Vårdvalet infördes i primärvården år 2010 och syftar till att stärka patientens ställning samt stimulera till kostnadseffektivitet. Primärvårdens verksamheter ska styras utifrån kvalitet men styrs även av ekonomisk ersättning. Valfrihet i vården kräver att den som söker vård har förmåga att bevaka sina intressen. Frågor har ställts om vårdvalets konsekvenser för den som har begränsad möjlighet att göra ett välgrundat vårdval. Distriktssköterskan i primärvård ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv med helhetssyn på individen. Vårdvalet skulle kunna ändra förutsättningarna för distriktssköterskans hälsofrämjande arbete på vårdcentral. Studien syftar därför till att ur distriktssköterskans perspektiv belysa vårdvalets betydelse för det hälsofrämjande arbetet. Kvalitativ metod användes och för datainsamling gjordes intervjuer. Sex distriktssköterskor deltog och insamlad data analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkommer att vårdvalet inneburit ökade krav från patienterna men även krav på ökad effektivitet. Enligt informanterna är den konkurrens vårdvalet fört med sig inte alltid till fördel för patienten eftersom vårdkvaliteten inte förbättrats. Informanterna uppfattar att vården av utsatta patientgrupper nedprioriterats då den ekonomiska styrningen belönar andra åtgärder. De ifrågasätter ersättningssystemet men uppfattar sig inte kunna påverka situationen. Informanterna vill arbeta mer hälsofrämjande men saknar resurser i form av tid och bemanning. De måste balansera den yrkeskunskap de har gentemot den marknadsorientering som vårdvalet medfört. Professionen och patientens bästa ställs mot risken att verksamhetens ekonomi påverkas negativt. Författarnas förhoppning är att denna studie ska kunna vara ett underlag för diskussion kring distriktssköterskans yrkesroll och det hälsofrämjande arbetet. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Denna uppsats ingår i en utvärdering som görs av den vårdvalsreform som år 2014 infördes för personer med läkemedelsassisterad rehabilitering för opioidberoende (LARO). Syftet med uppsatsen var att undersöka hur samverkan mellan socialtjänsten och LARO-mottagningarna i Malmö skedde före införandet av vårdval LARO och hur den sker nu, efter införandet. Vi undersökte även vad införandet har inneburit för klienter och för berörd personal inom socialtjänsten. Vi har använt en kvalitativ ansats där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med personal inom socialtjänsten.Resultaten tyder på att samverkan överlag fungerar bra mellan socialtjänsten och LARO-mottagningar, samt att denna samverkan med tiden ökat i omfattning. Om ökningen har att göra med vårdval LARO eller om det har med den mer allmänna utvecklingslinjen att göra är dock svårt att säga. Det framkommer även att införandet av vårdvalet medfört en ökad tillgänglighet och valfrihet för klienterna, vilket både har inneburit för- och nackdelar. Fördelarna anses dock överväga, ur socialtjänstens perspektiv. En annan viktig del som görs tydlig i denna uppsats resultat är att det delade huvudmannaskap som råder för missbruks- och beroendevården i Sverige kan innebära svårigheter. Detta bland annat i form av oklarheter i ansvarsfördelning, vilket i sin tur kan leda till att klienter faller mellan stolarna. Av intervjuerna framkommer en önskan om att LARO-mottagningarna bör ha helhetsansvar för personer med LARO. / This essay is part of an evaluation by the health care choice reform which introduced in 2014 for persons with opioid substitution treatment (OST). The aim of this study was to examine the collaboration between social service and opioid substitution treatment reception and how that collaboration was arranged before the introducing of the health care choice and how it is now after the introduction. We also examined what the introduction meant for clients and for the relevant staff in the social services. The study was conducted using a qualitative approach in terms of semi-structured interviews with social workers.The results indicate that the collaboration generally works well between the social services and opioid substitution treatment receptions, and that this collaboration has increased with time. If the increase must do with the health care choice or simple only the fact that there has been a general development in time is difficult to say. The results also reveals that the introduction of the health care choice resulted in increased availability and different options for clients, which both has brought advantages and disadvantages. The advantages, however, are considered greater than the disadvantages, from social service perspective. Another important aspect that is made clear in this essay results is that the shared principal responsibility prevailing for substance abuse and addiction care in Sweden can lead to difficulties. This is partly in the form of ambiguities in the division of responsibilities, which in turn may lead to that clients fall between the cracks. The interviews indicated the desire that opioid substitution treatment reception should have the overall responsibility for persons with substitutions treatment.

