I detta examensarbete har hemberedskap för hyresgäster undersökts utifrån en designprocess i syfte att ta fram produkter som främjar samt förenklar hemberedskap med fokus på att även ombesörja ett elbehov i hemmet.   I händelse av en större samhällsstörning är det viktigt att vara väl förberedd, och kunna klara sig utan samhällets hjälp helst en vecka menar myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB 2018). Om en större kris skulle inträffa i samhället med ett längre strömavbrott som följd skulle detta scenario påverka samhället i hög grad. Vad händer egentligen om det blir ett längre strömavbrott och stora delar av samhället släcks ned?    Många vill ta ett ökat ansvar för sin hemberedskap men tycker det är svårt att veta vad som förväntas av dem, och önskar tydlighet från bland annat myndigheter kring sin egen hemberedskap (Ramboll, 2021). Ett av målen för examensarbetet var att förenkla detta för hyresgästen och i samarbete med fastighetsbolaget Heimstaden har dessa möjligheter undersökts.   Kvarnlöf (2020) anser att om hemberedskap är mer integrerad i hemmet och vardagen är den därav också mer tillgänglig och inkluderad i dagliga rutiner, det är således lättare att vara förberedd när den oväntade krisen plötsligt kommer. Det är denna typ av integrerad lösning, som undersöks genom processen, där hemberedskap inte baseras på ett flyktigt intresse hos befolkningen utan är mer hållbar och aktuell även i vardagen.    Designprocessen utgår ifrån behov vid insamlad data hos hyresgäster och tar inspiration från trendspaning inom aktuell samt kommande solcellsteknik med organiska solceller. Hemberedskap och framtida teknik vävs samman för att ge hållbara lösningar och produktförslag för både hyresgäst och fastighetsbolag.

No description available.

Globalt råder det en enad bild av hushåll som en viktig aktör i krishanteringssystem. Stor del av den tidigare forskningen har visat på att hushåll i Sverige saknar en hemberedskap för att klara sig i 72 timmar utan hjälp från myndigheter, men inte anledningen till varför så är fallet. Därmed identifierades en kunskapslucka om varför vissa hushåll förbereder sig medan andra inte gör det. Syftet för denna studie var därför att finna en förklaring till varför en del hushåll förbereder sig medan andra inte gör det. För att uppfylla syftet användes teorin Relational Theory of Risk vilken förklarar varför och hur individer uppfattar risker och därefter agerar för att förebygga riskerna. Den valda metoden var semi-strukturerade intervjuer med 6 stycken hushåll i Boden kommun, där inriktningen på intervjuerna var vilka risker respondenterna identifierade som hotfulla mot deras hushåll, vilka förberedelser de vidtagit samt hur god deras hemberedskap var. Resultatet visade på att hushåll som hade en lägre riskmedvetenhet hade en sämre hemberedskap respektive de hushåll som hade en högre riskmedvetenhet hade en bättre hemberedskap. Slutsatsen som drogs var att vilka risker hushållen identifierade påverkade deras hemberedskap.

Människor i framförallt stadsmiljöer är inte förberedda om någon form av kris skulle uppstå (If Skadeförsäkring 2018; Perman, Shoaf, Kourouyan & Kelley 2011). Informationen är bristfällig kring vad som gäller hemberedskap och hur man hanterar krissituationer, påstår både experter (Asp 2015) och vanliga människor som intervjuats i denna uppsats. Produktkoncept riktade till människor i storstäder med syftet att stärka hemberedskap, utforskades och utvecklades utifrån en designprocess (Wikberg Nilsson, Ericson & Törlind 2016) med en induktiv ansats (Blomkvist & Hallin 2015) som vald forskningsmetod. Detta resulterade i tre produktkoncept som fyller hemberedskapsbehov och önskemål målgruppen har. Utifrån intervjuer med experter och en studie (Heidenstrøm & Kvarnlöf 2018) påstås hemberedskap vara lättare att ta till sig om man kan inkorporera kunskap och material i vardagslivet. Studier visar även hur man som konsument lockas att köpa produkter genom dess upplevda symboliska statusnivå (Chao & Schor 1998; Mattila & Yang 2015), ett högre pris än liknande i marknaden (Lichtenstein & Burton 1989) och upplevd kvalitet på produkter (Shiv, Carmon & Ariely 2005). Detta, tillsammans med vidare litteraturstudier och designprocessen, har lett till utvecklingen av tre produkter som kan användas vardagligen och under kris. Första produktkonceptet erbjuder förvaring av vatten för en person i ett dygn, vilket är minst tre liter (Livsmedelsverket 2020). Andra produktkonceptet är en vevhögtalare som erbjuder information, underhållning, el och ljus. Tredje produkten är en dekorativ spritbrännarställning med eldstål för tillagning av mat om den inte kan tillagas på annat sätt.

