Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) är en kalkyleringsmetod som blev populärt under slutet av 80-talet och har sedan dess engagerat många forskare och praktiker. Konceptet växte allteftersom konsultbolag sålde implementeringar, mjukvara togs fram och vetenskapliga artiklar publicerades. Metoden kom dock att kritiseras för att vara komplex och resurskrävande och det skapades en bild av att det endast var stora företag som var lämpade att använda sig av metoden. På senare tid har studier gjorts som visat att mindre företag framgångsrikt kunnat implementera och använda sig av ABC och rekommendationer och riktlinjer för dessa har tagits fram. Vi finner dock en avsaknad på studier riktade mot mikroföretags tillämpande av ABC. Därför anser vi det av vikt att undersöka och presentera hur en sådan modell skulle kunna utformas samt vilka problem respektive möjligheter som skulle kunna uppstå för mikroföretag i en sådan process. För att fylla detta teoretiska och praktiska gap har vi valt att implementera en modell för ABC-kalkylering i ett mikroföretag. Vår studie har således utformats som en aktionsstudie på fallföretaget Micro AB med säte i Umeå. För att på ett tillfredställande sätt kunna utföra studien har kvalitativ och kvantitativ metod använts inför insamling och bearbetning av data. Genom implementeringen har vi kunnat identifiera såväl problem som möjligheter och en modell har kunnat utformas för implementering av ABC i mikroföretag. Tidigare belysta problem inom litteraturen som spårning av indirekta kostnader och beräkning av företagets praktiska kapacitet har kunnat identifieras. Vidare har problem kunnat identifieras med bearbetningen av företagets redovisningsdata, något vi anser fått för lite utrymme i rådande litteratur. Vår studie har även funnit att faktorer som ledningens insyn och företagets dokumentation skapat möjligheter så som genomförandet av en effektiv aktivitetsanalys, utförandet av kvalificerade estimeringar och framtagandet av relevanta kostnadsdrivare. En god access till Micro AB:s informationskällor har också identifierats som en stor möjlighet för implementeringens genomförande. Studien har resulterat i praktiska rekommendationer för implementering av en ABC modell för mikroföretag samt förslag för vidare forskning där fokus legat på att öka kvantiteten av studier rörande ABC i mikroföretag. Här lyfts förslag på framtida studier så som en kartläggning av mikroföretags förmåga att utföra kvalificerade estimeringar som led i implementeringsprocessen. Vi lämnar också förslag på studier rörande den bearbetningsproblematik vi stött på under vår implementering. En modell med tillhörande rapportverktyg och rekommendationer för dess användande har tagits fram till Micro AB där dem genom den utformade ABC-modellen kan identifiera lönsamheten för enskilda kunder.

Examensarbete i Ekonomistyrning, 30hp, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Titel: Kalkylutveckling i tillverkningsindustrin – en fallstudie hos HordaGruppen AB Under 1980-talet uppmärksammades kalkylmodellens roll som ekonomiskt styrverktyg. Denna uppmärksamhet ledde till omfattande studier av hur kalkylmodeller kunde utvecklas för att lättare klara av förändringar i företags inre och yttre förutsättningar. Kalkylmodellers utformning påverkas av ett stort antal faktorer som t.ex. strategi, kontext och användning. Därmed blev det intressant att detaljstudera ett enskilt fallföretag för att identifiera hur detta företag arbetar med sin kalkylmodell. Syftet med uppsatsen är att utveckla HordaGruppens kalkylmodell och anpassa denna efter förändringar i företagets verksamhet. Genom kartläggning och utvärdering av kalkylmodellen, företagets kalkylbehov samt kostnadsfördelning utifrån ett processorienterat perspektiv analyseras och utvecklas företagets kalkylmodell. Målsättningen är att nyttan för HordaGruppen av att använda kalkylmodellen som styrverktyg ska öka. Uppsatsen är en kvalitativ studie med fokus på detaljstudier av företagets flöden och processer. Huvudsakligen har ostrukturerade intervjuer och observationer legat till grund för materialet men även insamlad dokumentation som t.ex. information från affärssystemet, kalkylmodellen och organisationsscheman har använts. Den konceptuella referensramen som sammanställs ligger till grund för en analysmodell som beskriver hur empirin ska analyseras. Denna bygger på ett antal olika områden som sedan sammanfogas för att belysa de mer framträdande problemområdena i HordaGruppens kalkylmodell. Den genomförda studien visar ett antal problemområden med potential att förbättra den ekonomiska styrningen ur förändringssynpunkt. Uppsatsen identifierar ett stort behov av att hålla kalkylmodellens grunddata uppdaterad. Samtidigt föreslås förändrad kostnadsfördelning inom flera områden, bl.a. för direkta kvalitetskostnader och omkostnader för produktionsanläggningar. Slutligen föreslås utökad användning av kalkylmodellen som ett sätt att förbättra kalkylens roll som styrverktyg i en föränderlig verksamhet. / Thesis in Management Accounting 30hp, School of Business and Economics, Linnaeus University Title: Cost model development within the manufacturing industry – a case study of HordaGruppen AB In the 1980s, a discussion regarding the role of cost modeling as a management accounting tool erupted. This attention led to extensive studies of how costing models were developed to better cope with changes in the company's internal and external conditions. Cost model design is influenced by numerous factors such as strategy, context and purpose. With this in mind, it became interesting to study a case company in detail to identify the usage of the cost model within the company.  The main purpose of this thesis is to develop the cost model currently used by HordaGruppen and adjust it to cope with changes in the company environment. Based on HordaGruppens processes and their cost model needs, suggestions for development of the company’s cost accounting tools are made. The goal of this development is that the usefulness of the cost model in HordaGruppens management accounting should increase.  The main method of research is a qualitative study focusing on detailed studies of the company's workflows and processes. Information has been gathered mainly through interviews and observations. Other sources of information such as the ERP system, organizational charts and the cost model itself have also been used.  The completed study shows potential areas of improvement for management accounting purposes. The main areas of improvement are linked to keeping the underlying data up to date and changes in cost estimation. Finally, to improve management accounting in a changing environment, additional purposes for the cost estimation model is suggested.