<p>Syftet med denna studie var att kartlägga vilka attityder och läsvanor som finns hos elever i årskurs 5. För att kunna se elevernas intresse av litteratur och deras läsvanor berör studien endast den läsning som sker på elevernas fritid. De frågeställningar som ligger som grund i detta arbete är följande: <em>Hur mycket läser elever i årskurs 5 på fritiden</em>? <em>Hur ser elevernas läsvanor ut</em>? <em>Vilken attityd finns till läsning på fritiden</em>? <em>Finns det skillnader mellan flickors och pojkars läsvanor och attityd till läsning</em>? <em>Finns det något samband mellan läsattityd och frivillig läsning</em>? För att få svar på dessa frågor genomfördes studien med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning där eleverna fick ta ställning till ett antal påståenden.</p><p>Resultatet visar att eleverna i de undersökta klasserna läser mycket och de har en positiv inställning till läsning. Det framkom även att det finns skillnader mellan pojkars   och flickors attityd till läsning. Flickorna visade sig vara något mer positiva än pojkarna i sin inställning till läsning och litteratur. Det finns även en mer samstämmig syn inom gruppen flickor, det vill säga deras svar var likartade. Pojkarnas svar däremot visade sig vara mer varierande.</p>

Som lärarstudent har jag under den verksamhetsförlagda tiden fått en bild av andraspråkselevers behov av språkutveckling i det svenska språket. Läsning av skönlitteratur anses vara av många språkforskare stimulerande för språkutvecklingen. Jag vill ta reda på om andraspråkselever, flickor läser skönlitteratur. För att få svar på min fråga gjorde jag en undersökning om läsvanorna hos några flickor med svenska som andraspråk, sammanlagt 31 flickor i två olika mångkulturella skolor. I undersökningen använde jag mig av den kvantitativa metoden, genom enkäter som jag delade ut till samtliga flickor mellan årskurs 4-6, för att få en bakgrundinformation om deras läsvanor. Jag har också använt mig av den kvalitativa metoden nämligen, intervju, som jag utförde med sex flickor av 31 flickor, för att fördjupa mig i bilden av flickornas läsvanor. Jag har också intervjuat tre klasslärare, för att ta reda på hur lärarna uppmuntrar sina elever i sin läsning och för att ta reda på en del av deras arbetssätt i bearbetningen av skönlitteraturen i klassrummet. Dessutom har jag gjort en klassobservation för att få en djupare bild i bearbetningen av de lästa texterna i klassrummet. Mina slutsatser är att många flickor är motiverade att läsa. En del har svårt att ta till sig texternas innehåll p. g. a. bristande läsförståelse. Man kan inte säga att ointresse av läsning bara beror på hur god läsförståelse elever har. Därför är det viktigt att ha god kännedom om sina elever och se dem som individer, för att kunna uppmuntra och stödja eleverna i det de behöver. Lärare i skolorna stimulerar elevernas läsintresse på olika sätt men en del av lärarna når inte det resultatet som de önskar. För elever med svenska som andraspråk bör högläsning alltid erbjudas i klassrummet, i synnerhet för de som inte har läsande föräldrar, för att de ska få höra på språkets ljud och uttal och få inspiration till läsningen. Familjer med invandrarbakgrund har också olika sociokulturella tillhörigheter och det är orimligt att övergeneralisera deras livsvillkor. En del av eleverna besöker biblioteket med sina lärare och ändå så hittar inte alla vad de söker. Genom undersökningen kom jag fram till att läraren måste inse vikten av att inspirera och stimulera eleverna till mer läsning, och att bearbeta de lästa texterna tillsammans med eleverna. / Reading habits amongst girls with Swedish as their secondary languageA studie of some secondlanguage pupils reading habits

