No description available.

No description available.

I dagens samhälle ökar den stillasittande vardagen allt mer och mer och människan blir allt mer lat och bekväm i sin vardag. Vi spenderar mycket av våra fria tid sittandes framför både datorer, telefoner och tv:n, vi kör bil istället för att gå eller cykla och vi väljer hiss eller rulltrappa framför att gå själva. Detta beteende sjunker allt lägre i åldrarna vilket leder till att barn och ungdomar rör på sig alldeles för lite i dagens samhälle. Studier visar att en grupp på cirka sex procent av alla barn och ungdomar i samhället inte är fysiskt aktiva i varken skolan eller på fritiden. Syftet med studien är därför att undersöka hur pass fysiskt aktiva ungdomar är i Ängelholms kommun och vad som ligger till grund för deras fysiska aktivitet och inaktivitet. För att besvara syftet användes en kvantitativ metod i form av enkätinsamling på en skola placerad i de centrala delarna av kommunen. Resultatet visade på att totalt 269 av 301 deltagare från Kungsgårdsskolan är fysiskt aktiva och lever upp till de rekommendationer som finns. Motiven bakom fysisk aktivitet är för att upprätthålla god hälsa, fysik och för att det är roligt. Motiven bakom fysisk inaktivitet är för att det är tråkigt, för att man inte hinner eller för att man inte vet vad man skulle träna i så fall. Resultatet analyserades med hjälp av självbestämmandeteorin (SDT) och dess olika delar som ligger till grund för en individs motivation. Slutsatsen för studien är att minst 269 av ungdomarna på Kungsgårdsskolan lever upp till rekommendationerna som finns. Trots detta är där fortfarande en andel som inte är fysiskt aktiva och det är denna grupp som kommunen måste fokusera på vid framtida arbeten. Den andel som inte är fysisk aktiva tillhör med stor sannolikhet den grupp på sex procent som inte är fysiskt aktiva under fritiden, i skolan eller på raster. / In today’s society it is more and more common to spend the majority of our days sitting. Studies show that six percent of all the youths are not being physically active in either school or on their free time. The purpose of this study was therefore to find out how physically active young people are in the municipality of Ängelholm and what underlies physical activity and inactivity. The research questions of the study were: to what extent are young people physically active? Why are young people not physically active? Why are young people physically active? To get answers to the purpose a quantitative method was used in the form of questionnaire collection. To analyze the results, I used the self-determination theory and its concepts that underlie an individual’s motivation. The results and conclusion of the study shows that 269 of 301 participants are living up to the recommendations.

Autismspektrumtillstånd (AST) är en neuropsykiatrisk funktions­nedsättning som bland annat innebär svårigheter i social interaktion, sensorisk hantering och bearbetning samt motoriska färdigheter för individen. Barn med AST löper högre risk än andra barn att inte utveckla nödvändiga färdigheter som behövs för att vara delaktig i olika aktiviteter samt i utveckling mot självständighet. Syftet med denna litteraturöversikt är att redogöra för arbetsterapeutiska interventioner för barn med AST och interventionernas effekter. Litteraturöversikt valdes som metod för studien och artiklar hämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Sju kvantitativa originalartiklar som var publicerade mellan år 2010 och 2018 har granskats, analyserats och redovisats i fyra olika kategorier; Interventioner för motoriska färdigheter, Interventioner för bearbetning och integrering av sensorisk information, Interventioner för social interaktion samt Intervention för arbetsminne. I studiens resultat framkommer det att samtliga interventioner hade effekt på olika färdigheter hos barnen. Artiklarna som inkluderades i resultatet hade alla en ojämn könsfördelning, studier med jämnare könsfördelning eller flickor och pojkar var för sig är därför väsentligt i framtida studier. Slutsatsen är att arbetsterapeutiska interventioner är effektiva för barn med AST avseende färdigheter inom sensorik, motorik, sociala och arbetsminne, men att ytterligare forskning inom området behövs för att öka kunskapen om effektiva interventioner för barn med AST.

Studiens syfte är att undersöka hur arbetsrelaterad stress påverkar diakoner i Svenska Kyrkan, samt vilken inverkan diakoners arbetsmiljö har på arbetsrelaterad stress. Studien har utgått från en kvantitativ ansats och datainsamling gjordes i form av en webbenkät som skickades ut till vigda diakoner som arbetar i två stift inom Svenska Kyrkan, varav 65 diakoner deltog i studien. Enkäten bestod av ett antal bakgrundsfrågor och sedan frågor tagna från det validerade frågeformuläret Work stress questionnaire. Empirin analyserades sedan utifrån de fyra kategorier som återfinns i Work stress questionnaire. Specifika frågor analyserades även utifrån arbetskrav och resurser som återfinns i teorin Job Demands- Resources Model och de sju antaganden från Human Relations Theory of Management, samt utifrån den tidigare forskning som finns om ämnet. Studiens resultat visade att det finns flera faktorer i diakoners arbete och arbetsmiljö som kan vara bakomliggande faktorer till arbetsrelaterad stress. Stor arbetsbelastning, otydliga mål, höga krav och förväntningar samt tidspress är några av de största bakomliggande faktorerna till arbetsrelaterad stress som diakoner ställs inför i sitt arbete. Studien visar även på att det behövs framtida forskning kring ämnet för att förstå och minska de faktorer i diakoners arbete och arbetsmiljö som leder till arbetsrelaterad stress.