Bakgrund Den 1 januari 2010 började lagen om valfrihetssystem tillämpas inom primärvården i Sverige och det innebär att samtliga landsting ska ha infört vårdval, ett system där medborgare får välja vilken vårdenhet de vill vända sig till. Det är en av de senaste reformerna som har skett inom den svenska sjukvården och ett aktuellt ämne som har bidragit till diskussioner. Förespråkare menar att valfrihet är en självklar rättighet, medan kritiker hävdar att patienter är för dåligt informerade eller för sjuka för att kunna fatta rationella beslut. Det kan vårdgivare utnyttja genom att överbehandla patienterna. Vidare anser de att systemet endast bidrar till ökade kostnader. Syfte Syftet är att utvärdera hur vårdvalsmodeller har fungerat inom primärvården för att identifiera nyckelfaktorer som landstingen kan ta hänsyn till för att utveckla sina modeller. Genomförande Uppsatsen är en fallstudie av vårdval som har genomförts med hjälp av teorier, tidigare studier och intervjuer med insatta personer i fyra landsting, landstinget Halland, landstinget i Östergötland, landstinget Västmanland samt Stockholm läns landsting. Resultat Viktiga faktorer som har identifierats för ett fungerande vårdval är valmöjlighet, information samt ett väl utformat ersättningssystem som minskar risken för selektering, s.k. cream-skimming. Det finns skillnader mellan vårdvalen, framförallt i de ersättningssystem som de har valt att tillämpa. Det har även visat sig att det inte finns en optimal modell som fungerar för samtliga landsting utan de måste ta hänsyn till sina unika förutsättningar och vilken målsättning de har för förändringen av primärvården.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamhetschefer inom primärvård i två län upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet påverkar deras hälsa. En kvantitativ enkät har legat till grund för den analys som gjorts utifrån skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primärvård samt utifrån ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohälsa på grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer är; liten tid för reflektion och återhämtning, små påverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stämmer väl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien. Resultatet visar att chefer inom offentlig verksamhet upplever problem med otillräckliga befogenheter, ett problem som inte finns inom privat verksamhet. Manliga chefer upplever bristande kontroll i arbetssituationen i något högre grad än vad kvinnliga chefer gör, något som skiljer denna studie från andra studier. Chefer i offentlig verksamhet skattar sin hälsa sämre än chefer inom privat verksamhet, ett resultat som påverkas av att det finns fler kvinnor inom offentlig verksamhet och att kvinnor generellt sett skattar sämre hälsa än vad män gör. Dock finns positiva inslag i arbetsmiljön som innebär ett visst skydd mot ohälsosam stress. Merparten trivs med sitt arbete och upplever det motiverande. Flertalet upplever stöd både hos chef/VD, kollegor samt från sina medarbetare. De är också överlag nöjda med sina egna arbetsinsatser. Sammanfattningsvis visar studien att chefers hälsa påverkas av hög arbetsbelastning och höga krav i arbetet. Skyddande faktorer mot ohälsa är de positiva inslag i arbetsmiljön som finns samt personligt utvecklade copingstrategier som lindrar de skadliga effekterna vid långvarig stresspåverkan.

För att primärvården ska kunna utvecklas är det viktigt att den har patienternas förtroende. Därför är det av stor betydelse att undersöka vad som påverkar om befolkningen känner att de har möjligheten att få den vård de behöver. Denna uppsats undersöker hur två faktorer påverkar andelen invånare som anser sig ha tillgång till den vård de behöver. De två faktorerna är primärvårdens nettokostnader, samt hur stor andel av dessa kostnader som kan hänföras till köpt vård från privata företag. Dessa samband undersöks genom att flera modeller formuleras. För att modellerna skall kunna skattas används paneldata över Sveriges landsting samt åren 2005 t.o.m. 2012. Modellerna skattas med ordinarie minsta kvadratmetoden. Studien kan inte fastställa något samband mellan de två undersökta variablerna och andelen invånare som anser sig ha tillgång till den vård de behöver. Däremot verkar det finnas ett samband mellan vårdval i primärvården och andelen invånare som anser sig ha tillgång till den vård de behöver. / In order to develop it is important for primary care to have the patients trust. Therefore, it is of great importance to investigate what influences if the population feel they have access to the health care they need. This paper examines the influence of two factors on the proportion of residents who feel they have access to the health care they need. The two factors are net cost of primary health care and the proportion of these costs that can be assigned to purchases of care from private companies. These relationships are examined by serval formulated models. To estimate the models, panel data of Swedish County Councils and the years 2005 to 2012 are used. The models are estimated with ordinary least squares method. The study cannot find a link between the two examined variables and the percentage of residents who feel they have access to the care they need. However, it seems to be a correlation between free choice of primary health care and the percentage of residents who feel they have access to the care they need.

