Sammanfattning Syfte: Syftet med studien var att undersöka om patienter som har kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, efter deltagande i KOL-skola under sju veckor blir mer aktiva i sin vardag och ökar sin fysiska aktivitetsnivå samt relatera detta till förbättring i livskvalitet och fysisk kapacitet. Frågeställningarna var om det efter 7 veckors KOL-skola går att se en förbättring av den fysiska aktivitetsnivån mätt med accelerometer samt om fysisk kapacitet och prestationsförmåga förbättras mätt med 6-minuters gångtest? Kan det även visa på förändring i aktiviteter i dagliga livet, ADL (Aktiviteter i dagliga livet) och livskvalitet mätt med Eq5d samt minska upplevda besvär vid KOL mätt med CCQ- Chronic COPD Questionaire? Metod: Studien är en kvantitativ prospektiv cohort studie. Deltagarna i studien bestod av 25 patienter , kvinnor och män i åldrarna 45-90 år, med KOL i stadie 1-4. Patienterna deltog i en multidisciplinär KOL-skola under sju veckors tid med undervisning om KOL samt träning för kondition och styrka vid 12 tillfällen. Deltagarna utvärderades med accelerometer- en typ av rörelsemätare som mäter aktivitet i tre olika plan, 6-minuters gångtest, CCQ-chronic COPD questionnaire och Eq5ds hälsobarometer (0-100mm). Samtliga tester utfördes före och efter deltagandet i KOL-skolan. Accelerometermätningen skedde en vecka före starten samt en vecka efter avslut. Resultat: Ingen signifikant förbättring kunde visas gällande fysisk aktivitetsnivå, steg/dag (N.S p=0,330), stillasittande tid (N.S p=0,055), perioder av stillasittande (N.S p=0,875). Den fysiska kapaciteten, prestationsförmågan mätt med 6-minuters gångtest ökade signifikant med i snitt 60 meter (p=0,0002). ADL och livskvalitet mätt med Eq5ds hälsobarometer visade på signifikant förbättring från i snitt 56 mm före till 64 mm efter KOL-skolan (p=0,022) och patienterna skattade sina besvär 0,29 poäng mindre efter deltagandet från i snitt 2,32 till 2,03 poäng av maxpoäng 6,0 (p=0,046). Slutsats: Efter deltagandet i KOL-skolan under 7 veckor kunde studien påvisa en signifikant ökning i gångsträcka samt att patienterna skattade lägre besvär av andfåddhet vid fysiskt krävande aktiviteter. Patienterna förbättrade sitt psykiska välmående. Dock kunde ingen signifikant ökning i aktivitetsnivå, steg/dag påvisas men en tendens till att patienterna var mindre stillasittande kunde ses. / Abstract Aim: The aim of this study was to investigate if patients with chronic obstructive lung disease after seven weeks of pulmonary rehabilitation increased their activity in daily life and their physical activity level and relate this to increase in quality of life and physical capacity. The questions asked was if seven weeks of pulmonary rehabilitation could lead to an increase in physical activity level measured with accelerometer and if physical capacity and performance would increase measured with 6-minutes walking distance? Can this also lead to a change in ADL and quality of life measured with the Eq5d-questionaire and decrease the patient’s perceived inconvenience in COPD measured with CCQ? Method: The study is a quantitative prospective study. There were 25 participants in the study. Men and women in the ages 45-90 years, all diagnosed with COPD stage 1-4. All patients participated in a multidisciplinary rehabilitation during seven weeks including information about COPD and fitness- and strength training during 12 occasions. The participants were evaluated with accelerometer- a device that measures movement in three dimensions, 6-minutes walking distance, CCQ-chronic COPD questionnaire and Eq5d- health barometer (0-100mm). All evaluation was made before and after participating in pulmonary rehabilitation. Measurements with the accelerometers was made one week before the rehabilitation started and one week after it finished. Results: No significant improvements were found regarding physical activity level, step counts/day (N.S p=0.330), sedentary time (N.S p=0.055), periods of sedentary bouts (N.S p=0.875). Physical capacity and performance measured with 6-minutes walking distance showed a significant increase, on average 60 meters (p=0.0002). ADL and quality of life measured with Eq5d health barometer showed a significant improvement in average 56 mm before to 64 mm after participating in pulmonary rehabilitation (p=0.022) and the patients evaluated their perceived inconvenience 0.29 points less, from 2.32 to 2.03 points of a maximum score of 6.0 (p=0.046). Conclusions: After participating in pulmonary rehabilitation for 7 weeks the study could show a significant increase regarding walking distance and less perceived inconvenience from breathlessness at physical demanding activity. The patients increased their mental wellbeing but showed no significant increase regarding activity level or step counts/day, although a tendency that the patient were less sedentary could be seen.