Uppsatsen avser en kvantitativ enkätstudie baserad på BIS/BAS och Brief COPE, med syfte att undersöka olika personlighetsegenskaper genom främst motivationsfaktorer men även copingstrategier. Urvalsgruppen innefattade anställda på en organisation inom förpackningsindustrin. Eventuell påverkan från motivationsfaktorer gällande val av copingstrategi undersöktes samt skillnader mellan tjänstemän och kollektivanställda. Resultatet visade inte på några skillnader mellan tjänstemän och kollektivanställda gällande deras skattning av arbetsmotivation. Dock framkom signifikanta skillnader mellan grupperna i användandet av vissa copingstrategier. Genom resultatet framkom även att motivationsaspekter av personlighet kan predicera användandet av olika copingstrategier. Detta kan vara användbart vid fortsatt forskning av motivation och personlighetsegenskaper i arbetslivssammanhang.

<p>Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som personalen inom dagligvaruhandeln upplevde som viktiga för arbetsmotivationen utifrån Herzberg`s tvåfaktorteori. Studien undersökte även om det fanns samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. En enkätstudie genomfördes där 74 medarbetare inom dagligvaruhandeln i Mellansverige deltog. Ett t-test visade att skillnaden mellan inre och yttre faktorer inte var signifikant. En korrelationsanalys visade på samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. Regressionsanalyser visade på att 18 procent av variationen i inre och yttre faktorer kan förklaras av personlighetsegenskaper. Den visade även på signifikanta samband mellan inre faktorer och personlighetsegenskaperna öppenhet och målmedvetenhet. Ytterligare ett signifikant samband fanns mellan yttre faktorer och personlighetsegenskaperna vänlighet och känslomässig instabilitet. Författarna drar slutsatsen att studiens resultat kan fungera som ett underlag för dagligvaruhandeln i deras beslut gällande motivationshöjande investeringar.</p>

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som personalen inom dagligvaruhandeln upplevde som viktiga för arbetsmotivationen utifrån Herzberg`s tvåfaktorteori. Studien undersökte även om det fanns samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. En enkätstudie genomfördes där 74 medarbetare inom dagligvaruhandeln i Mellansverige deltog. Ett t-test visade att skillnaden mellan inre och yttre faktorer inte var signifikant. En korrelationsanalys visade på samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. Regressionsanalyser visade på att 18 procent av variationen i inre och yttre faktorer kan förklaras av personlighetsegenskaper. Den visade även på signifikanta samband mellan inre faktorer och personlighetsegenskaperna öppenhet och målmedvetenhet. Ytterligare ett signifikant samband fanns mellan yttre faktorer och personlighetsegenskaperna vänlighet och känslomässig instabilitet. Författarna drar slutsatsen att studiens resultat kan fungera som ett underlag för dagligvaruhandeln i deras beslut gällande motivationshöjande investeringar.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan global arbetstillfredsställelse, personlighetsegenskaper, psykosociala arbetsmiljöaspekter och arbetsattityder på arbetstagare i en verkstadsindustri. Dessutom var syftet att få ökad kunskap om vad det är som bidrar till global arbetstillfredsställelse. 74 deltagare besvarade frågeformuläret innehållande 53 påståenden rörande global arbetstillfredsställelse, personlighet, arbetsattityder och psykosociala arbetsmiljöaspekter. Resultatet visade samband mellan global arbetstillfredsställelse, upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön och arbetsattityderna job involvement, organizational commitment och arbetsengagemang. Det fanns inget samband mellan personlighetsegenskaperna och global arbetstillfredsställelse. Däremot framkom ett indirekt samband mellan personlighetsegenskaperna extraversion och samvetsgrannhet och global arbetstillfredsställelse via arbetsattityderna job involvement och arbetsengagemang. Studien visade även att global arbetstillfredsställelse påverkas mer av hur individen uppfattar sina arbetsmiljöförhållanden än av individens personlighetsegenskaper. Slutsatsen blev att organisationer bör lägga mindre fokus på individens personlighet och istället arbeta kontinuerligt med att förbättra arbetsmiljöförhållandena, då de bidrar till individens upplevda globala arbetstillfredsställelse.