Till följd av införandet av vårdval LARO väcktes behovet av en utvärdering av dess effekter. Denna uppsats kan ses som en mindre delstudie inom ramarna för denna utvärdering. Uppsatsen är specifikt inriktad på hur Region Skånes sprutbytesprogram, i egenskap av samverkanspartner till LARO-mottagningarna, upplevt förändringarna. Studiens fokus är hur sprutbytespersonalen upplevt vårdvalets effekter på samverkan med LARO-mottagningarna, patientsammansättningen samt på deras motivationsarbete. Totalt har åtta personer anställda inom sprutbytesverksamheterna i Helsingborg, Malmö och Lund intervjuats. Samverkan mellan sprutbytesprogrammen och LARO-mottagningarna sker på frivillig basis och större förändringar har inte uppmärksammats inom detta område. Det står dock klart att sprutbytets heroinberoende patientgrupp har gynnats av vårdvalets införande då kötider till inledande behandling idag helt försvunnit. Resultatet ger även en indikation om att sprutbytesprogrammens patientsammansättning har förändrats, då det finns en upplevelse av att heroinberoende patienter blivit färre. Anledningen till detta kan vara att fler har gått in i behandling och därmed försvunnit från sprutbytesverksamheterna. Personalens motivationsarbete påverkas av det behandlingsutbud som finns inom missbruks- och beroendevården. Vårdval LARO har medfört att antalet vårdgivare fördubblats och tillgängligheten till behandlingen har ökat, vilket haft en viss inverkan på sprutbytesprogrammens roll som konkret och praktisk länk till beroendevården. / With the introduction of healthcare choice OST came the need to evaluate its effects. This essay can be considered as a substudy within the frames of this evaluation. The essay is specifically oriented towards how Region Skånes needle exchange programs, as an interaction partner to the OST-receptions, have experienced the changes. The study emphasizes how the needle exchange personnel have experienced the effects of the healthcare choice related to the cooperation with the OST-receptions, patient composition and their motivational work. Eight of the needle exchange employees in Helsingborg, Malmö and Lund have been interviewed. The cooperation between the needle exchange programs and the OST-receptions is done on a voluntary basis and any bigger changes have not been noted within this area. It is however clear that the heroin-addicted patient group within the needle exchange programs have benefited from the healthcare choice, this due to that the former waiting time for treatment no longer exist. The result also gives an indication of changes in the needle exchange programs patient composition, as there is a feeling among the employees that the heroin-addicted patients have become fewer. The reason for this can be connected to the fact that these patients might have enrolled in treatment and therefore disappeared from the needle exchange. The personnel’s motivational work is affected by the amount of treatment alternatives with in the addiction care. Healthcare choice OST has resulted in twice as many healthcare providers and the treatment availability has increased. This has had some impact on the needle exchange programs roll as concrete and practical link to the addiction care.

