Globalt råder det en enad bild av hushåll som en viktig aktör i krishanteringssystem. Stor del av den tidigare forskningen har visat på att hushåll i Sverige saknar en hemberedskap för att klara sig i 72 timmar utan hjälp från myndigheter, men inte anledningen till varför så är fallet. Därmed identifierades en kunskapslucka om varför vissa hushåll förbereder sig medan andra inte gör det. Syftet för denna studie var därför att finna en förklaring till varför en del hushåll förbereder sig medan andra inte gör det. För att uppfylla syftet användes teorin Relational Theory of Risk vilken förklarar varför och hur individer uppfattar risker och därefter agerar för att förebygga riskerna. Den valda metoden var semi-strukturerade intervjuer med 6 stycken hushåll i Boden kommun, där inriktningen på intervjuerna var vilka risker respondenterna identifierade som hotfulla mot deras hushåll, vilka förberedelser de vidtagit samt hur god deras hemberedskap var. Resultatet visade på att hushåll som hade en lägre riskmedvetenhet hade en sämre hemberedskap respektive de hushåll som hade en högre riskmedvetenhet hade en bättre hemberedskap. Slutsatsen som drogs var att vilka risker hushållen identifierade påverkade deras hemberedskap.