Fysisk inaktivitet är ett växande problem i dagens samhälle, det bidrar till olika sjukdomar och orsakar samhället stora kostnader. En stillasittande fritid är något som har ökat i Sverige, speciellt bland barn och unga. Arbetet för en ökad fysisk aktivitet är viktigt för en god folkhälsa då det kan påverka hälsan och funktionsförmågan positivt hos många olika individer, särskilt bland barn och unga som är en prioriterad målgrupp i det hälsofrämjande folkhälsoarbetet. Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning och av vilka anledningar ungdomar i Västerås i åldern 16–19 år är fysiskt aktiva samt undersöka om det finns köns- och åldersskillnader. För att besvara syftet användes en kvantitativ ansats, där respondenterna till undersökningen var gymnasieungdomar i årskurs 1, 2 och 3. I resultatet framkom en signifikant könsskillnad gällande hur mycket respondenterna rör sig i snitt per dag. Resultatet visar på att pojkar rör sig i mer än 60 minuter per dag i större utsträckning än flickor. Resultatet visar på att det främsta motivet till att respondenterna tränar är för att förbättra fysiken. Resultatet har diskuterats utifrån social kognitiva teorin och har använts för att tolka och kunna förklara delar av resultatet, som exempelvis motiv till fysisk aktivitet. / Physical inactivity is a growing problem in today's society and causes major expenses to the society. A sedentary leisure time has increased in Sweden, especially among children and youths. The work to increase physical activity is important for a good public health because it can affect the health and functional capacity positively among various individuals, especially among children and youths who are a prioritized target group in the health-promoting public health work. The aim of this study was to examine to what extent and for which reasons youths in Västerås aged 16-19 are physically active and to examine whether there are gender and age differences. To fulfill the aim, a quantitative approach was used and the respondents to the study were secondary school students in grades 1, 2 and 3. The result showed a significant gender difference regarding how much the respondents are physically active in average per day. The results show that boys are physically active more than 60 minutes per day more often than girls. The results show that the main motive for the respondents to exercise is to improve their physique. The results are discussed on the basis of social cognitive theory and has been used to interpret and explain some of the results, such as motives for physical activity.

Bakgrund: I december år 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus vid namn SARS-CoV-2 som orsakade sjukdomen covid-19. Viruset spred sig globalt och hade enligt världshälsoorganisationen smittat mer än 440 miljoner människor i mars 2022. Tidigare forskning belyser att patienter som vårdats på olika avdelningar upplevde en ensamhet på grund av isolering. Pandemin medförde en stor belastning för sjukvården och dess personaldär sjuksköterskorna således haft ett stort ansvar för patienternas omvårdnad under den pågående pandemin. Det är därmed viktigt att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter för att få en förståelse över sjuksköterskans arbete under en pandemi. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med covid-19 på vårdavdelningar.Metod: En allmän litteraturöversikt som innefattar 15 artiklar med både kvalitativ och mixed method ansats. Resultat: I analysen av artiklarna identifierades kategorierna ”Att anpassa sig till en ny arbetssituation”, “att uppleva rädsla för smittan”, “utmaningar med att arbeta i skyddsutrustning” och “professionell- och personlig tillväxt". Slutsats:Anpassningen till den nya arbetssituationen var en stor process som skapade oro medanexponeringen för viruset orsakade en känsla av rädsla. Utmaningar gällande skyddsutrustningen gjorde även att sjuksköterskornas välmående påverkades negativt. Trots detta erfor sjuksköterskor en professionell- och personlig tillväxt av att ha kunnat hantera överväldigande situationer. / Background: In december 2019 a new coronavirus called SARS-CoV-2 was discovered. The virus caused a disease called covid-19 and spread globally. According to the World Health Organization more than 440 million people had been infected in march 2022. Previous research highlights that patients treated for covid-19 experienced loneliness due to isolation. The pandemic entailed a great burden for the healthcare system and its staff where the nurses had a great responsibility for the patients care during the ongoing pandemic. It is therefore important to describe the nurses’ experiences to gain an understanding of the nurse’s work during a pandemic. Aim: To describe nurses experiences of caring for patients with covid-19 in hospital wards. Method: A general literature review that includes 15 articles with both qualitative and mixed method approach. Findings: The analysis of the articles identified the categories; "adapting to a new work situation", " experiencing fear of infection”, “challenges in working with protective equipment” and “professional- and personal growth”. Conclusion: Adapting to a new work situation was a major process that caused concern while the exposure to the virus caused a feeling of fear. Challenges regarding protective equipment also had a negative impact on the nurse’s well-being. Despite this the nurses experienced professional- and personal growth from being able to handle overwhelming situations.