Syftet med detta arbete var att undersöka mellanstadielärares syn på den fria läsningens funktion och syfte samt undersöka hur lärarna använder den fria läsningen i undervisningen. Genom att skicka ut enkäter till sju olika lärargrupper på Facebook och genomföra intervjuer med fem frivilliga lärare, samlades empirisk data in. Denna data analyserades sedan med hjälp av forskning, annan litteratur och variationsteorin för att bättre förstå lärarnas perspektiv och tillvägagångssätt kring den fria läsningen. Resultaten av studien indikerar att det finns en betydande andel lärare som inkluderar den fria läsningen som en del av sin undervisning. Det framkom också att lärarna ser att hemmets bidrag till den fria läsningen är av stor vikt. Detta antyder att det finns en medvetenhet om att de två grundläggande villkoren för att lära sig att läsa, nämligen tillgång till intressant läsmaterial och närvaron av en förstående och erfaren läsare som vägledare, inte enbart kan uppfyllas i skolmiljön. Det är också viktigt att notera att trots att vissa elever kan uppleva den fria läsningen som svår, tråkig eller meningslös, men genom att erbjuda eleverna möjligheten att välja sina egna böcker och läsa för nöjes skull, kan den fria läsningen bidra till att utveckla läskondition, läsförståelse och läslust. Slutligen visar denna studie att den fria läsningen har en viktig funktion och ett syfte i undervisningen. Den fria läsningen kan ha funktioner som sträcker sig bortom det didaktiska och den kan bidra till elevernas personliga utveckling, erbjuda avkoppling och välbefinnande, främja social interaktion och erbjuda gemenskap samt främja ett livslångt lärande enligt lärarna men forskning visar att den regelbundna lästiden är central och ger mening åt alla andra läsrelaterade aktiviteter (Chambers, 2011:45). / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-04</p>

The thesis consists of an empirically based qualitative content analysis of four Swedish reading promotion program reports of concluded and evaluated public library run reading promotion programs aimed at children and young adults. The empirical material was confronted with research findings in reading promotion activities. While there is plenty of research concerning reading motivation, there is less research available to understand how this crucial reading motivational work for children is conducted by public libraries and which research-based reading promotion methods the government-funded projects are based on. Considering also the fact that reading promotion activities for children are sustained and regulated by Swedish law. The scope of this thesis is to seek to elucidate those research-based reading promotion activities that have proved helpful to children and young adults´ reading enjoyment and intrinsic reading motivation and also suggest areas where improvements can be made in the interest of children and young adults. Thus, special attention is given to a child-centered perspective in the analysis of the reading promotion projects. The child-centered perspective being especially relevant today as on January 1st, 2020 the United Nations Convention on the Rights of the Child Act became law in Sweden. Findings confirmed expectations that the reading promotion programs were, indeed, for the greater part, research-based. As for the child-centered perspective there is still more work, and research, to be done in order to integrate the literacies of last year with current literacies. Hopefully, the findings of this thesis will aid the librarian in planning reading promotion activities for children and young adults supported by scientifically based research.