<p>Syfte och frågeställningar:</p><p>Syftet med studien är att utifrån ett könsperspektiv undersöka stress hos elever. Detta ville vi ta reda på genom att besvara följande frågeställningar: Vad är stress för elever, upplever de stress i skolan, hur hanterar de stress samt hur vanligt är psykosomatiska symptom hos elever?</p><p>Metod:</p><p>Undersökningen är en studie som utförts med hjälp av enkäter med både fasta och öppna svarsalternativ. Enkätundersökningen genomfördes på två gymnasieskolor på det Samhällsvetenskapliga programmet år 3 där 103 elever ingick i urvalsgruppen. Fördelningen mellan flickorna och pojkarna var 71 respektive 32. Inget externt bortfall fanns då alla utdelade enkäter även samlades in. Dock var totalt 41 elever frånvarande vid undersökningstillfällena, dessa elever inkluderades inte i vår studie.</p><p>Bearbetning av resultaten gjordes i statistikprogrammet SPSS. Tre tester användes, dessa var ett Chi-2 test, ett Spearman´s korrelationstest samt ett Mann-Whitney U test. Signifikansnivån sattes till p<0,05 och tendens till en skillnad sattes till 0,05< p <0,1.</p><p>Resultat:</p><p>Majoriteten av de tillfrågade eleverna, 75, svarade att stress var brist på tid i kombination med mycket skolarbete. Andelen av pojkarna och flickorna som upplevde stress i skolan var 84,4 procent respektive 97,2 procentprocent. Det vanligaste sättet att hantera stress på var enligt eleverna att prioritera/planera sitt skolarbete. Andelen av pojkarna och flickorna som hade problemfokuserad coping var 43 procent respektive 67 procent. Andelen elever som hade emotionsfokuserad coping var 57 procent av pojkarna och 33 procent av flickorna. Det förelåg en signifikant skillnad mellan kön där flickor angett en högre svarsfrekvens på alla psykosomatiska symptom förutom känna sig nervös och känna obehag inför skolan.</p><p>Slutsats:</p><p>Vår slutsats är att en stor andel av de tillfrågade eleverna upplevde skolan som en stressfaktor. Det fanns en signifikant skillnad där fler flickorna upplevde stress i jämförelse med pojkarna. Studien visade på att hantering av stress skiljde sig åt mellan könen där pojkar använde sig av en emotionsfokuserad copingstrategi och flickorna en problemfokuserad copingstrategi. Vidare fanns det ett samband mellan stress och psykosomatiska symptom. Detta visade sig genom att ju oftare eleverna var stressade desto oftare upplevde de även psykosomatiska symptom</p>

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att utifrån ett könsperspektiv undersöka stress hos elever. Detta ville vi ta reda på genom att besvara följande frågeställningar: Vad är stress för elever, upplever de stress i skolan, hur hanterar de stress samt hur vanligt är psykosomatiska symptom hos elever? Metod: Undersökningen är en studie som utförts med hjälp av enkäter med både fasta och öppna svarsalternativ. Enkätundersökningen genomfördes på två gymnasieskolor på det Samhällsvetenskapliga programmet år 3 där 103 elever ingick i urvalsgruppen. Fördelningen mellan flickorna och pojkarna var 71 respektive 32. Inget externt bortfall fanns då alla utdelade enkäter även samlades in. Dock var totalt 41 elever frånvarande vid undersökningstillfällena, dessa elever inkluderades inte i vår studie. Bearbetning av resultaten gjordes i statistikprogrammet SPSS. Tre tester användes, dessa var ett Chi-2 test, ett Spearman´s korrelationstest samt ett Mann-Whitney U test. Signifikansnivån sattes till p&lt;0,05 och tendens till en skillnad sattes till 0,05&lt; p &lt;0,1. Resultat: Majoriteten av de tillfrågade eleverna, 75, svarade att stress var brist på tid i kombination med mycket skolarbete. Andelen av pojkarna och flickorna som upplevde stress i skolan var 84,4 procent respektive 97,2 procentprocent. Det vanligaste sättet att hantera stress på var enligt eleverna att prioritera/planera sitt skolarbete. Andelen av pojkarna och flickorna som hade problemfokuserad coping var 43 procent respektive 67 procent. Andelen elever som hade emotionsfokuserad coping var 57 procent av pojkarna och 33 procent av flickorna. Det förelåg en signifikant skillnad mellan kön där flickor angett en högre svarsfrekvens på alla psykosomatiska symptom förutom känna sig nervös och känna obehag inför skolan. Slutsats: Vår slutsats är att en stor andel av de tillfrågade eleverna upplevde skolan som en stressfaktor. Det fanns en signifikant skillnad där fler flickorna upplevde stress i jämförelse med pojkarna. Studien visade på att hantering av stress skiljde sig åt mellan könen där pojkar använde sig av en emotionsfokuserad copingstrategi och flickorna en problemfokuserad copingstrategi. Vidare fanns det ett samband mellan stress och psykosomatiska symptom. Detta visade sig genom att ju oftare eleverna var stressade desto oftare upplevde de även psykosomatiska symptom

