Dagens samhälle präglas av ständiga förändringar i omvärlden. Internationalisering, globalisering och teknikutveckling är faktorer som leder till en ökad global konkurrens för företagen, vilket gjort att företag måste förbättra sina processer för att vara fortsatt konkurrenskraftiga och lönsamma. Det ständigt förändrade samhället kräver en väl genomförd ekonomistyrning för att företag ska kunna följa med i utvecklingen. Tillverkande företag är en stor del av det svenska näringslivet och måste därmed anpassa sig i den takt som globaliseringen sker. Många forskare har identifierat en kunskapslucka mellan ekonomistyrning i teori och praktik, då mycket forskning och utveckling av metoder inom ekonomistyrningen äger rum utan att man ser till hur detta uppfattas i praktiken.   Syftet med denna studie är att se vilka orsaker som kan förklara varför eventuella kalkylavvikelser uppstår i ett tillverkande företag inom fordonsindustrin i Sverige, samt hur dessa avvikelser kan påverkas och reduceras genom aktiv påverkan i det dagliga arbetet. Med intern benchmarking och Kaizen som verktyg vill vi öka kunskapen om dessa avvikelser och hur de kan påverkas, för att sedan reduceras och ge en bättre precision i förkalkylerna. Studien har genomförts med intervjuer, möten och observationer på två fallavdelningar i ett större tillverkande företag, för att skapa en djupare förståelse. Vidare har studien genomförts med ett kvalitativt tillvägagångssätt.   Resultaten vi funnit genom studien visar att möjligheten till att påverka de kalkylavvikelser som uppstår är stor. Möjligheten till aktiv påverkan skiljer sig beroende på vilken position i företaget respondenterna har. Studien visar att de flesta respondenter anser att tidsbrist är den största anledningen till att de inte använder sig mer av verktyg för påverkan såsom Kaizen och intern benchmarking. Vidare har vi funnit att medarbetare motiveras av mer än enbart monetär ersättning, såsom att få gehör och muntlig uppmuntran. Av studien kan konstateras att olika verktyg för effektiviseringar i teorin ofta framställs som oproblematiska och enkla att implementera, men i verkligheten och praktiken är det mer komplicerat. / Today´s society is characterized by constant changes in the business environment. Internationalization, globalization and development in technology are factors that lead to increased global competition between companies, why companies must improve their processes to remain competitive and profitable. The constantly changing society requires a well-implemented management control to keep up with the development, Manufacturing companies represents a big part of the Swedish industry. The companies must therefore adapt to the pace of globalization. Researchers have identified a gap in knowledge between management control in theory and practice. Research and development of methods for management control take place without ensuring how it is perceived in practice.   The purpose of this study is to define the reasons that explain why calculated deviations occur in the automobile industry in Sweden and how these deviations can be affected and reduced by active impact in the daily work. Our hope is to increase the knowledge about the deviations; how they can be affected, reduced and give a better precision in the calculations, with internal benchmarking and Kaizen as tools. The study was accomplished by interviews, meetings and observations of two departments in a large manufacturing company in order to create a deeper understanding. The study carried out with a qualitative approach.   The results we have found show that there is a great ability to affect the deviations. The opportunity for active impact differs depending on the respondent´s position in the company. The study shows that most respondents consider the lack of time as the main reason why they don´t use instruments for active impact, such as Kaizen and internal benchmarking. Furthermore we have found that employees are motivated by more than just monetary compensations, such as verbal encouragement and being noticed. The study concludes that different instruments for increasing efficiency in theory often is presented as unproblematic and easy to implement, but in reality and practice it is more complicated.