Denna kvantitativa studie behandlar blivande svensklärares läsvanor och attityder till läsning av skönlitteratur. Data har samlats in med hjälp av webbenkäter som skickats till samtliga lärarstudenter på en svensk högskola, med inriktning mot år 4-6. Bland de svarande kunde fyra olika läsartyper med särskiljande läsvanor identifieras. Av resultatet framgår att de som läser kontinuerligt uppvisar en mer positiv attityd till läsning av skönlitteratur. Studien indikerar därmed att mängden läsning som utförs av en individ till viss del påverkas av vilken uppfattning och tilltro som finns till läsningens positiva effekter. Resultatet visar också att lärarstudenter som grupp saknar en gemensam syn på litteraturens värde och status. En tydlig polarisering kan skönjas i uppfattningen om skönlitteraturens värde i skolans undervisning och för det demokratiska samhället, vilket indikerar en viss diskrepans mellan skönlitteraturens status hos blivande svensklärare och skolans läsfrämjande uppdrag. Sammantaget visar studien att det inte är en självklarhet att framtida lärare tillskriver litteraturen ett högt värde i skolsammanhang eller själva läser i särskilt hög utsträckning.

Today, literature is published in a wide variety of formats, it can be published digitally or in the more traditional paper format or as an audiobook. This thesis aims to take a closer look at fan fiction readers’ reading habits and motivations for reading, as group accustomed to using different kinds of formats for their reading. It does so by analyzing fifteen responses to an online survey using only open-ended questions. The survey was posted online on fan fiction sites and could be answered anonymously. The responses to the survey were analyzed using the four different reading motivations factors found by Nicola Schutte and John M. Malouff in a previous study. The answers to the online survey showed that most of the readers read daily and the most common format was the traditional paper book, though there were some readers who used other formats as well. The four motivations factors formulated by Schutte and Malouff were not easily found in the answers to the online survey. The result instead showed that most of the readers read to escape their daily life and to get news, information and to learn new things. / Program: Bibliotekarie

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vad för inställning till läsning och vilka läsvanor på fritiden som ett antal elever i årskurs 4 och 5 har samt om och på vilket sätt de skiljer sig åt mellan könen. Studien baseras på 116 stycken enkäter som delats ut i årskurs 4 och 5. I studien framkommer det att tidigare forskning visar att pojkar har en mer negativ inställning till läsning än flickor samt att pojkarna är mer välrepresenterade än flickorna i gruppen som läser lite. Författaren av denna studie har även kommit fram till ett sådant resultat. Den här undersökningen visade också att eleverna får ta del av väldigt lite högläsning på sin fritid. Det var vanligare att flickorna fick höra någon vuxen läsa för dem än det var för pojkarna. Enkätundersökningen visade även att mysterieböcker var den populäraste genren hos de tillfrågade eleverna och även det populäraste valet hos pojkarna som enskild grupp. Den populäraste genren hos flickorna visade sig vara kärleksböcker. Studien visade även att det populäraste sättet för eleverna totalt sett att få tag i de böcker de läser på sin fritid är att låna i skolans bibliotek, detta var även det vanligaste sättet för flickorna. Pojkarna däremot fördrog att läsa böcker som på ett eller annat sätt redan finns i hemmet.</p>

<p>Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka elevers läsvanor och attityder till skönlitteratur. I min studie, som riktar in sig på elever i årskurs 9, vill jag ta reda på pojkars och flickors läsvanor och attityder och se om det framkommer några skillnader dem emellan. Jag vill få reda på hur mycket eleverna läser och hur mycket tid som ägnas åt läsning i jämförelse med andra aktiviteter. Jag tog del av tidigare forskning inom området och genomförde sedan en enkätundersökning på en skola i en svensk storstad. Min undersökning visar att det är stor skillnad på hur mycket eleverna läser. Det är också skillnad på hur mycket flickor och pojkar läser. Eleverna ägnar relativt lite tid åt att läsa böcker jämfört med vissa andra aktiviteter. Flickor och pojkar ägnar heller inte lika mycket tid åt att läsa böcker.</p>