<p>Syftet med den här studien var att undersöka utbredningen av psykosomatiska symptom på en svensk gymnasieskola och om möjligheten att koncentrera sig på skolarbetet påverkas av dessa. Syftet var även att undersöka relationen mellan socialt stöd och psykosomatiska symptom. En enkät delades ut på en gymnasieskola med 95 elever i norra Sverige. Frågan gällande psykosomatiska symptom är hämtad från HBSC och innefattar åtta olika besvär. Totalt 93 av ungdomarna svarade på enkäten. Resultatet visade att 79 procent av killarna och 88 procent av tjejerna på skolan upplever något psykosomatiskt symptom minst en gång i veckan. Av de ungdomar med symptom ungefär en gång i månaden eller oftare rapporterade 31 procent av killarna och 62 procent av tjejerna att det påverkar deras möjlighet att koncentrera sig på skolarbetet. Det fanns i studien inga tydliga samband mellan upplevda psykosomatiska symptom och socialt stöd från personer i omgivningen.</p> / <p>The purpose of this study was to examine the prevalence of psychosomatic symptoms of an Swedish high school and if the possibility to concentrate on school work is influenced by them. The aim was also to examine the relationship between social support and psychosomatic symptoms. A questionnaire was distributed at a high school with 95 pupils in northern Sweden. The question concerning psychosomatic symptoms is taken from HBSC and includes eight different symptoms. A total of 93 adolescents responded to the survey. The results showed that 79 percent of the boys and 88 percent of the girls at the school is experiencing at least one psychosomatic symptom at least once a week. 31 percent of the boys and 62 percent of the girls with symptoms about once a month or more often reported that it affects their ability to concentrate on school work. There were in the study, no clear correlation between the perceived psychosomatic symptoms and social support from people in their environment.</p>

Syftet med den här studien var att undersöka utbredningen av psykosomatiska symptom på en svensk gymnasieskola och om möjligheten att koncentrera sig på skolarbetet påverkas av dessa. Syftet var även att undersöka relationen mellan socialt stöd och psykosomatiska symptom. En enkät delades ut på en gymnasieskola med 95 elever i norra Sverige. Frågan gällande psykosomatiska symptom är hämtad från HBSC och innefattar åtta olika besvär. Totalt 93 av ungdomarna svarade på enkäten. Resultatet visade att 79 procent av killarna och 88 procent av tjejerna på skolan upplever något psykosomatiskt symptom minst en gång i veckan. Av de ungdomar med symptom ungefär en gång i månaden eller oftare rapporterade 31 procent av killarna och 62 procent av tjejerna att det påverkar deras möjlighet att koncentrera sig på skolarbetet. Det fanns i studien inga tydliga samband mellan upplevda psykosomatiska symptom och socialt stöd från personer i omgivningen. / The purpose of this study was to examine the prevalence of psychosomatic symptoms of an Swedish high school and if the possibility to concentrate on school work is influenced by them. The aim was also to examine the relationship between social support and psychosomatic symptoms. A questionnaire was distributed at a high school with 95 pupils in northern Sweden. The question concerning psychosomatic symptoms is taken from HBSC and includes eight different symptoms. A total of 93 adolescents responded to the survey. The results showed that 79 percent of the boys and 88 percent of the girls at the school is experiencing at least one psychosomatic symptom at least once a week. 31 percent of the boys and 62 percent of the girls with symptoms about once a month or more often reported that it affects their ability to concentrate on school work. There were in the study, no clear correlation between the perceived psychosomatic symptoms and social support from people in their environment.