Bynke, G. & Johansson, R. Vårdval inom LARO (Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende). Examensarbete i Socialt arbete 15/30 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete, 2013.Det svenska vården håller på att förändras då allt fler företagsinspirerade idéer har börjat föras i den offentliga förvaltningen. I Region Skåne förs vårdval in i allt fler vårdområden. Turen har nu kommit till missbruksvården och just nu beslutar man om ett införande av vårdval inom LARO, läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Debatten pågår med ideologiska argument mellan politiker. I det här arbetet ställs frågan vad de professionella i Malmö Stad och Region Skåne ser för konsekvenser för berörda patienter med ett införande av vårdval inom LARO. Frågan är hur de som faktiskt jobbar med LARO i praktiken argumenterar kring ett vårdval. För att studera detta har en diskursanalys gjorts med en teoretisk utgångspunkt i new public management. Resultatet visade att den diskurs som förs av informanterna talar för ett vårdval. De främsta argumenten är att valmöjligheten ger patienterna mer inflytande och att konkurrensen förbättrar vården. I diskursen finns en rädsla för minskad restriktivitet men vinsterna bedöms värda risken.Nyckelord: diskursanalys, LARO, läkemedelsassisterad behandling, new public management, opiatberoende, vårdval / Bynke, G. & Johansson, R. Care choice in LARO (Medication-assisted Treatment for Opioid addiction). Examination work in Social Work 15/30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2013.The Swedish health care is changing as more ideas inspired by companies have begun to establish in the public management. Region Skåne adopt care choices into more and more areas of care. The tour has now reached the addiction treatment and at the moment it decides on the introduction of care choice in LARO, medication-assisted treatment for opioid addiction. The debate is going on with ideological arguments between politicians. In this work, the question is what impact the professionals in the City of Malmö and Region Skåne see for the patients with the introduction of care choice in LARO. The question is how they who actually work with LARO are arguing about a care choice. To study this, a discourse analysis has been made with a theoretical basis of new public management. The results showed that the discourse held by the interviewees speak well about a care choice. The main argument is that the reform gives patients more influence and that competition improves the quality of care. There is a fear in the discourse about reduced restrictiveness but the profits of the reform are deemed worthy of the risk.Keywords: care choice, discourse analysis, LARO, medication-assisted treatment, new public management, opiate addiction

<p>En kvalitativ intervjustudie har genomförts på fem vårdcentraler i Stockholms län där syftet var att undersöka om nio distriktssköterskor upplever att deras psykosociala arbetsmiljö har förändrats sedan införandet av Vårdval Stockholm. Jag ville också undersöka hur de i sådana fall upplevde att det har förändrats, om det fanns skillnader i denna upplevelse beroende på i vilket socioekonomiskt område de arbetar inom samt hur förändringarna skiljer sig från effekter av tidigare vårdreformer. Eftersom Vårdvalsreformen infördes i årsskiftet 2007/2008 finns det knappt någon forskning om denna reform och därför skulle den här studien kunna bidra med intressanta resultat. Teorier och tidigare forskning behandlar psykosocial arbetsmiljö, arbetsmiljöns utveckling under 1990-talet inom välfärdstjänsteområdet samt effekter av ett New Public Management-inspirerat styrsystem på sjukvårdens arbetsmiljö. Resultaten av den här studien visar att på alla vårdenheter upplever respondenterna en förändring i den psykosociala arbetsmiljön efter införandet av Vårdval Stockholm som ofta uttrycks som en utveckling åt det sämre, men förändringen är olika stor på de olika vårdenheterna. De största förändringarna har skett i området Sydvästra 1 och i Innerstadsområdet, medan Norrortsområdet tycks ha påverkats minst. Förändringarna tar sig uttryck i minskade resurser, främst i form av personal som leder till stress och ohälsa. Detta gäller dock inte alla enheter. Tidsbristen leder till ett minskat socialt stöd vilket bidrar till minskad arbetsglädje. Nya krav anses främst felaktiga och svåra att hantera, dessutom undergräver de det egentliga distriktssköterskearbetet. I det empiriska materialet finns det inga skillnader i deras upplevelser som enligt denna studiens omfattning kan förklaras av den socioekonomiska situationen i de olika områdena. Det är inte mycket i resultaten som verkar skilja sig från situationen under 1990-talet och alltså därmed från effekter av tidigare vårdreformer. Därför är det svårt att avgöra om de upplevda förändringarna beror på Vårdvalet, om de förstärkts av Vårdvalet eller om de inte alls påverkas av reformen.</p>

