Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan specifika personlighetsegenskaper, copingresurser, tidigare stressorer och uppkomsten av idrottsskador hos aktiva lagidrottare i åldrarna 16-20. Insamlingen av data skede via ett icke slumpmässigt urval då idrottsgymnasium och idrottsföreningar blev utvalt kontaktade. Sammanlagt utfördes två mätningar där första mätningen utfördes 4-5 veckor efter första tillfället där tränare och ledare skulle rapporta de idrottsskador som uppkommit sen den första mätningen genomfördes. Det slutgiltiga urvalet bestod av 94 idrottare varav 61 manliga (M=16.74, SD=0.83) och 33 kvinnliga (M=17.40, SD=1.31). De idrotter som inkluderades var fotboll (n=36), handboll (n=27), ishockey (n=23) och baseboll/softboll (n=8). Resultatet visade att negativa livshändelsestressorer var den enda psykologiska riskfaktorn som hade ett signifikant samband med idrottsskador. Baserat på resultatet från föreliggande studie rekommenderas fortsatt forskning inom området för att kunna kartlägga hur psykologiska faktorer förhåller sig till uppkomsten av idrottsskador för att bättre kunna förebygga idrottsskador genom exempelvis utbilda idrottare och tränare. / The purpose of the study was to investigate whether there was a relationship between specific personalitytraits, coping resources, history of stressors and the occurrence of sports injuries in active team athletesaged 16–20. The data was collected from a non-random sample due to sport high schools and sportassociations were selectively contacted. A total of two measurements were performed where the firstmeasurement was in form of a questionnaire that the participants would answer while the secondmeasurement was performed 4–5 weeks afterwards where the coaches/leaders would report the sportinjuries that had occurred since the first measurement was performed. The final sample consisted of 94athletes, of which 61 were male (M = 16.74, SD = 0.83) and 33 were female (M = 17.40, SD = 1.31). Theteam sports included were football (n = 36), handball (n = 27), ice hockey (n = 23) and baseball/softball(n = 8). The results showed that negative history of stressors was the only psychological risk factor thathad a significant relationship with sport injuries. Based on the results from the present study furtherresearch is recommended in the field, to be able to address how psychological factors relate to theoccurrence of sport injuries to better prevent sport injuries, for example by educating athletes andcoaches.

Världen har i nuläget ett sämre säkerhetsläge än på länge, där Sverige kan behöva förbereda sig för en eventuell samhällskris. Hemberedskap är därmed ett begrepp som blir alltmer relevant i vardagen. Forskning inom området har belyst hur beteenden samt attityder som utövas under samhällskriser relaterar till femfaktormodellens personlighetsdimensioner, med varierande resultat. Denna studie undersökte relationen mellan hemberedskap och femfaktormodellen, demografiska variabler och attityd till egen hemberedskap samt skillnaden mellan attityd till egen hemberedskap och aktuell hemberedskap. I studien deltog 124 studenter som besvarade en enkät bestående av demografiska frågor, en skala för hemberedskap samt en skala för femfaktormodellens personlighetsdimensioner. Materialet undersöktes med korrelationer, regressionsanalys samt variansanalys. Resultatet visade ej på signifikanta relationer mellan personlighetsdimensioner och hemberedskap utan enbart tendenser. Däremot föreligger signifikanta samband mellan hemberedskap och variablerna ålder och boendestatus. Ålder, kön samt boendestatus visade sig vara signifikanta för att predicera hemberedskap.  Slutsatsen i studien blev att demografiska variabler är bättre både för att se samband med och för att predicera hemberedskap. En signifikant skillnad existerade även mellan attityd till egen hemberedskap och aktuell hemberedskap hos universitetsstudenter vilket innebär att de tenderar att överskatta sin förmåga till hemberedskap.

