Behavior-driven development (BDD) is a development practice focusing on behaviors and requirements from users and stakeholders. It is designed to develop behaviors which contribute directly to system outcomes. BDD encourages multiple stakeholders to collaborate by minimizing communication gaps and create a shared understanding of the project between technical and non-technical speakers. As a result, the development process becomes faster and the cost lower. Although BDD has many benefits, there are teams who feel inertia towards using it as their main development practice.This thesis work took place at a company with a strong agile foundation. It had the goal to investigate reasons why teams feel inertia against BDD, and thus contribute to BDD research and assist the company. The assumption that positive motivation would help in dispelling inertia was the idea behind this thesis work, and that a stronger motivation for a practice can be achieved by assessing a team’s suitability for it. To reach the goal of the thesis a qualitative research methodology was used, with a focus on obtaining a better understanding of opinions and behaviors that exist, with rounds of interviews and forms as the main method of data collection. Interviews were also consistently used throughout the thesis work to validate that it followed the right track.The inertia which teams at the company have experienced was clustered into different dimensions. These dimensions were used to develop a self-assessment tool intended to help people starting a project to assess how well BDD might fit their context. It allows people to assess their inertia in the different dimensions identified, and as well as attempting to give an overall guide to readiness, also giving some recommendations where gaps could be identified.The deliverable of the thesis work is the tool for managing inertia against BDD. It was developed in a spreadsheet-format for quick development and easy access for multiple users. However, it is important to highlight that this tool focuses on agile autonomous teams. The tool is not about forcing the development practice on someone but rather acts as an aid in giving insight into how well BDD could work for a specific project and team. Finally, to grasp the validity of the tool teams who had previous success developing projects using BDD at the company were able to try it out to see how well it reflected their project reality. The tool also got tested on teams who felt strong inertia towards BDD, to verify whether it helped them manage it or not. / Beteendedriven utveckling (BDD), är ett arbetssätt som fokuserar på beteenden och krav från både användare och intressenter. Det är utvecklat för att främja och skapa beteenen som bidrar till det önskade målet. Några av BDDs fördelar är att arbetssättet uppmuntrar intressenterna till tätt samarbete, att minska luckor i kommunikation och information samt att det skapar en delad förståelse för projektet mellan teknisktoch icke-tekniskt kunniga intressenter. En positiv konsekvens av detta är att utvecklingen tenderar att bli snabbare och kostnaderna lägre. BDD ser till att alla inblandade är eniga om vilket resultat man kan förvänta sig från ett utvecklingsprojekt, redan innan utvecklingen börjar. Detta gör att de missförstånd som är vanligt förekommande mellan intressenter och utvecklingsteam reduceras. Trots att BDD, som nämnts, har flera fördelar finns det team som känner motstånd mot att använda BDD som sitt huvudsakliga arbetssätt.Antagandet att motivation kan bidra till att minska motståndet och att motivationen kan skapas genom att påvisa för team hur lämpligt BDD skulle vara för just dem var ideén bakom detta arbete. Det utfördes på ett företag med stark agil bas. Målet var att identifiera och utreda orsakerna till att team känner motstånd mot BDD, och på så sätt bidra till forskningen och samtidigt hjälpa företaget med en ökad insikt i detta. Syftet med arbetet var att utveckla ett verktyg för att hjälpa team förstå sitt motstånd mot BDD och guida dem till hur de kan hantera det. För att nå målet användes en kvalitativ forskningsmetod med fokus på att få en bättre förståelse för åsikter och beteenden som finns angående BDD. Olika rundor av intervjuer utgjorde den huvudsakliga datainsamlingen. Intervjuer användes också kontinuerligt för att validera att arbetet höll rätt kurs.Det motstånd mot BDD som påträffades på företaget grupperades i olika dimensioner. Dessa användes för att utveckla slutprodukten av kandidatexamensarbetet, ett självskattningsverktyg. För att underlätta utvecklingen valdes ett spreadsheet-format på verktyget, detta även för att enkelt kunna dela det mellan flertalet intressenter.Det är viktigt att understryka att verktyget fokuserar på autonoma team. Det har inte som mål att tvinga någon att använda BDD, utan att agera som hjälp för att visa hur arbetssättet skulle kunna fungera för ett specifikt projekt och team. Slutligen, för att kunna verifiera kvaliteten på verktyget, utvärderades det i samarbete med team som tidigare på ett framgångsrikt sätt utvecklat ett projekt med BDD. Detta för att se om självskattningsverktygets utsägelse motsvarade teamets helhetsupplevelse. Verktyget testades också av andra team för att se om det var till hjälp för dem eller inte.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-259512 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Petäjävaara, Agnes |
| Publisher | KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-EECS-EX ; 2019:588 |
Page generated in 0.0024 seconds