En kvalitativ intervjustudie har genomförts på fem vårdcentraler i Stockholms län där syftet var att undersöka om nio distriktssköterskor upplever att deras psykosociala arbetsmiljö har förändrats sedan införandet av Vårdval Stockholm. Jag ville också undersöka hur de i sådana fall upplevde att det har förändrats, om det fanns skillnader i denna upplevelse beroende på i vilket socioekonomiskt område de arbetar inom samt hur förändringarna skiljer sig från effekter av tidigare vårdreformer. Eftersom Vårdvalsreformen infördes i årsskiftet 2007/2008 finns det knappt någon forskning om denna reform och därför skulle den här studien kunna bidra med intressanta resultat. Teorier och tidigare forskning behandlar psykosocial arbetsmiljö, arbetsmiljöns utveckling under 1990-talet inom välfärdstjänsteområdet samt effekter av ett New Public Management-inspirerat styrsystem på sjukvårdens arbetsmiljö. Resultaten av den här studien visar att på alla vårdenheter upplever respondenterna en förändring i den psykosociala arbetsmiljön efter införandet av Vårdval Stockholm som ofta uttrycks som en utveckling åt det sämre, men förändringen är olika stor på de olika vårdenheterna. De största förändringarna har skett i området Sydvästra 1 och i Innerstadsområdet, medan Norrortsområdet tycks ha påverkats minst. Förändringarna tar sig uttryck i minskade resurser, främst i form av personal som leder till stress och ohälsa. Detta gäller dock inte alla enheter. Tidsbristen leder till ett minskat socialt stöd vilket bidrar till minskad arbetsglädje. Nya krav anses främst felaktiga och svåra att hantera, dessutom undergräver de det egentliga distriktssköterskearbetet. I det empiriska materialet finns det inga skillnader i deras upplevelser som enligt denna studiens omfattning kan förklaras av den socioekonomiska situationen i de olika områdena. Det är inte mycket i resultaten som verkar skilja sig från situationen under 1990-talet och alltså därmed från effekter av tidigare vårdreformer. Därför är det svårt att avgöra om de upplevda förändringarna beror på Vårdvalet, om de förstärkts av Vårdvalet eller om de inte alls påverkas av reformen.

The care choicesystem and its replacementmodel were introduced in Region Halland in 2007 with the aim of contributing to good quality, continuity, high accessibility but also increased freedom of choice in primarycare for the individual. The aim of this study was to illustrate the experience of qualified healthcare professionals in primary care in Region Halland had regarding the replacementmodel within care choiceselection in relation to individuals with intellectual disabilities. Qualitative survey responses from healthcare professionals in primarycare were analyzed according to the Grounded Theory method. The result identified a main category, a theme, "care needs of individuals with intellectual disabilities are not fully met" and two subcategories "flaws in replacementmodel" and "complex care needs". The theme and its subcategories are described in a table that illustrates the clinical experience of the healthcarestaff regarding how care needs are met for individuals with intellectual disabilities in relation to the replacementmodel. It can be noted that the clinical effects that the replacementmodel in the healthcaresystem generated in terms of continuity and accessibility for individuals with intellectual disabilities have largely been negative. The districtnurse with a leading role in nursing, organization and leadership holds the core competence important to utilize in the pursuit of developing and sustainable care. Healthcare needs to master the responsibility that lies with them so that the care needs of individuals with IF can be fully met. Further research is needed in this area as a basis for the development of the replacementmodel and its clinical significance. / Vårdvalssystemet och dess ersättningsmodell infördes i Region Halland år 2007 med syfte att bidra till god kvalitét, kontinuitet, hög tillgänglighet men även ökad valfrihet inom primärvården för regioninvånarna. Syftet med denna studie var att belysa vilken erfarenhet legitimerad vårdpersonal inom primärvården i Region Halland hade angående ersättningsmodellen inom Vårdval i förhållande till individer med intellektuell funktionsnedsättning. Kvalitativa enkätsvar från vårdpersonal yrkesverksamma inom primärvården analyserades enligt Grounded Theory. Resultatet vilket identifierats utgörs av kärnkategorin, temat, vårdbehov för individer med intellektuell funktionsnedsättning tillgodoses ej fullt ut samt två underkategorier ersättningsmodellen brister och komplext vårdbehov. Temat och dess underkategorier belyser vårdpersonalens kliniska erfarenheter av hur vårdbehov tillgodoses för individer med intellektuell funktionsnedsättning i relation till ersättningsmodellen. Konstateras kan att de kliniska effekter vilka ersättningsmodellen inom vårdvalssystemet genererat gällande kontinuitet och tillgänglighet för individer med intellektuell funktionsnedsättning till stor del utfallit negativt. Distriktssköterskan med ledande roll inom omvårdnad, organisation och ledarskap innehar kärnkompetens viktig att tillvarata i strävan efter utvecklande och hållbar vård. Hälso- och sjukvården behöver bemästra det ansvar som åligger dem så att även vårdbehov hos individer med IF kan tillgodoses fullt ut. Vidare forskning behövs inom området som grund för utvecklandet av ersättningsmodellen och dess kliniska betydelse.