<p>Detta är en korrelationsstudie med avsikt att undersöka förhållandet mellan personlighetsegenskaper och kognitiva förmågor samt detta förhållandes inverkan på prestation. Studien är baserad på övningstestningar (n = 176) med WAIS-III, FAS, det lexikala beslutstestet SLDT samt personlighetsformuläret SSP, genomförda under informella former. Signifikanta negativa korrelationer förelåg mellan resultat på kognitiva test och personlighetsvariablerna Bitterhet, Somatisk Ångestbenägenhet, Psykisk Ångestbenägenhet, Stresskänslighet och Misstroende. Ett starkt positivt samband framkom mellan Somatisk ångestbenägenhet och antalet som riktiga ord skattade pseudoord i SLDT. Ett starkt negativt samband framkom mellan Bitterhet och samtliga skalindex i WAIS-III. Signifikanta negativa korrelationer förelåg vidare mellan en genom komponentanalys erhållen Neuroticism-faktor och resultat på WAIS-III. Jämförda med tidigare forskningsresultat är flera här redovisade korrelationer anmärkningsvärt starka. Som en bland flera tänkbara förklaringar till detta diskuteras möjligheten av stärkt ekologisk validitet vid testning under informella omständigheter. Vidare diskuteras bl a möjliga kopplingar mellan Somatisk ångestbenägenhet och alexitymi respektive verbal rigiditet samt mellan Bitterhet och flytande intelligens respektive exekutiva funktioner.</p>

Detta är en korrelationsstudie med avsikt att undersöka förhållandet mellan personlighetsegenskaper och kognitiva förmågor samt detta förhållandes inverkan på prestation. Studien är baserad på övningstestningar (n = 176) med WAIS-III, FAS, det lexikala beslutstestet SLDT samt personlighetsformuläret SSP, genomförda under informella former. Signifikanta negativa korrelationer förelåg mellan resultat på kognitiva test och personlighetsvariablerna Bitterhet, Somatisk Ångestbenägenhet, Psykisk Ångestbenägenhet, Stresskänslighet och Misstroende. Ett starkt positivt samband framkom mellan Somatisk ångestbenägenhet och antalet som riktiga ord skattade pseudoord i SLDT. Ett starkt negativt samband framkom mellan Bitterhet och samtliga skalindex i WAIS-III. Signifikanta negativa korrelationer förelåg vidare mellan en genom komponentanalys erhållen Neuroticism-faktor och resultat på WAIS-III. Jämförda med tidigare forskningsresultat är flera här redovisade korrelationer anmärkningsvärt starka. Som en bland flera tänkbara förklaringar till detta diskuteras möjligheten av stärkt ekologisk validitet vid testning under informella omständigheter. Vidare diskuteras bl a möjliga kopplingar mellan Somatisk ångestbenägenhet och alexitymi respektive verbal rigiditet samt mellan Bitterhet och flytande intelligens respektive exekutiva funktioner.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan optimism, personliga mål, personlighetsegenskaper och subjektivt välbefinnande. Totalt deltog 108 stycken högskolestudenter, (58 kvinnor och 50 män). Deltagarna besvarade fyra enkäter som mätte optimism, personliga mål, personlighetsegenskaper utifrån fem-faktor modellen samt subjektivt välbefinnande. En multipel regressionsanalys visade att optimism, neuroticism och samvetsgrannhet förklarar 43.1% av variansen i välbefinnande. Det förelåg ett indirekt samband mellan subjektivt välbefinnande och variablerna kognitiva närmande mål, extroversion och trevlighet, vilket tyder på att de medieras av variablerna i regressionsmodellen. Studien har för få deltagare och är en för homogen grupp för att man skall kunna generalisera resultatet. .