Syftet med studien var att undersöka om gymnasieungdomars upplevda stress prediceras av personlighetsegenskaper, val av programinriktning och känsla av sammanhang (KASAM). För att uppnå studiens syfte har frågeställningen Skiljer sig gymnasieungdomars upplevelse av stress beroende på KASAM, personlighetsegenskaper och programinriktning? varit utgångspunkt. Vår första hypotes för att besvara den var att det finns en skillnad mellan programinriktning och graden av stress. Den andra hypotesen var att KASAM och personlighetsegenskaper predicerar stress hos gymnasieungdomar. För att kunna besvara hypotesen delades ett enkätformulär ut till 298 gymnasieungdomar på två skolor, varav 97 var män, 210 var kvinnor och 1 var icke binär. Analys genom en envägs-ANOVA visar på en generellt hög stressnivå, dock finns ingen statistisk signifikant skillnad mellan programinriktningarna. Vidare regressionsanalys visar ett statistiskt signifikant samband där hög KASAM predicerar lägre upplevd stress (p < .001) hos gymnasieungdomarna. Sammanfattningsvis predicerar KASAM stress, medan programinriktning och personlighetsegenskaper inte gör det. / The purpose of this study was to investigate if high school students perceived stress is predicted by personality traits, high school programme, or perceived sense of coherence (SOC). To achieve the purpose of the study the question “Does high school students' experience of stress depend on SOC, personality traits or programme?” has been used as a starting point. The first hypothesis was that the degree of stress is dependent by programme. The second hypothesis was that SOC and personality traits predict stress for high school students. In order to answer the hypothesis, a questionnaire was distributed to 298 high school students, of which 97 were men, 210 were women and 1 was non-binary. The one way-ANOVA analysis of the results shows a general high level of stress, but there is no statistical significant difference between the high school programmes. Further regression analysis shows a statistically significant difference in relationship between SOC and stress. High SOC predicts lower perceived stress (p < .001) among high school students. In summary, SOC predicts stress but programme and personality traits don´t.

Titel: Personlighetsegenskaper och motivation Syfte: Att belysa hur en mellanchefs personlighetsegenskaper inverkar på hur de motiverar sina medarbetare.  Teori: The Big Five, arbetsmotivation och Herzberg tvåfaktormodell. Metod: En kvalitativ studie med ett konstruktionistiskt perspektiv samt ur en hermeneutisk synvinkel. Metoden utgjordes av fyra semistrukturerade intervjuer som spelades in och transkriberades. Intervjuerna utgick från en intervjuguide som var baserad på studiens teorier. Respondenterna valdes ut med ett målstyrt urval. Empiri: En sammanställning av de fyra semi-strukturerade intervjuerna som genomfördes. Slutsats: En mellanchefs personlighetsegenskaper visade sig ha en viss inverkan på hur de motiverar sina medarbetare. Hur stor denna inverkan är varierar mellan olika mellanchefer. I ett fall där en mellanchef hade medelnivåer av de flesta personlighetsdimensionerna och låga nivåer av extraversion samt neuroticism uppfattades hen vara lugn, reserverad och uppgiftsorienterad. Vilket inverkade på hens motivationsarbete genom att hen använde sig av inre motivationsfaktorer på ett sådant sätt där hen lämnade över ansvaret till medarbetarna själva. I ett annat fall hade en mellanchef utmärkande nivåer av tillgänglighet/vänlighet/behag och samvetsgrannhet, lite över medel av extraversion och låg nivå av neuroticism och öppenhet. Där det främst var hens låga nivå av extraversion som antydde på att hen är mer uppgiftsorienterad som visade sig inverka på hens sätt att motivera sina medarbetare, via den inre motivationsfaktor erkännande. En annan mellanchef med liknande personlighetsegenskaper, dock med en betydligt högre nivå av extraversion som innebär att hen är personinriktad istället, involverade sig betydligt mycket i sina medarbetare mer som enskilda individer och visade på ett betydligt större intresse för deras utveckling och välmående. Hen använde inre motivationsfaktorer som erkännande, prestation, personliga utvecklingsmöjligheter och hygienfaktorer som belöningar och lön. En annan mellanchef visade sig använda samma typer av motivationsfaktorer, dock med en helt annan nivå av engagemang och intresse i sina medarbetare, vilket troligen beror på hennes personlighetsegenskaper som är totala motsatsen jämfört med övriga studerade mellanchefer. / Title: Personality traits and motivation Purpose: To illustrate how a senior executive’s personality traits affect how they motivate their employees. Theory: The Big Five, work motivation and Herzberg's two factor model. Method: A qualitative study with a constructive