<p>I vårt samhälle finns det många sätt att förnöja sig på till exempel, film, dataspel med mera, men trots detta stora nöjesutbud finns det fortfarande många böcker. Ratar dagens ungdomar skönlitterära böcker, framför annan underhållning? Är skönlitteratur främst en del av skolans värld där vissa saker måste göras? Denna undran har resulterat i denna uppsats där jag gör en mikroundersökning av dagens ungdomars intresse för skönlitteratur. Mina informanter blev två årskurser på en 6-9 skola, valet föll på en åttonde och en nionde klass. Ett frågeformulär och fyra samtalsgrupper senare fanns det underlag för att se om eleverna var positivt inställda till skönlitteratur. Utifrån detta underlag har nu denna undersökning av tonåringars läsintresse och läsvanor resulterat i att en majoritet av dessa ungdomar var positivt inställda till skönlitteratur. Även tidigare forskning runt detta ämne tas upp. Förutom intresse för skönlitterär läsning, behandlas även vad som kan vara orsaker till att det finns ett intresse eller varför det är svagt.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vad för inställning till läsning och vilka läsvanor på fritiden som ett antal elever i årskurs 4 och 5 har samt om och på vilket sätt de skiljer sig åt mellan könen. Studien baseras på 116 stycken enkäter som delats ut i årskurs 4 och 5. I studien framkommer det att tidigare forskning visar att pojkar har en mer negativ inställning till läsning än flickor samt att pojkarna är mer välrepresenterade än flickorna i gruppen som läser lite. Författaren av denna studie har även kommit fram till ett sådant resultat. Den här undersökningen visade också att eleverna får ta del av väldigt lite högläsning på sin fritid. Det var vanligare att flickorna fick höra någon vuxen läsa för dem än det var för pojkarna. Enkätundersökningen visade även att mysterieböcker var den populäraste genren hos de tillfrågade eleverna och även det populäraste valet hos pojkarna som enskild grupp. Den populäraste genren hos flickorna visade sig vara kärleksböcker. Studien visade även att det populäraste sättet för eleverna totalt sett att få tag i de böcker de läser på sin fritid är att låna i skolans bibliotek, detta var även det vanligaste sättet för flickorna. Pojkarna däremot fördrog att läsa böcker som på ett eller annat sätt redan finns i hemmet.

Denna uppsats byggerpå en kvalitativ undersökning där resultatetbaseras på intervjuer som genomförts medsex eleveri gymnasieskolans andra år. Den syftar till att ge en fördjupad förståelse för gymnasieungdomars attityder till läsningsom i sin tur kan väcka tankar hoslärare och blivande lärare om hur kunskapen om läsvanor kan appliceras i undervisningen. Studien visar att en tidig kontakt med läsning i ett hem där läsning är ett naturligt inslag banar väg för en positiv läskarriär i framtiden. Den visar även att ungdomar som kommer från ett läsfattigt hem tenderar att vara mer negativt inställda till läsning. För att läsning i skolan ska bli mer tilltalande efterlyser eleverna att de själva får vara med och påverka valet av litteratur samt att skolan erbjuder litteratur som behandlar sådana ämnen som faller inom deras intresseområden.Skolan står inför en tuff utmaning när det gäller ungdomars läsintresseoch det gäller att odla en positiv inställning till läsning redan tidigt i grundskolan för att alla ska ha samma chans att vara med på tåget.

My curiosity concerning what pupils read and write during leisure time led me to gather information using a quantative method. The study's aim is to investigate which reading and writing habits they have during their time outside school. A comparison was done of pupils at school year level 3 and level 4 in two different schools with the intention of investigating the influence of social background on reading and writing habits. 137 pupils filled in survey forms and thereafter the MYSTAT statistic program was used to process the information. The results point towards that the pupils read story books both more often and for a longer time than any other type of literature and that they read them often or very seldom. The pupils chat with each other on the internet but they do not as often write in blogs, Facebook or mail. In the 3rd year pupils read reference books more often and for a longer time than any other literature whereas the 4th year read story books more often and for a longer time. Pupils in the 4th year spend more time writing and chatting on the computer than pupils in the 3rd year. The biggest difference between schools based on socio-economic background is the time pupils spend reading and writing on the Internet, mobile, or reading subtitles on TV. There are many pupils in school number 2, both in the third and fourth year, who read story books and reference books for more than one hour. In school number 1 there are more pupils who read magazines, for example 'Julia', or hockey magazines etc. Noteworthy is that more pupils in the second school spend more than 5 hours every day reading on the Internet, mobile or subtitles on TV. It is noticeable that pupils read and write using new technology.