Mobbing är ett socialt problem. Därför skapades denna studie för att se om samband råder mellan mobbad, mobbare och personlighetsegenskaper. Dessutom gjordes en könsfördelning för att se om det råder några signifikanta skillnader i händelse, kön och personlighet. För att få svar på dessa syften ställdes frågorna: Hur ser mobbingen ut och vilka drabbas? Har kön och personlighetsegenskaper någon betydelse för om man blir mobbad eller utsätter andra för mobbing? Till hjälp användes en kvantitativ undersökningsmetod. En enkätstudie, där tre klasser i årskurs nio deltog. Det resultat som framkom var att tjejer i allt större utsträckning mobbar och mobbas och använder sig av mer grövre metoder än tidigare. Dessutom visar studien att det finns en signifikant skillnad i personlighet karakteristiska neurotisk och de som utsätts för mobbning.AbstractBullying is a social problem. Therefore this study was created to see if there was a connection between being bullied, bullies, and personality characteristics. In addition a balance to see if there was any significant difference in the event, gender and personality. To answer these objectives the questions were: What is bullying and who is affected? Do gender and personality characteristics have an impact on whether one is being bullied or subjecting others to bullying? A quantitative questionnaire survey was used in three classes for students in ninth grade. The results showed that girls were more widely both bullies and bullied. And apply the increasingly violent methods. In addition, the study shows that there is a significant difference in personality characteristic neuroticism and those that are subjected to bullying.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns några samband mellan femfaktormodellen och copingstrategier hos universitetsstudenter i Sverige, samt vilka personlighetsegenskaper som relaterade till de olika copingstrategierna. Genom att använda kvantitativ metod konstruerades ett enkätformulär som publicerades i olika grupper på Facebook. Studien gick ut på att undersöka hur de fem personlighetsdimensionerna utåtriktning, vänlighet, målmedvetenhet, känslomässig instabilitet och öppenhet relaterade till fyra utvalda copingstrategier: aktiv coping, undvikande coping, beteendemässig frånkoppling och nyttjande av emotionellt stöd. Vi använde oss av olika teorier kring vad som påverkar individers val av copingstrategier. Teorierna säger emot varandra och därför ville vi betrakta vår studie som ytterligare ett bidrag till forskningen, för att analysera vilken teori vår undersökning stöttar. Totalt deltog 121 personer i studien och datan analyserades genom multipla linjära regressionsanalyser, detta för att belysa vilka personlighetsegenskaper som predicerade vilka copingstrategier. Våra hypoteser var att utåtriktning skulle vara associerat med hög aktiv coping, att känslomässig instabilitet skulle vara associerat med högt nyttjande av emotionellt stöd och låg aktiv coping och att målmedvetenhet skulle vara associerat med hög aktiv coping. Genom multipla linjära regressionsanalyser visade resultaten i studien på att personlighetsegenskaperna utåtriktning, målmedvetenhet och känslomässig instabilitet predicerade aktiv coping positivt. Personlighetsegenskaperna utåtriktning och målmedvetenhet predicerade undvikande coping negativt. Personlighetsegenskaperna utåtriktning och målmedvetenhet predicerade beteendemässig frånkoppling negativt. Personlighetsegenskaperna utåtriktning och vänlighet predicerade emotionell coping positivt.Vi drog slutsatsen att det fanns en stark koppling mellan de fem personlighetsegenskaperna och de fyra copingstrategierna. / The purpose of this study was to examine whether there were any associations between the big five and coping strategies among university students in Sweden, as well as to examine which personality traits that would predict the different coping strategies. By using quantitative method, a survey was constructed and published in various groups on Facebook. The aim of the study was to examine if the five personality dimensions: extraversion, agreeableness, conscientiousness, neuroticism and openness would relate to four selected coping strategies: active coping, denial coping, behavioral disengagement and use of emotional support. We used theories on what influences individuals' choices of coping strategies. The theories contradict each other and therefore we wanted to consider our study as another contribution to the research area, to analyze which theory our study supports. A total of 121 people participated in the study and we analyzed the data through multiple linear regression analyzes, in order to shed a light on which personality traits predicted which coping strategies. Our hypotheses were that extraversion would be associated with high active coping, that neuroticism would be associated with high use of emotional support and low active coping, and that conscientiousness would be associated with high active coping. Through multiple linear regression analyzes, the results of the study showed that the personality traits extraversion, conscientiousness and neuroticism predicted active coping positively. The personality traits extraversion and conscientiousness predicted the denial coping strategy negatively. The personality traits extraversion and conscientiousness predicted behavioral disengagement negatively. The personality traits extraversion and agreeableness predicted use of emotional support positively. We concluded that there was a strong association between the big five personality traits and the four coping strategies.

Tatueringskonsten är uråldrig och har präglats av negativa attityder och stigmatisering samt att forskning har visat att tatueringar påverkar tillskrivningen av egenskaper. Syftet med studien var att undersöka om tatueringar kan förstärka tillskrivningen av egenskaper när en individ anses vara vårdad eller ovårdad. Studien utfördes genom ett experiment där fyra versioner av bilder på en kvinna manipulerats utifrån resultatet av en pilotstudie som undersökte vårdadhet. Resultatet visade att tatueringar har en signifikant påverkan på tillskrivningen av positiva sociala egenskaper där kvinnan med tatueringar skattades högre än sin icke-tatuerade motpart. Tatueringar hade ingen effekt på indexen Utseende och Kompetens. Ingen interaktionseffekt mellan vårdadhet och tatueringar identifierades. Resultatet går i linje med forskning från de senaste tre åren och tyder på att bilden av tatuerade har förändrats. Förslag till framtida forskning är att replikera studien med starkare manipulation av variabeln vårdadhet samt studera tidigare undersökta områden för att verifiera attityden till tatuerade.