Inom de senaste 10 åren har intresset för ämnet företagsekonomi vid gymnasiet ökat. Samtidigt finns det få studier om undervisning i ämnet. Syftet med denna studie är att undersöka vad som behöver ligga till grund för undervisning som gör att elever kan utveckla ett mer kvalificerat erfarande av påläggskalkylens användning som beslutsunderlag. För att uppfylla studiens syfte valdes fenomenografi som teoretiskt perspektiv för analys av den insamlade data. Metoden för studien är en kvalitativ metod med fenomenografisk ansats där elevsvar har samlats in och analyserats. Resultatet visar tre olika kategorier av förståelse som sammanställts i ett fenomenografiskt utfallsrum. Vidare har kritiska aspekter som skiljer de olika kategorierna identifierats. Med hjälp av kategorierna och de kritiska aspekterna kan lärare i företagsekonomi vid gymnasiet utveckla undervisning som leder till att elever kan utveckla ett mer kvalificerat resonemang om påläggskalkylens påverkan på beslut i företag. Resultatet diskuteras även i förhållande till den ämnesdidaktiska relevansen och förslag till vidare forskning presenteras.

Examensarbete i Ekonomistyrning, 30hp, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Titel: Kalkylutveckling i tillverkningsindustrin – en fallstudie hos HordaGruppen AB Under 1980-talet uppmärksammades kalkylmodellens roll som ekonomiskt styrverktyg. Denna uppmärksamhet ledde till omfattande studier av hur kalkylmodeller kunde utvecklas för att lättare klara av förändringar i företags inre och yttre förutsättningar. Kalkylmodellers utformning påverkas av ett stort antal faktorer som t.ex. strategi, kontext och användning. Därmed blev det intressant att detaljstudera ett enskilt fallföretag för att identifiera hur detta företag arbetar med sin kalkylmodell. Syftet med uppsatsen är att utveckla HordaGruppens kalkylmodell och anpassa denna efter förändringar i företagets verksamhet. Genom kartläggning och utvärdering av kalkylmodellen, företagets kalkylbehov samt kostnadsfördelning utifrån ett processorienterat perspektiv analyseras och utvecklas företagets kalkylmodell. Målsättningen är att nyttan för HordaGruppen av att använda kalkylmodellen som styrverktyg ska öka. Uppsatsen är en kvalitativ studie med fokus på detaljstudier av företagets flöden och processer. Huvudsakligen har ostrukturerade intervjuer och observationer legat till grund för materialet men även insamlad dokumentation som t.ex. information från affärssystemet, kalkylmodellen och organisationsscheman har använts. Den konceptuella referensramen som sammanställs ligger till grund för en analysmodell som beskriver hur empirin ska analyseras. Denna bygger på ett antal olika områden som sedan sammanfogas för att belysa de mer framträdande problemområdena i HordaGruppens kalkylmodell. Den genomförda studien visar ett antal problemområden med potential att förbättra den ekonomiska styrningen ur förändringssynpunkt. Uppsatsen identifierar ett stort behov av att hålla kalkylmodellens grunddata uppdaterad. Samtidigt föreslås förändrad kostnadsfördelning inom flera områden, bl.a. för direkta kvalitetskostnader och omkostnader för produktionsanläggningar. Slutligen föreslås utökad användning av kalkylmodellen som ett sätt att förbättra kalkylens roll som styrverktyg i en föränderlig verksamhet. / Thesis in Management Accounting 30hp, School of Business and Economics, Linnaeus University Title: Cost model development within the manufacturing industry – a case study of HordaGruppen AB In the 1980s, a discussion regarding the role of cost modeling as a management accounting tool erupted. This attention led to extensive studies of how costing models were developed to better cope with changes in the company's internal and external conditions. Cost model design is influenced by numerous factors such as strategy, context and purpose. With this in mind, it became interesting to study a case company in detail to identify the usage of the cost model within the company.  The main purpose of this thesis is to develop the cost model currently used by HordaGruppen and adjust it to cope with changes in the company environment. Based on HordaGruppens processes and their cost model needs, suggestions for development of the company’s cost accounting tools are made. The goal of this development is that the usefulness of the cost model in HordaGruppens management accounting should increase.  The main method of research is a qualitative study focusing on detailed studies of the company's workflows and processes. Information has been gathered mainly through interviews and observations. Other sources of information such as the ERP system, organizational charts and the cost model itself have also been used.  The completed study shows potential areas of improvement for management accounting purposes. The main areas of improvement are linked to keeping the underlying data up to date and changes in cost estimation. Finally, to improve management accounting in a changing environment, additional purposes for the cost estimation model is suggested.