perspective with one hermeneutical position. Four semi structured interviews were conducted, all of them were recorded and transcribed. Respondents were selected with a purposive sampling. Empirical: A compilation of the four semi-structured interviews conducted. Conclusion: A senior executive’s personality traits were found to have a certain impact on how they motivate their employees. The extent to which this effect is varied between the various senior executives. In one case where a senior executive had average levels of most personality dimensions and low levels of extraversion as well as emotionality, they were perceived to be calm, reserved and task-oriented. Which affected motivational work by using internal motivation factors in such a way that they left the responsibility to the employees themselves. In another case, a senior executive had distinctive levels of agreeableness and conscientiousness, a little over the means of extraversion and low levels of emotionality and openness to experience. Where primarily, there was a low level of extraversion that suggested that they are more task-oriented, which proved to impact in order to motivate their employees, through the internal motivation factor recognition. Another senior executive with similar personality characteristics, though with a significantly higher level of extraversion, which means that they are person-oriented instead, involved much more in their employees more than individual individuals and showed a much greater interest in their development and well-being. The senior executive used internal motivational factors such as recognition, achievement, personal development opportunities and hygiene factors such as rewards and salaries. Another senior executive was found to use the same types of motivational factors, but with a completely different level of commitment and interest in their employees, which is probably due to the personality traits, which is the opposite of the other senior executives

Sammanfattning Titel: “Personlighetsegenskaper och dess koppling till utbrändhet” Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i företagsekonomi C Författare: Hampus Häggström och Cornelia Wiklund Handledare: Dr. Jonas Kågström och biträdande handledare Martin Ahlenius Datum: Juni 2022 Syfte: Syftet med denna undersökning är att kartlägga och analysera utbrändhet hos fastighetsmäklare genom Maslach burnout inventory utifrån Big fives personlighetsegenskaper. Metod: Denna studie är utformad ur en kvantitativ metod med ett deduktivt synsätt. Datainsamlingen utgick från en webbaserad enkätundersökning som skickades ut till 3126 verksamma fastighetsmäklare i Europa. Analysen av datan utfördes i statistikprogrammet “JASP”, där primärt bivariata korrelationsanalyser utfördes för att finna signifikanta samband mellan de olika variablerna. Denna information kunde sedan användas för att redovisa och tolka resultatet. Resultat & slutsats: Utifrån den analyserade datan visade undersökningen att fastighetsmäklarnas personlighetsegenskaper påverkade individens nivå av utbrändhet. Det anträffade positiva signifikanta samband mellan egenskapen neuroticism och utbrändhet. Personlighetsegenskaperna extraversion och conscientiousness visade däremot negativa samband med utbrändhetssyndromen. Undersökningen visade dessutom att det inte endast var personlighetsegenskaperna som påverkade välmående. Trivseln på arbetsplatsen hade även det en stor betydelse för den enskilde individens välmående. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar teoretiskt med en klarare uppfattning kring utbrändhetsdimensionerna utifrån personlighetsegenskaperna inom Big five. Likaså sambandet till välmående, arbetstillfredsställelse och individens tanke om att lämna arbetsplatsen. Detta praktiska bidrag kan hjälpa individen att förstå dess sårbarhet och utmaningar för att i praktiken kunna förebygga utbrändhetssyndrom. Det hjälper dessutom chefer och ledare som bedriver fastighetsmäklarkontor i Europa att få en inblick i vilka anställda som föreligger större risk att utsättas för utbrändhetssyndrom samt är i behov av extra stöttning. Cheferna och ledarna kan därmed anpassa arbetsmiljön och förhållandena efter individens behov för att bidra till ett bättre välmående på arbetsplatsen och minska personalomsättningen. Förslag till fortsatt forskning: Denna studies population omfattar fastighetsmäklare i Europa. Ett intressant bidrag till forskningen hade varit att undersöka andra specifika demografiska områden för att sedan jämföra dessa mot varandra för att se om arbetssättet i de olika områdena skulle vara bättre eller sämre ur ett utbrändhetsperspektiv. / Title: “Personality traits and its connection to burnout” Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Hampus Häggström and Cornelia Wiklund Supervisors: Dr. Jonas Kågström and