Svenska myndigheter rekommenderar medborgare att ha förmåga att klara sig själva i en vecka vid en större krissituation, trots detta råder det idag en bristande hemberedskap hos Sveriges befolkning. Syftet med hemberedskap är att mildra krisens påverkan på samhället och avlasta personal som arbetar med att hantera kriser. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur hemberedskap påverkar samspelet mellan civilsamhället och räddningspersonal under en naturrelaterad kris. Detta gjordes genom att intervjua åtta olika individer från tre olika organisationer (Hemvärnet, Räddningstjänsten och Röda Korset). Dessa individer kom från organisationer som tidigare hanterat naturrelaterade kriser och individerna hade således flerårig expertis och kunskap om krishantering. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och omfattade semistrukturerade intervjuer av sju män och en kvinna. Intervjuerna användes som empiri och de svarandes reflektioner, tankar och erfarenheter bidrog till att få fram ett resultat. Intervjuerna transkriberades och en kvalitativinnehållsanalys utfördes för att koda data till teman. Resultatet visade att privatpersoners brist på hemberedskap har liten påverkan på räddningspersonal vid mindre naturrelaterade kriser. Erfarenheter från personal visar att privatpersoner själva haft förmåga att åka till vänner/familj, där det finns möjlighet att tillgodose basala behov. Vid större bränder och översvämningar har privatpersoner tvingats evakuera från sina boenden och ej haft nytta av sin hemberedskap. Resultatet visade dock att hemberedskap spelar en viktig roll vid en större nationell kris då räddningspersonals förmågor skulle vara kraftigt begränsade.

Då det svenska omvärldsläget de senaste tio åren blivit sämre till följd av främst Rysslands agerande samt att samhället påfrestats av kriser, likt flyktingkrisen 2015, har bidragit till att totalförsvaret ska återtas. En viktig del av samhällets motståndskraft inom totalförsvaret är att hushåll innehar en rekommenderad hemberedskap för att klara sig självförsörjande en viss tid. Trots en kommunicerad omvärldsbild, ny nationell säkerhetsstrategi och informationskampanjer visar Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps (MSB) mätningar att mindre än hälften av hushållen innehar en rekommenderad hemberedskap.Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vad offentlig förvaltnings informations- och kommunikationsstrategier behöver ta hänsyn till under förutsägelse- och varningsskedet för att effektivt uppmuntra hushåll till att inneha en hemberedskap enligt statens rekommendation.Denna undersökning har endast nyttjat granskade vetenskapliga artiklar som identifierats genom en sökstrategi i databaserna Onesearch, Scopus och PAIS. Av 82st funna artiklar har 8st inkluderats i denna undersökning. Då fältet för denna undersökning är brett har en tvärvetenskaplig ansats tagits, detta innebär att hänsyn till olika forskningstraditioner fått göras i analysen. Analysen har genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys av funna artiklar. Denna analys har gett oss ett resultat bestående av fyra huvudkategorier – Avsändare, Mottagare, Målgrupp samt Risk- och krisinformation.Som ytterligare hjälp att tolka resultatet för att finna hur hushåll motiveras nyttjas teorierna ”Relational theory of risk” och ”Protection motivation theory” för att reflektera över resultatet.Resultatet påvisar att den offentliga förvaltningens kommunikations- och informationsstrategier behöver ta hänsyn till att reviderade och aktuella planverk inom förvaltningen är kända på alla nivåer som kommunikations- och informationsstrategierna utgår ifrån. Strategierna behöver vidare utgå från att målgrupperna som ska nås av informationen är kända och att budskapen är anpassade för dem och den aktuella situationen. Den offentliga förvaltningen behöver tillse att risk- och kriskommunikation sker kontinuerligt så att hemberedskapen upprätthålls och att samhällets motståndskraft är tillräckligt hög för att stå rustad för en oförutsedd kris över tiden.Staten, regioner och kommuner behöver tillse att tillräcklig kunskap och riskmedvetenhet finns i samhället kring hemberedskapen genom kampanjer och att utveckla utbildningsplaner inom grundskola och gymnasium för att en majoritet av allmänheten ska motiveras att inneha en hemberedskap enligt gällande rekommendation. / For the last ten years the security situation has deteriorated in Sweden’s surroundings. Swedish society has also dealt with crisis such as the refugee crisis during 2015. To cope with this new situation, the Swedish parliament decided in 2015 to reinforce Swedish resilience toward crisis and armed conflict. An important part of this decision was to increase resilience within society. A major part of the society resilience is that households are prepared to be self-dependent a certain amount of time. However, even though authorities have communicated the new security situation, established a new national security strategy, and released information campaigns, public polls show that less than half of the population has a household preparedness according to the authority’s recommendations.The aim of this systematic review is to investigate which focus areas authority’s information and communication strategies need to address during the prediction and warning phase to effectively encourage households to have a preparedness according to its recommendation.The systematic review has only used peer review articles that has been identified through a systematic search within the databases Onesearch, Scopus and PAIS. The analysis of the articles has taken an interdisciplinary approach which means that we must acknowledge and adapt to the fact that results from the different articles could be influenced by different science traditions. The analysis consists of a qualitative content analysis of the discovered articles. These analyses have shown four main categories, Sender of information, the Recipient, Targeted groups for the communication and the Risk and crisis communication.As additional support in the interpretation of the results we have used the Relational theory of risk and the Protection motivation theory.The result shows that the government, authorities, counties, and municipalities need to see that the level of knowledge and risk awareness needed among the public regarding household preparedness and its importance for the resilience within society is reached. This can be accomplished by information campaigns and through the educational system to make sure that a majority of the public is motivated to obtain a household preparedness according to recommendations.

