health professionals may have a negative attitude towards drug-dependent patients and often distrust their motives regarding request for analgesics. Furthermore, research shows that opioid dependent patients feel that they get poorer care than patients without drug addiction. Aim: The aim of the study was to examine factors that have an impact on pain relief in patients with opioid dependence from nurses’ perspective at a drug dependence treatment clinic. Method: Empirical study with descriptive qualitative approach based on structured interviews with four nurses working at a drug dependence treatment clinic in a major Swedish city. Data were analyzed with manifest content analysis. Results: During the analysis three categories and eleven subcategories emerged: (I) Attitude is comprised of (1) To not judge, and (2) Treatment. (II) Conditions is comprised of (3) Restrictivity, (4) Tolerance (5) Anxiety, (6) Staff shortage and (7) Knowledge. (III) Methods is comprised of (8) Pain assessment, (9) Relieving anxiety, (10) Fighting for the patient, and (11) Interprofessionalism. Conclusion: The study's results suggest that a respectful attitude towards patients plays a key role in pain management. Furthermore, the study shows that the nurses’ opportunity to relieve pain of patients in addiction treatment is limited by gaps in knowledge, restrictive regulations, lack of resources and patients that are difficult to pain relieve. The study's findings indicate the importance of alleviating the patients' anxiety and the benefits of interprofessional collaboration regarding pain treatment. Clinical significance: This study can increase the awareness of the barriers to pain management identified for patients with opioid dependence. Nursing practice in the current study could be used to a much greater extent in addiction services and other care contexts and thereby save the patients unnecessary suffering.

Bynke, G. & Johansson, R. Vårdval inom LARO (Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende). Examensarbete i Socialt arbete 15/30 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete, 2013.Det svenska vården håller på att förändras då allt fler företagsinspirerade idéer har börjat föras i den offentliga förvaltningen. I Region Skåne förs vårdval in i allt fler vårdområden. Turen har nu kommit till missbruksvården och just nu beslutar man om ett införande av vårdval inom LARO, läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Debatten pågår med ideologiska argument mellan politiker. I det här arbetet ställs frågan vad de professionella i Malmö Stad och Region Skåne ser för konsekvenser för berörda patienter med ett införande av vårdval inom LARO. Frågan är hur de som faktiskt jobbar med LARO i praktiken argumenterar kring ett vårdval. För att studera detta har en diskursanalys gjorts med en teoretisk utgångspunkt i new public management. Resultatet visade att den diskurs som förs av informanterna talar för ett vårdval. De främsta argumenten är att valmöjligheten ger patienterna mer inflytande och att konkurrensen förbättrar vården. I diskursen finns en rädsla för minskad restriktivitet men vinsterna bedöms värda risken.Nyckelord: diskursanalys, LARO, läkemedelsassisterad behandling, new public management, opiatberoende, vårdval / Bynke, G. & Johansson, R. Care choice in LARO (Medication-assisted Treatment for Opioid addiction). Examination work in Social Work 15/30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2013.The Swedish health care is changing as more ideas inspired by companies have begun to establish in the public management. Region Skåne adopt care choices into more and more areas of care. The tour has now reached the addiction treatment and at the moment it decides on the introduction of care choice in LARO, medication-assisted treatment for opioid addiction. The debate is going on with ideological arguments between politicians. In this work, the question is what impact the professionals in the City of Malmö and Region Skåne see for the patients with the introduction of care choice in LARO. The question is how they who actually work with LARO are arguing about a care choice. To study this, a discourse analysis has been made with a theoretical basis of new public management. The results showed that the discourse held by the interviewees speak well about a care choice. The main argument is that the reform gives patients more influence and that competition improves the quality of care. There is a fear in the discourse about reduced restrictiveness but the profits of the reform are deemed worthy of the risk.Keywords: care choice, discourse analysis, LARO, medication-assisted treatment, new public management, opiate addiction

Opiatberoende är ett allvarligt och svårt tillstånd och narkotikadödligheten i Sverige är mycket hög. Syftet med denna studie är att skaffa kunskap om och belysa hur missbrukshandläggare inom socialtjänsten i Dalarna ser på sitt arbete med personer med opiatberoende i relation till att behandlingsformen LARO ligger hos en annan huvudman. En kvalitativ studie har genomförts där missbrukshandläggare från fem olika kommuner i Dalarna har intervjuats. Det empiriska materialet har sedan analyserats i relation till tidigare forskning inom området samt teorier om domäner och professioner. Slutsatsen av studien visar att missbrukshandläggare i Dalarna upplever en del svårigheter i sitt arbete med opiatberoende klienter utifrån att det är två aktörer inblandade i att hjälpa dessa. Bland annat är långa köer till LARO samt svårigheter att få igenom tvångsvård för klienter som står i kö till eller är inskrivna på LARO problem som kan innebära en risk för klienternas liv. / Opiate addiction is a serious and difficult condition and drug mortality in Sweden is very high. The purpose of this study is to acquire knowledge and illustrate how staff working with drug addiction in social services in Dalarna look at their work with people with opiate addiction in relation to the fact that MAT lies with another operator. A qualitative study has been carried out where social workers who works with drug addiction from five different municipalities in Dalarna have been interviewed. The empirical data were analyzed in relation to previous research on the area and the theories of domains and professions. The conclusion of the study shows that the social workers in Dalarna experiencing some obstacles in their work with clients with opioid dependence since it is two operators involved. For example, the long queues to MAT and difficulties to get through forced addiction care were issues that may be a risk for clients lives.