assistant Martin Ahlenius Date: June 2022 Aim: The purpose of this study is to map and analyze burnout among real estate agents through Maslach burnout inventory based on Big fives personality traits. Method: This study is designed from a quantitative method with a deductive approach. The data collection is based on a web-based survey that was sent out to 3126 active real estate agents in Europe. The analysis of the data was performed in a statistics program named “JASP”, where primarily bivariate correlation analysis was performed to find significant correlations between the various variables. This information could then be used to report and interpret the results. Result & Conclusion: Based on the analyzed data, the study showed that the real estate agents personality traits affected how exposed the individual was to burnout. There were strongly positive significant associations between the trait neuroticism and burnout, while the personality traits extraversion and conscientiousness showed negative associations with burnout syndrome. The study also showed that it was not only the personality traits that affected the well-being of the individual. The comfort of the workplace, however, also has agreat importance for well-being. Contribution of the thesis: This study theoretically contributes with a clearer understanding of the dimensions of burnout based on the personality traits through Big five. Likewise, the connection to well-being, job satisfaction and the individual's thoughts of leaving the workplace. This practical contribution can help the individual to understand its vulnerability and challenges in order to be able to prevent burnout syndrome in practice. It can also help leaders and managers who run real estate agencies in Europe, to gain an insight into which employees are at greater risk of being exposed to burnout syndrome and the employees that are in need of extra support. The leaders and managers can thus adapt the work environmentand conditions to the individual's needs in order to contribute to a better workplace and reduce turnover intention. Suggestions for further research: The population of this study includes real estate agents in Europe. An interesting contribution to science would have been to examine other specific demographic areas and then compare these against each other in order to see if the working methods in the different areas would be better or worse from a burnout perspective.

Syftet med aktuell studie var att undersöka om personlighetsegenskaper (från femfaktormodellen), BIS/BAS, kön och ålder kunde predicera studenters alkoholkonsumtion.  Alkoholkonsumtion är ett stort problem i dagens samhälle och bidrar till 3 miljoner dödsfall varje år globalt och leder till funktionshinder och dålig hälsa för miljontals människor. Studien använde sig av en korrelationell design och data samlades in med hjälp av ett självskattningsformulär. Urvalet bestod av 184 universitetsstudenter (77 % kvinnor) från tre olika program på Linnéuniversitetet i Kalmar och Växjö. Korrelationsanalysen visade signifikanta samband mellan alkoholkonsumtion och oberoende variabler där den starkaste effekten var ett medelstarkt positivt samband mellan BAS Fun Seeking och alkoholkonsumtion. Den efterföljande regressionsanalysen (MRA) visade att ålder, kön, BAS Fun Seeking och extraversion kunde predicera alkoholkonsumtion vilket stämde överens med studiens hypoteser och tidigare forskning. Resultatet från nuvarande studie ger en bättre förståelse för vilka variabler som kan predicera alkoholkonsumtion och utökar kunskap inom området vilket kan vara användbart för framtida hälsoprogram. / The aim of this study was to investigate whether personality factors (from the five-factor model), BIS/BAS, gender and age could predict students' alcohol consumption. Alcohol consumption is a major problem today, contributing to 3 million deaths each year globally and leading to disability and poor health for millions of people. The study used a correlational design and data were collected using a self-report questionnaire. The sample consisted of 184 university students (77% women) from three different programs at Linnaeus University in Kalmar and Växjö. The correlation analysis showed significant relationships between alcohol consumption and independent variables, with the strongest effect being a moderately strong positive relationship between BAS Fun Seeking and alcohol consumption. The multiple regression analysis (MRA) showed that age, gender, BAS Fun Seeking and extraversion could predict alcohol consumption, which was consistent with the study's hypotheses and previous research. The result from the current study provides a better understanding of which variables can predict alcohol consumption and expands knowledge in the field, which can be useful for future health programs.