Världen har i nuläget ett sämre säkerhetsläge än på länge, där Sverige kan behöva förbereda sig för en eventuell samhällskris. Hemberedskap är därmed ett begrepp som blir alltmer relevant i vardagen. Forskning inom området har belyst hur beteenden samt attityder som utövas under samhällskriser relaterar till femfaktormodellens personlighetsdimensioner, med varierande resultat. Denna studie undersökte relationen mellan hemberedskap och femfaktormodellen, demografiska variabler och attityd till egen hemberedskap samt skillnaden mellan attityd till egen hemberedskap och aktuell hemberedskap. I studien deltog 124 studenter som besvarade en enkät bestående av demografiska frågor, en skala för hemberedskap samt en skala för femfaktormodellens personlighetsdimensioner. Materialet undersöktes med korrelationer, regressionsanalys samt variansanalys. Resultatet visade ej på signifikanta relationer mellan personlighetsdimensioner och hemberedskap utan enbart tendenser. Däremot föreligger signifikanta samband mellan hemberedskap och variablerna ålder och boendestatus. Ålder, kön samt boendestatus visade sig vara signifikanta för att predicera hemberedskap.  Slutsatsen i studien blev att demografiska variabler är bättre både för att se samband med och för att predicera hemberedskap. En signifikant skillnad existerade även mellan attityd till egen hemberedskap och aktuell hemberedskap hos universitetsstudenter vilket innebär att de tenderar att överskatta sin förmåga till hemberedskap.

During the last 20 years there has been an international shift in contingency crisis politics. Different governments are increasingly emphasizing the importance of household preparedness as a strategy for civil crisis preparedness. Studies on these campaigns have analysed the language used to justify the importance of household preparedness and have revealed an ongoing change in the discourse which affects the power relations between the state and citizens. However, a large amount of research has been centred towards Anglo-Saxon countries leaving a scientific gap in our understanding of other contexts. This thesis aims to contribute to filling that gap by exploring the Swedish discourse on household preparedness, a country which has received less attention despite the unique integration of crisis and conflict management into the same policy. The study also aims to contribute to a wider scientific dialog discussing the views of crisis management strategies aimed at civilians. The analysis is based on poststructuralist theory and specifically Foucault’s tools for qualitative text analysis, here used as both theory and a method. The study concludes that the central concepts for the discourse are “household preparedness”, “resistance power” and “robustness”. The discourse is shaped by ideas based on decentralization, individual responsibility, and securitization as well as recent events such as the covid-19 pandemic and the Russian invasion of Ukraine. The study identifies two main citizen roles; The first is the “ideal citizen” who has prepared their household for one week without additional aid from the government, is generous in helping others, and has an ability to collect and process information with critical reasoning. The other citizen role is the “help needing citizen” who struggles with achieving household preparedness and requires help from others. Lastly, this essay conclude that local civil society plays a traditionally larger role than earlier since it is expected to help citizens in need and share the responsibility for some of the crisis management with the government. Overall, the thesis fulfils its purpose, and acknowledges that future research could benefit from including alternative methods which capture how citizens perceive and justify household preparedness practices.