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en viktig del av behandlingen hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), då det kan förbättra personens self-efficacy. Fysisk aktivitet kan även förbättra den fysiska kapaciteten och upplevda livskvalitén. Efterfrågan på tillgänglighet, delaktighet och självständighet i egenvård har ökat vilket medfört en snabb utveckling av digitala lösningar. Kunskapsluckor föreligger fortfarande i hur effektivt en aktiv e-hälsointervention påverkar personer med KOL. Syfte: Genom denna strukturerade litteraturstudie undersöka om nyttjandet av aktiva e-hälsointerventioner har effekt på fysisk kapacitet, self-efficacy samt upplevd livskvalité hos personer med KOL.Metod: Datainsamling genomfördes i databaserna Pubmed, Cinahl, Web of science. En sållning utifrån titel och abstrakt följdes av en relevans och kvalitetsbedömning på potentiellt relevanta artiklar. Etiska aspekter beaktades i granskningen. Data extraherades och sammanställdes samt analyserades kvalitativt. Resultat: Totalt inkluderades sju studier: sex stycken randomiserade kontrollerade studier och en experimentell crossover studie. Kvalitetsbedömningen för systematiska bias var låg till medelhög. Fysisk kapacitet och livskvalité förbättrades signifikant i samtliga studier med nämnda utfallsmått. Däremot visade endast en av studierna på signifikant förbättring jämfört med kontrollgrupp för fysisk kapacitet och två studier för livskvalité. Self-efficacy förbättrades signifikant inom två av fyra studier varav det i en av dessa uppvisades en signifikant förbättring jämfört med kontrollgrupp. Slutsats: Denna strukturerade litteraturstudie indikerar att aktiva e-hälsointerventioner leder till förbättringar av fysisk kapacitet och upplevd livskvalité hos personer med KOL och kan användas som ett alternativ till sedvanlig behandling. Det går inte att dra någon slutsats gällande effekten av en aktiv e-hälsointerventionen på self-efficacy. / Background: Physical activity is an important part of the treatment of people with chronic obstructive pulmonary disease (COPD), as it can increase the person's self-efficacy. Physical activity may also increase the physical capacity and perceived quality of life. The demand for accessibility, participation and independence in self-care has increased as a result and rapid development of digital solutions. Knowledge gaps are still built in how effectively an active e-health intervention affects people with COPD.Aim: Through this structured literature study, to investigate whether the use of active e-health interventions has an effect on physical capacity, self-efficacy and perceived quality of life in people with COPD.Method: Data collection was performed in the databases Pubmed, Cinahl, Web of science. A screening based on title and abstract was followed by a relevance and quality assessment of potentially relevant articles. Ethical aspects were considered in the review. Data were extracted and compiled and analyzed qualitatively.Results: A total of seven studies were included: six randomized controlled trials and one experimental crossover study. The quality assessment for systematic bias was low to medium. Physical capacity and quality of life improved significantly in all studies physical capacity and quality of life improved significantly in all studies with the mentioned outcome measures. However, only one of the studies showed significant improvement compared with the control group for physical capacity and two studies for quality of life. Self-efficacy improved significantly in two of four studies, one of which showed a significant improvement compared with the control group. Conclusion: This structured literature study indicates that active e-health interventions lead to improvements in physical capacity and perceived quality of life in people with COPD and it can be used as an alternative to conventional treatment. It is not possible to draw any conclusions about the effect of an active e-health intervention on self-efficacy.