Titel: Normal narcissism och personlighetsegenskapers inflytande i yrket som fastighetsmäklare – En fingervisning av de mest fördelaktiga egenskaperna hos svenska fastighetsmäklare  Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Henric Mattsson och Louise PedersenHandledare: Dr. Jonas KågströmDatum: 2021 – Juni  Syfte: Många fastighetsmäklare väljer att sluta inom yrket de första åren, vilket bidrar till en stor kostnad för företagen. Normal narcissism har tidigare studerats som oberoende variabel till ett flertal organisatoriska faktorer, men få studier finns angående dess påverkan på motivation. Vidare används ofta personlighetsegenskaper för att förklara psykologiska faktorer inom organisationer. Syftet med denna C-uppsats är därför att mäta hur normala narcissistiska drag respektive personlighetsegenskaper påverkar motivation, prestation och avsikten att lämna arbetsplatsen hos svenska fastighetsmäklare.  Metod: Ett deduktivt tillvägagångssätt har applicerats på studien, där enkätundersökning är den valda datainsamlingsmetoden. Dataanalysen utfördes i statistikprogrammet “JASP”, där primärt bivariata korrelationsanalyser utförts. Populationen i studien är fastighetsmäklare inom Stockholms kommun.  Resultat och slutsats: Data samlades in från 204 respondenter. Resultatet visar starka relationer mellan normal narcissism och alla typer av motivation. Big Five- egenskaperna å andra sidan kan endast förklara inre motivation. Inga samband återfinns till vare sig prestation eller avsikten att lämna arbetsplatsen. En viktig slutsats i studien är att normal narcissism är fördelaktigt i yrket som fastighetsmäklare.  Examensarbetets bidrag: Teoretiskt bidrar studien till att normal narcissism har en stark inverkan på inre- och yttre motivation hos svenska fastighetsmäklare. Praktiskt bidrar studien till kunskap som är användbar för främst ledare inom branschen, där det är viktigt att låta fastighetsmäklarna vara autonoma och få chans till att utvecklas inom yrket.  Förslag till vidare forskning: Eftersom personlighetsegenskaper har en låg förklaringsgrad till fastighetsmäklares motivation, prestation och avsikten att lämna arbetsplatsen - bör andra oberoende variabler undersökas. Ett förslag är därför att undersöka kulturen på kontoret, och hur denna påverkar motivation.  Nyckelord: The Big Five, personlighetsegenskaper, normal narcissism, inre motivation, yttre motivation, prestation, avsikten att lämna arbetsplatsen, fastighetsmäklare / Titel: The influence of normal narcissism and personality traits in the profession as a realtor - A hint of the most beneficial characteristic of Swedish realtors Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Henric Mattsson and Louise PedersenSupervisor: Dr. Jonas KågströmDate: 2021 - June  Aim: Many realtors choose to quit the profession in the early years, which is a great cost to companies. Normal narcissism has previously been studied as an independent variable to several organizational factors, but few studies exist regarding its impact on motivation. Furthermore, personality traits are often used to explain psychological factors within organizations. The purpose of this thesis is therefore to measure how normal narcissistic traits and personality traits affect motivation, performance and turnover intention on Swedish realtors.  Method: A deductive approach has been applied to the study, where a survey is the chosen data collection method. The data analysis was performed in the statistical program “JASP”, where primarily bivariate correlation analyzes were performed. The population in the study is realtors in Stockholm County.  Result and conclusion: Data were collected from 204 respondents. The results show strong relationships between normal narcissism and all types of motivation. Personality traits, on the other hand, can only explain intrinsic motivation. No correlations were found to either performance or turnover intention. An important conclusion in this study is that normal narcissism is beneficial in the profession as a realtor.  Contribution of the thesis: Theoretically, the study contributes to the fact that normal narcissism has a strong impact on intrinsic- and extrinsic motivation among Swedish realtors. In practice, the study contributes to knowledge that is useful mainly for leaders in the industry, where it is important to let realtors be autonomous and have a chance to evolve in their profession.  Suggestions for future research: Since personality traits appear to be a poor predictor of the dependent variables in this study, other independent variables should be investigated. One suggestion is therefore to examine the culture in the office, and how this affects motivation.  Key words: The Big Five, personality traits, normal narcissism, intrinsic motivation, extrinsic motivation, performance, turnover intention, realtor